Arkiv för maj, 2009

Den 12:e juni smygs reglering av internetåtkomst in i telekompaketet

Den 12:e juni förväntas Kommissionen säga ja till telekompaketet och det verkar som 138:an kommer att stå sig, men Kommissionen kan likväl tänkas smyga igenom vissa detaljer rörande operatörers rätt att reglera internetåtkomst. Om vi inte börjar diskutera denna möjlighet öppet så riskerar vi att få in skrivningar i telekompaketet som är positiva till ”permission for broadband operators to restrict internet access”.

Den 12:e juni träffas alltså telekomfolket för en så kallad ”A-behandling” vilket innebär att det inte kommer att bli någon omröstning. Allt kommer att beslutas av en grupp som kallas COREPER. Låt oss bekanta oss med COREPER.

”Coreper, (eng: Committee of Permanent Representatives; fr: Comité des représentants permanents; ty: Ausschuss der ständigen Vertreter, AStV; sv: Ständiga representanternas kommitté) – kommitté som består av EU-ländernas ständiga representanter (ambassadörer) vid EU, reglerad i artikel 207 EG. Coreper förbereder rådsmöten, bl.a. genom att rapportera till dessa om de olika medlemsländernas ståndpunkter. Då enighet i en fråga har nåtts inom Coreper behövs bara ett bekräftande beslut från Rådet. Sådana ärenden förs upp under ”punkt A” på rådets dagordning, alla andra placeras under ”punkt B”.

Corepers arbetsbörda är så hög att arbetet har delats upp i Coreper I och II. I Coreper I möts ambassadörernas ställföreträdare och i Coreper II träffas ambassadörerna. Coreper I behandlar bl.a. de tekniska frågorna om inre marknaden. Coreper II ansvarar för frågor som rör EU:s övergripande politiska utveckling och utrikespolitiken, justitiefrågor och EMU.” (Sourander 2006:49-50)

Se även Coreper, Coreper och COREPER för mer eu-speak.

Vi vet än så länge inte vad COREPER har beslutat och förslag som finns i den så kallade Harbour-rapporten kan fortfarande med stor sannolikhet fortfarande dyka upp i telekompaketet. Kommissionen ska rösta om telekompaketet för att denna inte kan acceptera Parlamentets beslut. Om jag har tolkat det rätt här så är det här tredjebehandlingen kommer in.

Tredjebehandlingen är i engelska termer ”standard procedure”, men lobbyorganisationer håller på att kapa tredjebehandlingen och försöker begränsa diskussionen kring 138:an inför omröstningen. Några länder vill hålla debatten borta och föredrar att behandla omröstningen på detta sätt. Vårat eget näringsdepartement är oerhört tysta angående det här och om ni har tid över får ni gärna kontakta Näringsdepartementet och höra hur de ser på tredjebehandlingen eller enklare uttryckt hur de vill att det ”färdiga” telekompaketet ska se ut.

Vi medborgare hålls inte informerade och vi måste agera mer nu för ökad transparens, annars kommer lobbyorganisationer och enstaka länder likväl att lyckas få in de skrivningar som vi kämpade så mycket för att få bort från första början.

Telekompaketet är uppdelat i tre delar. I del 1 finns ramverks-, (authorization) och tillgänglighetsdirektiven. I del 2 hittar vi tjänster, användarrättigheter, anonymitetsdirektiv och en rad ”artiklar” med relation till operatörers rätt till blockering av sidor och tjänster. En artikel smögs in av Malcolm Harbour, vars skrivning inte ens Parlamentet fick rösta om (!), vilket är en överträdelse av protokollet. I del 3 fanns förslaget för en allomfattande europeisk reglering, men Monica Horten tolkar denna som ett förslag som inte fick något fäste. Men vi får verkligen ha koll på denna möjlighet framöver.

Tänk er en allomfattande europeisk reglering av Internet… Håll kvar den tanken ett tag och låt de sjunka in.

De slutgiltiga skrivningarna röstades som ni kanske kommer ihåg igenom den 6:e maj 2009 och skickades till COREPER den 19:e maj 2009. Kommissionen verkar ha begärt rättslig hjälp och denna kan komma att skicka hela telekompaketet till förlikning, på grund av att alla delarna är sammanflätade och kommer samtliga att gå till tredjebehandling. Delarna kan ej brytas isär, vilket Horten säger att Catherine Trautman uttryckte redan i Parlamentet efter avslutad omröstning den 6:e maj. De olika delarna i paketet sattes ihop i tron om att alla behövdes, vilket enligt Horten medför att det vore konstigt att sära på direktiven.

Horten menar att det finns ett datum utsatt redan nu för omröstning efter den tredje läsningen: 15:e december 2009. Hon anser det därför mycket troligt att den kommer att gå till tredjebehandling men vi borde ändå fortsätta att bevaka vad som händer med telekompaketet. Jag tror att många ändå vill ha nya regler för telekommarknaden såtillvida de inte står i skarp kontrast med fri- och rättigheter, samt uttryckligen utnyttjar internets marknadspotential och ger utrymme för fingertoppskänsliga ställningstaganden som inte begränsar dess omfattning eller potential.

Rådet verkade vilja ha de tillägg som implementerade lagar för blockering av sidor och tjänster, vilket gör att tredjebehandlingen och COREPERs arbete och ställningstaganden bör offentliggöras och analyseras.

Den så kallade förlikningskommittén kommer att formas under sommaren, så det är väldigt viktigt hur vi röstar i EU-valet för att de ledamöter vi skickar ner till Bryssel och Strasbourg kommer att få telekompaketet på sina bord så fort de har installerat sig där nere. Redan den 29:e september kommer Rådet att träffa förlikningskommittén och reglerna säger att det är möjligt för förlikningskommittén att ta upp mer fenomen och information som går utöver tillägg 138:a och kan göras i samband med en öppen debatt med medborgare runt om i Europa.

Vi har bara sett början av engagemanget för fri- och rättigheter i relation till Internet och medlemsländerna samt EU-parlamentariker bör tillsammans kräva denna transparens som en del av den demokratiska processen i Parlamentet. För demokratin lever väl fortfarande i Europa?

Rådet är fortfarande emot tillägg 138 – detta är ingen hemlighet. Lobbygrupper och vissa medlemsländer vill helst av allt tysta ned all form av debatt och genomskinlighet. Tydligen verkar det som att Frankrike, Italien, Rumänien och Storbritannien är de länder som driver på hårdast för att ta bort skrivningar ur 138:an som relaterar till mänskliga rättigheter.

Näringsdepartementet, det är dags att bekänna färg och göra ett ställningstagande, var står ni? Hur vill ni driva igenom telekompaketet? Hur ställer ni er till en tredjebehandling? Var står Sverige egentligen i debatten? Sveriges ordförandeskap i EU närmar sig med stormsteg och Europas blickar kommer att vändas mot lilla Sverige, i hopp om att Sverige ska driva igenom dessa problemfyllda direktiv.

Vad kan man göra? Ni kan kontakta Näringsdepartementet och våra EU-parlamentariker och göra er röst hörd för en öppen och konkret debatt.

Länk

Could Internet blocks sneak through the council?

Folkhjälte, diva och ledamot

Under Timbros frihetsvecka tidigare i vår fick vi reda på att Camilla Lindberg (fp) skulle börja blogga. Hon insåg antagligen till slut, efter mycket tjat från vänner och kolleger, att det är bra att blogga och att det kan generera en hel del positiva kommentarer och nya perspektiv.

Camilla Lindberg vill ha möjlighet att ”förklara ställningstagande och beslut. Att någonstans kunna på ett sansat sätt beskriva hur man ser på saker och ting. Det blir ofta så förenklat när man i en mening eller på 30 sekunder i Tv, ska förklara hur man tänker och varför.”

Camilla tror att ingen kommer att läsa det hon skriver, ge henne därför en anledning för henne att fortsätta och hälsa henne varmt välkommen på hennes blogg.

”Lindberg röstade som enda borgerliga riksdagsledamot nej till den så kallade FRA-lagen i riksdagsomröstningen den 18 juni 2008. Hon motiverade sitt ställningstagande i en debattartikel i Expressen. I en intervju i Rapport berättade hon om hur hon, inför beslutet, utsatts för mobbning och hot om utfrysning av personer i folkpartiets partiledning om hon inte röstade ja till lagen. Bland annat ska partikamrater ha sagt till henne att ”när du kommer tillbaka har du inga kompisar kvar”. Lindberg fick dock stort stöd från allmänheten för sitt agerande och fick bland annat hundratals blombuketter skickade till sin arbetsplats. Den nionde Augusti 2008 erhöll Camilla Lindberg Bertil Ohlin-medaljen av Liberala Ungdomsförbundet för sitt motstånd mot FRA-lagen och sin nejröst.”[]

Så röstade de svenska EU-parlamentarikerna om IPRED, datalagring, upphovsrätt, telekompaketet och Lambridinis-rapporten

Som ni kanske redan vet så kommer både IPRED-lagen och datalagringsdirektivet från den Europeiska Unionen. I och med att frågor om integritet och fri- och rättigheter har blivit alltmer viktigt i relation till hur ni röstar i EU-valet, kan det vara på sin plats att upplysa om hur de svenska parlamentarikerna egentligen har röstat tidigare.

Vilka är t.ex. för IPRED, datalagring, upphovsrättsförlängning, tillägg 138 och 166 i telekompaketet och Lambridinis-rapporten?

SvD har sammanställt en lättöverskådlig och enkel lista på hur våra parlamentariker har röstat.

Det vore trevligt om den grafiken skulle råka hamna på Politiskt minne, eller kanske som en fin lista som är lättöverskådlig och informativ.

EU stämmer även Sverige för att inte har implementerat det så kallade datalagringsdirektivet. Ärendet hamnar i EG-domstolen på grund av att Sverige fortfarande inte har lagt fram något lagförslag. Detta medför således att vi kan hjälpas åt att organisera argumentet att Sverige ska försvara sig med att säga att det är olagligt att implementera ett olagligt direktiv.

Internetfrågorna splittrar partierna i EU

Kommissionen stämmer Sverige, vi har sölat med datalagringsdirektivet
Sverige stäms för sen övervakningslag

http://WeRebuild.eu har fått en web-irc chat

WeRebuild.eu har under kvällen fått en web-irc chat för #telekompaketet. Detta innebär att det nu har blivit enklare för er att surfa förbi och hjälpa till med wikin. Just nu finns det oerhört mycket att göra och WeRebuild.eu behöver all möjlig kompetens.

Det kommer fram alltmer detaljinformation om ACTA i relation till tillägg 138 i telekompaketet och information angående Kommissionens stämning av Sverige (datalagringsdirektivet har ej implementerats) i relation till hur vi skulle kunna försvara sig mot denna. Internets även uppskatta om någon med goda kunskaper i tyska vill hälpa till med att översätta tyska sidor om datalagring och datalagringsdirektivet.

Jag tror att de som kan tyska och är intresserade av datalagring skulle kunna bygga ett helt eget område (jmf. Le Domaine D’Anais) och således få en väldigt viktig uppgift och en bevakning som kommer att vara oerhört uppskattat. WeRebuild.eu anser att det finns ett enormt område för bevakning som bara väntar på att tas i anspråk.

Det finns lite lösa planer på att kanske förbättra alltifrån design på huvudsidan, fortsätta att utveckla wikin, knyta nationella, internationella och internetionella relationer samt att utforska nätaktivismen. Kan ni koda wiki? Har ni ett öga för design? Är ni juridiskt intresserade, statsvetare? experter på eu-speak eller tekniskt kunniga? Hör gärna av er, er hjälp kan betyda mycket för det fortsatta arbetet med att kontaktytsintensifiera.

Embassy of Piracy

Ni har väl inte missat att surfa in på the Embassy of Piracy? Undrar ni vad det hela handlar om så se här eller här. Jag utlyser även en utmaning om att remixa ambassadens logga nedan åt ambassaden:

Personligen skulle jag vilja be om en remixad logga att ha i menyraden till höger, föreslagsvis i 120px × 150px. Material hittar ni här. Kan kan tyvärr inte göra det själv för att jag i dagsläget inte har något bra open source bildhanteringsprogram. Har ni några tips och förslag angående bildhanteringsprogram?

Ett axplock av vad som behöver göras – WeRebuild.eu

* Skriva ny version av utskottsinitiativet om ACTA med fokus på ny öppen förhandlingsstruktur och bred parlamentarisk uppslutning (särskilt (s) och fria ledamöter i (c) och (fp), (mp) och (v) är ”säkra”).

* Kommissionen har stämt Sverige för att datalagringsdirektivet inte har blivit implementerat, se här och här. Organisera argumentet att Sverige ska försvara sig med att säga att det är olagligt att implementera ett olagligt direktiv.

* Datalagringsdirektivet – Översätta tyska sidor, se Projekt tyska.

* Belys kollisionen mellan 138:an och ACTA.

* Fixa relevanta rss-feeds från La Quadrature Du Net, IPtegrity, AK-Vorrat etc.

* Skriva en text som beskriver 138:an och 166:an på ett enkelt sätt.

* Hjälp till att länka all gällande lagstiftning som nämns i nuvarande telekompaket – stoppa in direktivförkortningen (tex ”2006/24/EG”) här: http://www.superhemligt.se/telekomparser.py och klistra in output här: http://werebuild.eu/wiki/index.php/2006/24/EG . Hittar du ett olänkat direktivnummer, sätt dit ”dubbelhakparanteser” och kör det magiska skriptet så du kan klistra in wikitexten på den tomma sidan. Den här sidan är tom: http://werebuild.eu/wiki/index.php/95/46/EG  fyll den med output från http://www.superhemligt.se/telekomparser.py (skicka input ”95/46/EG”.

* Fixa länkutbyten med StoppaIPRED.nu, FRApedia, StoppaACTA.nu, IPREDia & Stoppadatalagringsdirektivet.nu.

* Skriv en sammanfattning av Citizens’ Rights Amendments.

* Samla ihop alla de relevanta MEParna i lista. Behövs uppdateras.

* Sammanfatta Harbours och Trautmanns omskrivningar av 166:an och artikel 8 och visa varför de är otillräckliga. Se IPtegrity.

* Fixa en lista med alla möjliga sätt att nå Näringsdepartementet.

* Fixa information om COREPER + här.

Länkar

Kommissionen stämmer Sverige, vi har sölat med datalagringsdirektivet
Hej, Piratpartiet!
Diplomacy of folding – Embassy of piracy
Afk-pappersambassad go!


Aktivism, idéer och hack som underminerar system


Mellan den 14:e och 17:e maj träffades över 50 stycken aktivistgrupper från 22 nationer i staden Linz för att presentera subversiva teknologier och uppfinningar.

Subversiv Messe är ett projekt från Social Impact och var en del av satsningarna under Linz pågående Europeiska Kulturhuvudstadsår. Under mässan, som representerades av olika former av motstånd och subversiva teknologier, fanns det även vissa frågeställningar som präglade mässans innehåll och mening.

Vilka uppfinningar underlättar motstånd? Vilka idéer underminderar system? Var finns de revolutionära krafterna? Och vad kan man göra för att upplösa hierarkiska strukturer?

Concrete Themes

  • New technologies, products and practises of cultural and political resistance will be tested in relation to their everyday potential and impact.
  • The effects of recuperation – the appropriation of subversive techniques by capitalist (culture) industry, as well as the intertwining of the advertising, fashion and music industries with the sex appeal of active political resistance – will be thematised and discussed.
  • Subversion often rubs up against the realm of legality or collides with it. Therefore, questions about punishment and/or repression will be raised (e.g. refusal of funding, silencing through the media, but also imprisonment).
  • Further events such as lectures, moderated talks, (product) presentations, action tours through the fair, workshops dedicated to the transfer of specialised knowledge and techniques, as well as the experimental and playful testing of ideas, technologies and strategies will complete the fair’s programme.

Ett av målen var att man ville belysa många aspekter av motståndskultur, aktivism och teknologier i en rad subversiva former.

Statement

We want to bring together various aspects of counter culture and resistance technologies and forms. The active participants (exhibitors) represent the political and artistic view on global and local situations and open it to the fair visitors in the framework of a traditional trade fair. Means of resistance and counter culture form the ”economy” of discontent and injustice. -Subversiv Messe

Pressar moderaternas politik tillbaka progressivt liberala strömningar?


Vad innebär egentligen ”nya” i ”nya Moderaterna”? Moderaterna och även Alliansen står alltmer för ett samhälle som går mot den politiska ”mitten” med dess regleringar, lagstiftande och statlig kontroll. Kan det vara så att denna ”mittenväg” möjliggörs genom att moderaterna ideologiskt tvingar oliktänkande liberaler att mer eller mindre stödja den konservativa partilinjen? Är det så att denna centralisering i det politiska arbetet påverkar den inre konflikten mellan yngre medlemmar och den äldre generationen? Pressar moderaternas politik tillbaka progressivt liberala strömningar?

Splittringar mellan de olika generationerna synliggörs i en rad olika politiska frågor där en äldre generation går emot sin egen politiska plattform. Regerings- och riksdagspolitiker har en benägenhet att inte lyssna på sina medborgare och de ifrågasätter medborgarnas tankar och bekymmer över EU, lagstiftning och andra samhällsproblem. Jag vill försöka visa hur begreppet ”nya”  har en splittrad betydelse och hur begreppet döljer en inneboende djupt rotad toppstyrning och antiliberalt agerande i ett av Sveriges största politiska partier.

Ideologi och utveckling

Moderaterna var från början ett klassiskt konservativt och nationalistiskt parti. Successivt har moderaterna kommit att påverkas av liberala idéer och en fascination för det internationella.

”Idag är Moderata Samlingspartiets ideologi en förening av konservativ samhällssyn och liberala idéer.”

Denna formulering är missvisande. ”Föreningen” av konservativ samhällssyn och liberala idéer visar på en splittring inom partiet. ”Föreningen” är i detta avseende ett ”minusord” som moderaterna framhåller i positiva ordalag.

Moderaternas stöd för en EU-liknande konstruktion går ända tillbaka till stödet för EEC 1961. De konservativa idéerna tycks också ha förföljt partiet ända sedan det konstruerades vid ett möte i Stockholm 17-18 oktober 1904 och fick namnet Allmänna Valmansförbundet. Beskrivningen av moderaternas partipolitik är såklart oerhört textredigerad så den verkligen dryper av ren skär marknadskommunikation.

En av moderaternas huvuduppgifter är att ”lösa samhällsproblem”, men som vi alla vet så skapar strömningar inom Alliansen en grogrund för samhällsproblem som påverkar människors integritet, personliga frihet och jämlikhet. Detta är på inget sätt något som moderaterna som parti är ensamma om, men borgerligheten om några borde visa mer liberal framåtanda.

Dessa begrepp ovan är centrala i svensk lagstiftning och har haft starkt juridiskt skydd, fram tills nu. Dessutom är moderaternas jobbpolitik oförenlig med deras inställning till de nämnda parametrarna ovan. De vill inte bara underlätta för medborgare att få fast anställning och betala skatt, utan de vill göra det mer lönsamt för företagsverksamhet, den företagsverksamhet som har kopplingar till copyrightregimen och andra privata affärsverksamheter. Här någonstans går det snett i och med statens politiska klåfingrighet i privata intressen.

Finansiella intressen får allt kraftigare företräde gentemot gemene man och kvinna. Den fria marknaden ska inte begränsas till vissa aktörer, staten ska skilja mellan positiv ekonomisk tillväxt och bakåtsträvande åtgärder som bara gynnar ett fåtal företag i deras strävan att rädda förlegade ekonomiska modeller. Jag gör skillnad på å ena sidan ekonomiska lättnader och fördelar och å andra sidan förstärkt korporativism.

Moderaterna tar inte fullt ansvar för ökad frihet och öppenhet. De går emot sin egna politiska plattform genom att motverka öppenhet, trygghet och att använda EU som en ursäkt för alla dessa lagar som de vill få igenom. Deras politik ligger inte i linje med den tekniska utvecklingen. Deras fascination för hotet mot klimatet lämnar en bitter eftersmak i och med att miljöarbetet i traditionell mening inte kan drivas igenom tillräckligt bra om industrialismen och även jobbsektorn begränsas.

Vi behöver vissa typer av tjänster, teknologier och industrier för att motverka miljöproblemen. Vilket arbetarparti är redo att hävda att en progressiv syn på jobb och arbete går att genomföra i ett regressivt samhälle? Hur ska teknologierna som hjälper vårt klimat finansieras om vi inte satsar vidare?

Moderaternas partistyrelse tog i höstas fram ett förslag på en ny europaplattform.

”EU ska vara bra på det vi behöver lösa tillsammans i Europa. Miljöproblem, klimathot och internationell brottslighet är exempel på problem som vi inte kan lösa själva här hemma. Moderaterna vill dessutom använda samarbetet för att underlätta för fler jobb att skapas och för att stärka EU:s arbete för fred och demokrati i och utanför Europa.”

”- Den här hösten har EU satts på prov, och visat att samarbetet står pall och ger möjlighet att anta stora utmaningar. Att delta aktivt i och driva på samarbetet ger oss makt över det som påverkar oss här hemma, som till exempel finanskrisen och klimathotet. Det säger Anna Kinberg Batra, ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram plattformen.”

Vad menar partistyrelsen egentligen med att EU har satts på prov och ”visat att samarbetet står pall och ger möjlighet att anta stora utmaningar”? De får det till att EU hjälper de stackars svenska politikerna att lösa problem på hemmaplan och att politikerna inte har tillräckligt med makt för att påverka själva. Eller hur menar dom?

Borde inte vi som vistas i landet och våra politiker vara tillräckligt kompetenta att avgöra själva vad som behöver göras i olika politiska frågor? Hur kommer det sig att en maktapparat som sitter långt utanför Sveriges gränser ska ha så mycket att säga till om innanför våra gränser? Moderaterna agerar på ett sätt som får mig att tro att de inte vill skapa något större missnöje med hur EU:s politik påverkar vårt samhälle och lagstiftning. Vi ska här förespråka öppenhet gentemot

Fredrik Reinfeldts traditionella ”jultal” ’08 innehöll bland annat snack om en satsning på våld- och brottsbekämpning. Visst verkar det vara så att svenskt rättsväsende eller åtminstone poliskåren är för dåligt rustad i dagens Sverige. Samhället måste ta ansvar för de problem som vi har med grov brottslighet och våld, men detta för inte gå ut över mänskliga rättigheter och en annan form av trygghet; en trygghet som har och göra med våra privatliv.

Visst tackar jag inte nej till 20.000 nya poliser på sikt och jag betalar gärna också skatt för utbyggnad av vård för personer etc. Dock ser jag stora problem med att kriminalisera stora delar av svenska folket för att de fildelar och använder sig av verktyg och tjänster som i sig är fullt lagliga. Och om det är som politiker säger, att de vill jaga ur ett top-down-perspektiv, hur ska de då se på resten av fildelarna som också ingår i strukturen av informationsutbyten? Reinfeldts förklaring om att han inte vill jaga en hel ungdomsgeneration håller tyvärr inte, varken retoriskt eller i praktiken.

Jag undrar hur långt moderaterna är villiga att gå när det gäller immateriella rättigheter och övervakning. IPRED-direktivet innebär att företag och branscher skickar hem kravbrev till folk som har fildelat ”fel” saker och i och med Polismetodutredningen kommer polisen att få liknande befogenheter utan att det föreligger en brottsmisstanke.

Kontentan är att brottsbekämpningen kommer utökas till hårdare skydd av immateriella och upphovsrättsliga rättigheter. Har någon ens lobbat för mer pengar till att bekämpa ”tyngre” brottslighet? IPRED-direktivet implementerades den 1:a april 2009 och bara branschen är nöjd med det. IPRED-direktivet kan dock komma att bli verkningslöst på grund av olika anynomyseringstjänster.

Allians för Sverige – politisk enkelriktat och centraliserat

Bilden av moderaterna som centraliserande parti förstärks i och med arbetet med och grundandet av Alliansen. Vad som visade sig vara en vinnande valstrategi för det borgerliga blocket, har nu omvandlats till något väldigt amerikaniserat och demokratisk enkelriktat.

De fyra individuella partierna håller på att luckras upp och glider mot den ”politiska mitten”. Detta politiska samarbete har fått negativa konsekvenser och situationen verkar förvärras. Vänsterblocket försöker till och med kopiera idén med Alliansen – de härmar t.ex. Alliansens koncept med att ha fyra representanter med på pressbilder. Det är bara ett problem och det är att vänsteralliansen består av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Den alliansen placerar således två språkrör i samband med presskonferenser, för de ska minsann också vara fyra stycken!

Politikerna har också en enorm fascination för den så omtalade och överreklamerade Obamastrategin. Innan nästa val kommer vi att få se partier som kommer att försöka använda sig av denna förstelnade och redan omsprungna strategiska utångspunkt för att jaga väljare. Vi kommer att få se mer politiska filmer på Youtube, kanske kommer vi att bli uppringda av spamtjänster, bli spammade på våra telefoner, uppmanas att blogga om deras manifest och politik etc. Vi kommer att bli överrösta med ännu mer valfläsk i informationsflöden vi förut inte förknippat med valfläsk och politiska spel. Det kommer säkerligen att skapas verktyg för att kväva denna informationsstorm. Jag ser redan nu mönster på än bättre strategiska och taktiska verktyg samt förhållningssät gentemot väljarna, men frågan är om politikerna kommer att upptäcka dessa möjligheter i och med att de stirrar sig blinda på Obamas kampanjsrategi.

Allianserna liknar mer och mer ett politiskt system som jag förknippar med USA. Detta är inte bra för väljarna och ökar ett klimat där motpolerna förstärks. Väljarna får bara välja mellan två personer som förs fram som kandidater till statsministerposten och de får bara rösta på två stycken allianser. Att rösta på enstaka partier håller på att försvinna till förmån för en ny politisk modell. Är detta en liberal idé?

Denna nya politiska modell hänger också samman med hur de olika partierna börjar närma sig varandra i både ideologi och frågeställningar. Politiska frågor och plattformar kopieras hej vilt och samtliga partier drar emot ”valrörelsens mittpunkt”. De politiska tankarna och plattformarna spelar egentligen ingen som helst roll, när allt kommer till kritan är det makten som spelar roll.

Valfläsket kastas i ansiktet på oss, men betyder egentligen ingenting för hur politikerna senare utför sitt arbete. Detta spel för galleriet förstärks av att den politiska modellen centraliseras och förtunnas. I slutändan vill de största partierna ändå driva sin klåfingriga politik medan de inre konflikterna inom allianserna och de enskilda partierna dementeras och tystas ned på presskonferenser och i media, för att sedan hanteras internt på representationsmiddagar och liknande tillställningar.

När kommer politikernas förslag om att elektronisk röstning är en bra ide? Det ska bli intressant och se hur hetsig debatten kommer bli inför 2009 års val till EU.

Toppmoderater – kommunalpolitiker och affärsmän

Det finns toppmoderater som vill riva upp FRA-lagen, hur kommer det sig då att inte alla toppmoderater vill göra samma sak? Ett motstånd till FRA-lagen ligger helt i linje med vad nya moderaterna borde stå för. Internt finns det dock en helt annan agenda och logik som driver på lagtiftningen. Det finns till och med en splittring inom Alliansen angående FRA.

Vilka skillnader finns det mellan kommunalpolitik, riksdag och regering? Hur långt ned sträcker sig den ekonomiskt nedåtriktade spiralen? De 14 politikerna menar att ”massavlyssning är oförenlig med rättsstatens principer” och dom riktar sin kritik rakt mot Regeringen i och med deras debattinlägg i DN. Försvarets Radioanstalt ska inte ha rätt att avlyssna medborgare som inte är misstänkta för brott.

FRA-lagen är inte ett uttryck för Nya moderaternas partilinje. Finns det här en jämnt fördelad splittring inom partiet? Är detta en generationssplittring eller en splittring som kan kopplas samman med vilka liberala röster som tystas ned?

Det finns alltså liberala politiker inom moderaterna som tar starkt avstånd från massavlyssning av svenska folket. Dessa politiker tycker alltså att en lag som kommer att verkställas, ska omförhandlas för att den inte ligger i linje med partiets egen politik. Hur paradoxalt är inte detta? Dessa kommunalpolitiker, som faktiskt ännu vågar träffa sina väljare, kan inte svara på frågor om varför massavlyssning av svenska folket behövs. De pekar vidare på att moderaterna tidigare har begått en massa misstag men att de lär sig av misstagen och förnyat sin politik därefter.

Det råder alltså en tydlig splittring inte bara mellan kommunalpolitikers och toppolitikers arbetssituation, utan också i fråga om hur den egna partiplattformen ska tolkas. Det kompromisslösa försvaret av FRA-lagen ligger inte i linje för moderaternas egna politik och har inget brett stöd i svenskt samhälle. De är mycket tydliga att understryka hur de vill lösa medborgares problem snarare än att skapa nya.

Massavlyssning är fel väg att gå enligt politiker som arbetar nära sin väljarkrets. De skriver vidare om att partiet måste vara lyhörda och ta till sig alla argument i debatten. Vi har sett ur detta motverkats enormt mycket av Regeringen. Den kämpade med näbbar och klor för att få igenom den och de kommer att kämpa ännu mer för att uppgradera den.

Det abstrakta skyddet av Sverige leder till oförutsägbara och oacceptabla inskränkningar av friheter. Friheter som ska vara en central del av det nya moderaterna sätts medvetet inom parentes och alla argument mot dessa lagar sopas under mattan. Vad är deras syfte? Vilka är så inflytelserika så de påverkar ett helt partis självaste värdegrund?

Finns det en tydlig skillnad mellan hur politiker tar hand om lokala och globala problem? Statsråd formar sina allianser och politik inte bara utifrån nationella fenomen, men också på grund av internationella fenomen. Vi ser hur EU i alltför stor utsträckning påverkar svenska politiker till att ta ställning i frågor som de själva inte är insatta i. De försöker förstå hur internationell lagstiftning och omförhandling av globala begrepp ska gynna svenska medborgare.

Vad de missar är att denna agenda lämnar stora frågetecken angående vad som händer på en nationell nivå med vårt rättssamhälle.

”Integritet är inte något som enbart diskuteras i Riksdagen. Vi har många olika integritetsfrågor att hantera på lokal nivå. Resultatet av en åtgärd som är ett intrång i integriteten måste vägas mot hur stort intrånget är. Ett gott syfte är inte tillräckligt för att registrera och övervaka enskildas privata angelägenheter.”

Väldigt många väljare är emot massavlyssning och detta gäller över de traditionella blockgränserna som hela vår mossigt svenska demokrati vilar på. Justitiedepartementet, Advokatsamfundet, Journalistförbundet och Lagrådet har alla kritiserat lagen för att vara för integritetskränkande. Vissa grundläggande principer i en rättsstat kan inte bara lagstiftas bort i kampen mot terrorism och brottslighet.

Ironiskt nog var Justitieminister Beatrice Ask betydligt mer negativ till FRA-lagen före valet än vad hon är nu. Justitiedepartementet ska förövrigt utreda exakt hur datalagringsdirektivet ska genomföras i Sverige. Beatrice Ask är i allra högsta grad med och skapar ett otryggt land oavsett vem man är eller var man bor.

En annan intressant anmärkning är att Asken satt med i 2004 års arbetsgrupp inom Alliansen som hette ”Rättspolitik för trygghet”. Är inte det underbart? Men nog om Ask nu, jag ville bara visa att människor mycket väl kan ändra sig.

Civilrätten är inte enkel, rättsväsendet kommer i större utsträckning finnas till för dem som har råd att driva skadeståndsprocesser och betala för rättsligt skydd. FRA-lagen, IPRED1, IPRED2, ACTA och Datalagringsdirektivet är alla exempel på fenomen som kommer att förändra medborgares friheter och civilrätt till det sämre. Det finns många kompetenta, pålästa och väl insatta människor som engagerar sig i dessa frågor och som dessutom bidrar till en ökad medvetenhet och opinionsbildning.

Politikerna borde lyssna mer på medborgarna men börjar klubba igenom lagar som innebär att folket inte har annat än en symbolisk rätt att påverka makten. Staten inskränker allt mer medborgares friheter. Var är bevisen för att vi går emot ett mer otryggt samhälle? Och var är bevisen för att just dessa åtgärder ska göra allt ”bättre” och lösa problemen?

Lagar ska inte granskas efter att de har verkställts, utan detta ska ske innan de eventuellt röstas igenom. Det råder en stark teknikfientlighet och teknisk okunskap bland politikerna som jag tror många medborgare känner till. Och detta är samma politiker som driver igenom lagar och direktiv som motverkar tekniken!

Lagarna ska dessutom vara enkla och medborgarna ska ha förtroende för lagar och tycka att de är nödvändiga. Argumentet att det ska ske eftergranskning av lagen är svagt på grund av att konsekvenserna som lagen medför fortfarande kommer realiseras, med ett folkligt förändrat beteende som följd.

Posthemligheten måste hållas intakt. Vår identitet byggs verkligen upp av att vi kan kommunicera med vänner och bekanta utan att någon tredje part har rätt till insikt i denna kommunikation. Kommer telekompaketet, IPRED, FRA, ACTA etc. att förändra våra sätt att kommunicera med varandra? Kommer vi att bli mer inneslutna i oss själva?

I svenska brottsbalken, 4 kapitlet, paragraf 8 står det:

Den som olovligen bereder sig tillgång till ett meddelande, som ett post- eller telebefordringsföretag förmedlar som postförsändelse eller telemeddelande, döms för brytande av post- eller telehemlighet till böter eller fängelse i högst två år.

Om datalagringsdirektivet går igenom så ryker väl denna rättighet till det privata. Det är väl ingen som hävdar att allt innehåll kommer att granskas, men det skulle ju vara lätt att ringa in vissa individer med hjälp av sociogram och för att sedan ta del av detta innehåll, för tillgången till materialet kommer de ju redan ha så då finns det inga garantier för att kommunikationen kommer att respekteras.

Toppmoderaterna i artikeln ovan är ju också här mycket kritiska till eventuella intrång i brevhemligheten. Intrång som deras egen parti kommer vilja få igenom politiskt, ett parti som egentligen värnar om denna rätt till brevhemligheten. Situationen är mycket märklig.

Landshövding Per Unkel (m) föreslår en rad olika förändringar i självaste grundlagen. Utan att nedvärdera alla dessa förslag så finns det däremot ett krav på att skyddet för privat egendom också ska stärkas. Kan detta vara ett tecken på att svensk grundlag ska mildras till förmån för en europeisk konstitution? För en försvagad suveränitet? En försvagad svensk stat?

Det ska inte gå att ändra grundlagar hur som helst! Vore det inte bra om vi medborgare ges tillfällen att aktivera genom att folkomrösta mer, istället för att vi passiviseras och göras till objekt av våra folkvalda politiker? Eller är det en liberal tanke att stärka skyddet för privat egendom?

Fildelning splittrar moderaterna – en generationsfråga

Många politiska ungdomsförbund har öppet gått emot sina egna partiers politik angående en rad olika fenomen. MUF har genom en motion visat hur de ställer sig till sitt egna moderparti. inte nog med att de har tagit ställning för att tillåta fildelning, de delar nu vissa åsikter med Piratpartiet.

Nu går det ju inte rösta på ungdomspartier till riksdagen och de traditionella partiernas strukturer utgörs till stor del av människor som generellt sett förmedlar en viss teknikfientlighet och förvånande okunnighet på området. Resonemanget inbegriper också att politiker som helst skulle vilja avknoppa både Apoteket och Systembolaget från det statliga monopolet samtidigt vill förstärka utgivares monopolfördel. En fördel som inte finns på andra marknader.

MUF är alltså ett ungdomsparti som vågar ta ställning mot sitt eget moderparti och som samtidigt stödjer sin egna partipolitiska plattform bättre än storebror. Motionen finns att läsa här. Jag hoppas att MUF fortsätter att gå hårt fram mot nya moderaterna och röker ut den mossiga och konservativa gammelgenerationen med sin verklighetskeva världssyn, till förmån för ett nytänkande, en progressiv debatt till förmån för medborgarrättsliga spörsmål och en stark liberalism.

Jag föreslår att MUF och även de andra ungdomsförbunden går till öppen retorisk attack mot de konservativa, verklighetsfråndvända och teknikfientliga elementen inom riksdagen som vägrar att lyssna på medborgarnas argument och kompetens. De får gärna gå till angrepp mot sina egna moderpartier också, det skulle inte skada.

Det är inte bara politikerna som förändras med tiden, utan också själva arbetet i sig. Om representanter för demokratin och ett öppet samhälle är okunniga på flertalet områden då tycker jag inte att de ska finnas kvar speciellt länge på högt uppsatta positioner.

En av de första saker som vi möts av när vi läser vad MUF tycker om integritet är ett citat från Benjamin Franklin:

”De som är beredda att ge upp väsentliga friheter för att få lite temporär säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet”

Är du beredd att ge upp våran frihet? En frihet som vi dessutom tar för given i vårt samhälle? Vad händer om vi bara ser på när EUs lagstiftning får företräde framför svensk lagstiftning? Jag förstår inte hur vi ska kunna skydda våra medborgare om vi säljer ut vår lagstiftning.

Hur ska de liberala idéerna kunna få genomslag om de ”liberala” politikerna går emot sina egna ideal och partiplattformar?

Denna post är ämnad som konstruktiv kritik mot ett parti vars utveckling jag följer ingående. Om ni har några kommentarer är det bara att skriva nedan.

”Meningslöst att vara riksdagsledamot i moderaterna”
Anne-Marie Pålsson har inte lärt sig hur man påverkar

Obama kopierar Piratpartiet

So Long, and Thanks for All the Fish!

Hur du röstar i valet till Europaparlamentet

Alla röstberättigade medborgare i den Europeiska Unionens medlemsländer (27) röstar mellan den 4-7 juni (i Sverige kan man redan förtidsrösta). 736 stycken ledamöter får plats i parlamentet varav 18 stycken kommer att vara från Sverige.

Vi gick med i Europeiska Unionen redan 1995 och vi har sedan dess haft tre val till parlamentet. Vid det senaste valet var valdeltagandet 37,9 procent.

Vill du veta mer om vad EU håller på med tycker jag att ni ska spara www.europarl.se.

Har ni fått ert röstkort? Då kan ni förtidsrösta redan idag, t.ex. på många av våra alla bibliotek runt om i landet, på universitet eller hos din lokala stadsdelsförvaltning. Om du är ute och reser så kan du rösta ifrån där du befinner dig genom att gå till svenska ambassader eller konsulat.

Ta alltid med id-handling när du ska rösta.

Om man vill rösta på ett specifikt parti då tar man bara en valsedel och stoppar den i ett kuvert. Om du vill personrösta då sätter du ett kryss för en kandidat (om du är osäker så fråga en valfunktionär). Jag förstår det som att om du kryssar fler namn på en valsedel då räknas rösten endast som en röst på det partiet. Det går inte att ändra ordningen på kandidaterna och om du inte hittar någon valsedel för det parti du vill rösta på då skriver du partinamnet på en blank valsedel.

Om ni inte har fått era röstkort kan det bero på att ni inte har rösträtt. Om du inte fick ditt röstkort mellan den 11-19 maj ska ni kontakta kommunen genom att ringa Valmyndighetens callcenter 020-825825 eller mejla till rostkort@val.se

Instruktioner för hur du röstar på valdagen

Glöm inte att läsa på ert röstkort vart ni ska gå på valdagen när ni röstar.

1. Ta ett kuvert
2. Ta några valsedlar
3. Gå in bakom skärmen och lägg endast en valsedel (kryssad eller okryssad) i ett kuvert
4. Ge id-handling och kuvert till valfunktionär (röstmottagaren)
5. Din identitet kontrolleras och det sker en markering i röstlängden
6. Titta så att ditt kuvert hamnar i valurnan

Om du fortfarande tycker att det är lite nytt och läskigt så ägna lite tid åt att läsa information från Valmyndigheten.

Scratching the Surface av Vhils

Jag har skrivit väldigt lite om konst tidigare men jag kommer antagligen försöka skriva mer om konst, graffiti och street art framöver.

Anledningen till varför jag efter en dags intensivt skrivande får för mig att skriva om street art, är att jag för en stund sedan via en länk från Wooster Collective, såg en riktigt inspirerande kortfilm från Alexandre Farto, även känd som Vhils.

Det är kortfilmer som denna som gör mig inspirerad till att plocka fram dukar och penslar. Videon är inte dum den heller – Pedro Patrocinios redigering tillsammans med Gustavo Santaolallas musik är en riktigt lyckad kombination.

Om ni gillar denna kortfilm vet jag åtminstone två till projekt som jag skulle kunna skriva om någon gång, där dokumentationen både liknar fotot och redigeringen i filmen nedan.

Torres Vedras, Portugal
Camera/Edition – Pedro Patrocinio
Music – Gustavo Santaolalla
Work by Vhils

Scratching the Surface av Vhils

“Sous les pavés, la plage!” (Beneath the paving stones – the beach!) – Anonymous graffiti, Paris 1968.

Paris, May 1968. When the enragés started digging up the stones from the Boulevard St. Michel to use them as weapons against the forces of the old order, they came upon the sand that covered the surface underneath them. The earth. Beneath the concrete, the earth. Beneath the urban environment, nature. Beneath the artificial, life.

Behind all these brick and concrete walls, these dull, grey surfaces that condition our existence, behind all of these cities, there is life. There are individuals, there is nature. “Scratching the surface” is an act of creation taken from lifeless forms. It is the subversion of lifeless forms. The act of engraving the idea of life on a wall, of creating the image of an individual, an iconographic piece of representational symbolism that will endure. As if rendering him eternal by bringing him to life where life was not supposed to be. By carving it out of that which is still-born by its very nature, by its design.

So until the symbolical demise of all walls that separate, that impose, that condition, of a social system that overbuilds in order to control and perpetuate its grasp on the divisions that stem from this eternal partitioning and keep individuals in place, it will be easier and easier to forget who we are, where we come from and what nature is really all about. How easy it is to lose track of what our nature really is while caught amid this saturated, un-organic environment.”


I de intelligenta maskinernas tidsålder

I fredags hölls ett arbetsseminarium på Institutionen för Kultur och Kommunikation på Södertörns Högskola i Stockholm, där Karl Palmås och Christopher Kullenberg hade bjudits in för att tala om vad de sedan en tid tillbaka har forskat i, utvecklat och föreläst om: Teknologier, diagram och subjektivitet.

Palmås forskar om teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers Tekniska Högskola och Kullenberg är doktorand i Idéhistoria och Vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Tillsammans har de från olika perspektiv försökt att belysa och analysera framväxt av informations- och kommunikationsteknologier i skenet av mänsklighetens identitet och teknikrelationer i dagens samhälle.

Ny teknologi medför nya arbetssätt och teorier. Hur påverkar den tekniska utvecklingen vår syn på människan, robotar och sammansättningar? Palmås och Kullenberg tar hjälp av bland andra Félix Guattari, Gilles Deleuzes, Michel Foucault, Michel Serres, och Gabriel Tarde för att med hjälp av deras terminologi redogöra för framväxten av panspektriska samhällsdiagram i relation till de panoptiska, att problematisera begrepp som människa och samhälle samt belysa olika verktyg som ger upphov till nya övervakningsmöjligheter och samhällsfunktioner som tidigare varit omöjliga.

Dessa funderingar och spår omfattar även det politiska. I ett samhälle som antingen präglas av demokrati eller av förtryck kommer dessa möjligheter, verktyg och diagram att få olika uttryck och konnotationer. Ett studie av det politiska omfattas i samtiden av olika handlingar och uttrycks som flätats samman med både panspektriska och panoptiska diagram.

Om ni inte redan är bekanta med vad Kullenberg och Palmås forskar om rekommenderar jag följande artiklar och texter som kan fungera som ingångar till deras projekt och begreppsapparat:

Texter:
1. Kullenberg, C. (2008) “Robotar och krig”, Ord & Bild, nr 5.
http://christopherkullenberg.se/wp-content/uploads/2009/02/ordochbild.pdf
2. Kullenberg, C. & K. Palmås (2008) “Smitto(nto)logi”, Glänta, nr 4.
http://eurozine.com/pdf/2009-03-09-kullenberg-sv.pdf
3. von Busch, O. & K. Palmås (2006) “Intro”, från Abstract Hacktivism. London: Mute.
http://www.isk-gbg.org/99our68/AbstractHacktivism.pdf
http://thepiratebay.org/torrent/4738236/Abstract_Hacktivism__The_Making_of_a_Hacker_Culture_(2006)_PDF

Vid seminariet deltog även bland annat Fredrika Spindler och Sven-Olov Wallenstein, vars respektive arbete i allra högsta grad berikar det svenska filosofiklimatet och som jag har stor respekt för.

Sven-Olov Wallenstein har jag haft nöjet att lyssna på vid flertalet tillfällen då han bland annat har pratat om samtida konst, estetik och filosofi. Han har även översatt texter från Kant, Heidegger, Deleuze, Derrida och Girogio Agamben, vilket vittnar om en bred teoretisk kunskap inom många olika områden och filosofiska projekt. Fredrika Spindlers bok om Spinoza, som jag kommer att skriva om framöver, publicerades nyligen och har redan fått bra kritik från olika håll. Jag tror att den boken kommer att bidra till att väldigt många produktiva idéer realiseras under det här året. Fredrika har även skrivit massor av artiklar och uppsatser som ni säkert hittar om ni söker på högskolans hemsida.

Seminariet gästades även av andra akademiker från institutionen och en hel del människor med olika teoretiska och praktiska erfarenheter. Det skulle visa sig att dagen skulle bli väldigt intressant. Sedan i fredags har jag gått omkring och tänkt på seminariet och att det var bra att jag tog mig dit och till slut lyckades att ramla in (stressad) på rätt ställe. Jag upplevde en intensifierad diskussion, vars affekter fick en nästan omtumlande effekt.

Jag ska på  ett osystematiskt sätt belysa en rad fruktbara spår och idéer samt att göra en sorts sammanställning av begreppslighet, filosofer och information. Jag vill återigen gå igenom begreppen och samtalet för att på så sätt bidra med mina personliga minnesanteckningar (vilka givetvis är fyllda med sakfel och osäkerhet) för att undslippa glömskans fasta grepp. Se redogörelsen för dagen som ett personligt filosoferande där jag retoriskt närmar mig ett sammelsurium av brottstycken från mitt anteckningsblock. Kommentera gärna.

Félix Guattaris och Gilles Deleuzes Anti-Oedipus (1972) och A Thousand Plateaus (1988)


Fredrika Spindler inledde med en presentation av begreppslighet från Félix Guattaris och Gilles Deleuzes Anti-Oedipus (1972) och A Thousand Plateaus (1988), där hon pratade om förståelsen av kroppar i skärningspunkten mellan kropp och teknik.

Synen på människan som mekanistisk kommer bland annat från Descartes mekanistiska kroppbegreppslighet, som såg människan som en sorts automat. Nietzsche nämndes även i sammanhanget men jag kommer inte ihåg vad som sades angående hur han såg på människan som maskinistisk, men jag tror att det generellt berörde förståelsen av tänkandet, kroppen och själen. Människan kan ses som en maskin, vars tänkande är en maskinistisk produkt. Deleuzes och Guattaris begreppslighet hyser dock en tanke om kroppen som polyfonisk samstämmighet i hela dess komplexa sammansättning.

Vad är betydelsen av kroppen och hur ter sig frågeställningen relaterat till kroppen? Spindler uppmanade oss att fästa uppmärksamheten vid första kapitlet i Anti-Oedipus och sjätte ”platån” i A Thousand Plateaus, där D&G närmar sig kroppen begreppsligt. Deleuze återkommer tydligen genom författarskapet till kroppsligheten med dess problematik och ställer sig frågande till hur man kan närma sig ”det stora förnuftet” (kroppen) som produktion och producerande.

Spinoza menar att vi ännu inte vet vad en kropp förmår. Är det någon som vet? Anti-Oedipus är ett radikalt ifrågasättande av Sigmund Freud och Jacques Lacan och den traditionella psykoanalysen och kritiserar denna på grund av dess uteslutning av en produktiv förklaringsmodell för psyket. Psykoanalysen missar en hel del poänger som D&G:s schizoanalys ska råda bot på. Detta deterritorialiserande projekt vill belysa människan som maskin med dess affekter. Spindler fortsatte sedan med att gå igenom begreppsligheten i Anti-Oedipus.

Vad är en begärsmaskin? Och vad är Begär? frågar sig D&G. Det produceras någonting, och det är maskinernas affekter, vilka inte ska ses som metaforer. Allt är maskiner. Världen är det enda som finns och varat är allt som är fallet. Detta är någonting som är univokt och varats delar är inte skilda från varandra. Maskindelarna är olika modi som uttrycker en enda substans och förhållanden som inbegriper en maskin i rörelse är något icke-naturligt som skiljer sig från det mänskliga subjektet. Maskinen har heller ingen egen vilja utan kräver en extern agent som kan programmera den att följa den logik som den är skapad för.

D&G håller inte med om att man ska förstå maskinen på detta sätt. För Deleuze och Guattari är det maskinistiska plus det mänskliga något sant som relaterar till produktionssammansättningar. Kroppen ingår alltid redan i sammansättningar där det maskinistiska uttrycks genom ständigt pågående processer. Maskinen relaterar till människan samt natur och separeras inte från dessa företeelser.

Hur förhåller det sig då mellan subjekt, objekt och maskin? För att ta reda på detta måste vi analysera ageranden och agenter för att kunna särskilja olika nivåer i t.ex. konkreta handlingar. Nietzsche beskriver aktiviteter av olika slag som krafter i spel och D&G försöker förklara hur relationen människa och maskin i en viss kraftfull sammansättning ger upphov till vissa effekter som har ett annat värde än den aktivitet som konstituerar denna. Spindler tog upp ett exempel där hon beskrev en sammansättning mellan en människa och en cykel, hur det i cyklandet uppkommer ett värde som överstiger relationen. Om jag har förstått det rätt så påverkas världen lika mycket som jag själv när jag ingår i olika sammansättningar och produktionen av specifika sammansättningar ter sig annorlunda från varandra. Maskiner skapar maskiner.

Vad är då begäret? För D&G uppfattade jag det som att begäret är produktion; att producera är att begära. Det är inte någon som begär utan det har och göra med drivkrafter och rörelse. Är begäret modusets essens? Olika affektionsmöjligheter ger upphov till olika nivåer av komplexitet, som i sin tur ökar antalet kontaktytor. Människan har en förmåga av att kunna affekteras och affektera. Kroppen affkteras och begär blir således en förmåga att producera, allstra, eller forma något.

Begäret är inte en form av brist. Begäret saknar inget objekt utan begäret producerar verklighet. Men hyser begärsmaskinen en tautologi? Begär[s]maskin är ett begrepp som tycks utgöras av två definitioner, vars begreppslighet riktas åt samma håll, dvs. formuleringarna av begreppen tycks belysa samma sak. Jag var nära att fråga Spindler om hon kunde utveckla denna möjliga tautologi lite mer men det fanns andra relevanta frågor som behövde besvaras och utvecklas i olika riktningar.

Kroppen genomsyras av krafter och affekter, vars intensiteter river upp kroppen eller kombineras med den för att skapa nya konstellationer. Krafterna och kraftspelen desorganiserar och ger upphov till dysfunktionalitet, uppbrott och blandningar som utgör den gräns som är kroppen utan organ. Kroppen utan organ definieras kvalitativt av krafter som affekterar olika delar av kroppen. Ju mer desorganisering som sker desto mer bryts kroppens ekvilibrium upp. Även här kände jag för att be Spindler att utveckla, för jag förstod inte vad hon menade med kroppen ‘i vila’ eller balanserad. Givet att världen och kroppen genom kraftspel, sammansättningar och affektionsmöjlighet är föränderlig, är det då inte problematiskt att upprätthålla synen på kroppen som balanserar upp ett antal influenser? Även en kropp i ‘vila’ ingår väl i en rad kaosartade sammansättningar givet individens framhärdande i existensen?

Skizoanalysen ämnar bland annat att analysera vad som händer när subjektet överskrids. Kroppan utan organ uttrycker både motstånd och attraktion mot ändlighet. Vad innebär ren affektivitet och vad förmår egentligen en kropp upprepade Spindler och såg kroppen utan organ som den gräns som kroppen srävar mot. Hon fortsatte vidare att tala om den formaliserande organismen, tömmandet av kroppen på affekter, hur man kan se på kroppen utan organ med dess framställningar och modus och hur man kan göra sig en kropp utan organ på ett positivt sätt. Denna del rusade Spindler retoriskt igenom och mina anteckningar är mestadels ett myller av enstaka ord och fraser som jag inte lyckas återknyta på ett vettigt sätt. Men Spindler frågade sig hur mycket som kan desorganiseras innan kraftekvilibriumet faller isär. Vad sker i en sådan typ av uppbrytning? Sedan avslutade hon sitt tal med att återkoppla till det att det inte finns någon skillnad mellan människa och natur.

Under frågestunden efter Spindlers anförande inledde Wallenstein med att koppla Freuds begrepp eros till detorritalization och reterritorialization. Det diskuterades fram och tillbaka om produktion, antiproduktion, hur diskussionen relaterade sig till Heidegger och nihilismens öde och prat om felaktiga matriser i relation till Edmund Husserls fenomenologi.

Kopplingen till Freud verkade ha bäring, men jag uppfattade inte i vilka verk av Heidegger och Husserl som diskuterades i samband med det skizoanalytiska projektet. Jag frågade senare (rätta mig om jag har fel) Jakobsson(?) som satt bredvid mig angående var Husserl redogjorde för liknande saker som vi hade diskuterat och han svarade att jag skulle kolla upp Crisis of the European Sciences, de tidiga uppsatserna i matematik samt Logiska Undersökningar. De möjliga problem som man från ett fenomenologiskt perspektiv kunde skönja i samband med D&G:s maskinistiska redogörelse, inbegrep tematiseringen och att maskinmetaforen inte ger någonting filosofiskt sett men däremot sociologiskt. Jag får återkomma till det här för att försöka förstå hur denna kritik möjligtvis har bäring hos Husserl.

Spindler påpekade dock direkt att maskinen inte är en metafor och tog upp tankar om grunden i mekanismen samt överskrivanden. Rasmus Fleischer uppmärksammade oss på kopplingar mellan maskin och teater, vilket kan vara ett spår som Rasmus kanske tar upp framöver om han inte redan har gjort det. Diskussionen gled sedan in på en annan filosof som jag tycker verkar väldigt intressant men vars filosofi jag inte har studerat ingående: Leibniz. Jag kom inte ihåg vem det var som tog upp det, men samtalet gled in på Leibniz definition av monaden som den oändliga maskinen och att den naturliga maskinen inte har någon botten där. Jag vet inte om jag lyckas beskriva detta på rätt sätt men att studera Leibniz och Spinoza skulle kunna vara ett givande spår för vidare studier kring monader och substans.

Karl Palmås och Christopher Kullenberg om panspektriska diagram, robotar, krig och nätpolitik

Efter Spindlers intressanta och raketfartssnabba redogörelse blev tempot betydligt lugnare efter pausen. Palmås och Kullenberg började med en kort introduktion där de berättade lite om sig själva. Redan i inledningen nämnde de Cassirer och Heideggers tekniksyn. Eftersom ingen sade vad Cassirer hette i förnamn vet jag inte vem jag ska referera till. Vad heter han i förnamn?

K&P står i en form av sociologisk utgångspunkt som innefattar en rad olika områden som övervakning, nätpolitik, aktivism, diagram, teknologi etc. Jag uppfattar det som att delar av deras begreppsapparat är till för att göra samtida inzoomningar eller intensifieringar av speciella skeenden, såväl sociologiska som materiella sammansättningar. Två av de första begreppen som nämndes var D&Gs ”deterritorialization” och ”territorialization”.

K&P försökte att förklara lite vad de höll på med och kom fram till någon liknelse där de försökte förklara att de kommer från ett ingengörperspektiv i och med att de frågar sig vad teknisk rationalitet är och ägnar sig åt teknisk arkeologi och utgrävningar för att belysa dessa fenomen. Deras forskning inbegriper lika mycket skapande såväl som filosofiska intensifieringar.

K&P ämnade att i 5 olika steg gå igenom sitt projekt, hur de försöker förklara olika fenomen, vilka verktyg som finns aktuella och hur olika tillämpningar av diagram, teknologier och övervakning går mot posthumanistiska ifrågasättandet av kroppsbegreppslighet.

1. Sammansättningar

K&P visar en bild på ett barn som sitter och använder en dator. Vad är det som händer här frågar K&P. Bilden manifesterar teknik som en abstraktion och en sorts kvalitativ förändring. Det att barnet sitter vid sin dator och använder den får bara sin mening genom vad som sker i sammansättningen barn-dator-internets/applikationer. Vi ställs inför en Deleuziansk immanens:

”The French 20th century philosopher Gilles Deleuze used the term immanence to refer to his ”empiricist philosophy”, which was obliged to create action and results rather than establish transcendentals. His final text was titled Immanence: a life…, spoke of a plane of immanence. Similarly, Giorgio Agamben writes in The Coming Community (1993): ”There is in effect something that humans are and have to be, but this is not an essence nor properly a thing: It is the simple fact of one’s own existence as possibility or potentiality”.”

Vi förstår alltså relationen mellan barn-dator-internets/applikation som något annat än subjektet i relation med objekten. Det är någonting i det att använda en dator som överskrider de ting vari detta användade grundar sig. Denna form av immanens berör även olika nivåer och sammansättningarna skapas och upplöses i föränderliga hastigheter.

Man kan ”exteritorialisera vad det är som uppstår mellan datorn, barnet och internet”. I sökandet efter mönster kan vi leta efter kopplingar mellan barnet och datorn, men mönstret är under ständig förändring. Om användandet ändras så ändras artefakterna. Egenskaperna bestäms således genom användaren och vilka datorer som datorn är sammankopplad med. De olika sammansättningarna, krafterna och förmågorna kan ge upphov till starka politiska och sociala uttryck.

Mot slutet av del ett började de tala om maskinerna och olika sammansättningar som proteser, vilka utgör de överskridande möjligheter som gör det alltmer nödvändigt att göra upp med begrepp som ”människa”, ”maskin”, och ”teknologi”. Se ”Actor-Network Theory”.

2. Singulariteten

När kommer datorerna att överskrida människans intelligens? När kommer datorer att få ett ”medvetande”? Är det ens möjlig för en dator att ha ett medvetande liknande det mänskliga? Singulariteten har delvis att göra med beräkningskraft, men det finns vissa specifika inriktningar där singulariteten problematiseras på olika sätt. Vi kan delvis tänka oss att datorerna vid något tillfälle blir mer intelligenta än människor på grund av att de får egenskaper som liknar mänskligt medvetande. Men vi kan också tänka oss ett scenario där vi når singulariteten när datorer klarar av självreplikering.

Vi måste dock omformulera våra frågeställningar. Kan en människa vara intelligent utan maskin? Om språket (skriftspråket) kan ses som en maskin då är det svårt att hävda att denna maskin inte tillför någonting till den mänskliga intelligensen. Enligt Deleuze och Guattari är språket en ”överkodning av trynet” och har och göra med systematiseringar av vissa regler. Proteserna är inte bristskapande för tänkandet och teknologier är sammansättningar i maskiner.

Jag tror att det var Tofan som i anslutningen till diskussionen sedan tog upp tråden angående ”gener”, ”memer” och ”temer”, vilket utgör ett spår som jag tror kan vara riktigt fruktbart. Susan Blackmore, som jag inte kände till sedan tidigare (däremot Richard Dawkins och Daniel Dennett), har tydligen skrivit en bok om begreppet ”temer”. Passa på att se denna TED-föreläsning där hon introducerar begreppen:

”Susan Blackmore studies memes: ideas that replicate themselves from brain to brain like a virus. She makes a bold new argument: Humanity has spawned a new kind of meme, the teme, which spreads itself via technology — and invents ways to keep itself alive.”

Tack för tipset Tofan, lägg till mig på msn!

3. Maskiniska eror

I den tredje delen berättade K&P att begrepp från datavärlden har haft tendenser att dyka upp i alla möjliga sammanhang och kontexter som de inte var ämnade till från första början. Hacking, mjukvara och hårdvara utgör begreppslighet som dyker upp mer och mer i traditionella kontexter och bidrar till att omforma dessa eller perspektivera dem så de hamnar i nytt ljus. Tyvärr antecknade jag inte så mycket i anknytning till vad som sades om maskinska eror och kommer inte ihåg så mycket om denna del.

4. Panspektrocism

Det panoptiska diagrammet konkurrerar nu med det panspektriska, men vi ska inte tolka det som att panspektrocismen är en utveckling av panoptikonmodellen eller ett systemskifte. De är fortfarande två högst aktuella sociala diagram som används inom många områden och kontexter. Vi ser hur olika diagram blir alltmer effektiva assemblage och att teknologi gör att olika komponenter utvecklas.

Jag skrev ovan att komplexa komponenter i olika intensiva och snabba sammansättningar ger upphov till mer kontaktytor och om själva komponentstrukturerna utvecklas kommer den materialiteten påverka de olika sammansättningarna mer än förut. Vi kan i detta avseende förstå hur mer komplicerade strukturer medför annorlunda kombinationer som även påverkas av entiteters eller immateriella värdens olika vara.

Michel Foucault beskrev i Övervakning och straff (Surveiller et punir: Naissance de la prison) (1975) det panoptiska fängelset och de panoptiska institutionerna. Foucault tar sig bland annat an Jeremy Benthams panoptiska modell för fängelser:

”Foucault also compares modern society with Jeremy Bentham‘s ”Panopticon” design for prisons (which was unrealized in its original form, but nonetheless influential): in the Panopticon, a single guard can watch over many prisoners while the guard remains unseen. The dark dungeon of pre-modernity has been replaced with the bright modern prison, but Foucault cautions that ”visibility is a trap”. It is through this visibility, Foucault writes, that modern society exercises its controlling systems of power and knowledge (terms which Foucault believed to be so fundamentally connected that he often combined them in a single hyphenated concept, ”power-knowledge”). Increasing visibility leads to power located on an increasingly individualized level, shown by the possibility for institutions to track individuals throughout their lives. Foucault suggests that a ”carceral continuum” runs through modern society, from the maximum security prison, through secure accommodation, probation, social workers, police, and teachers, to our everyday working and domestic lives. All are connected by the (witting or unwitting) supervision (surveillance, application of norms of acceptable behaviour) of some humans by others.”

Det panspektriska diagrammet skiljer sig en hel del från det panoptiska. Manuel DeLanda beskriver panspektron i War in the Age of Intelligent Machines (1991):

”Instead of positioning some human bodies around a central sensor, a multiplicity of sensors is deployed around all bodies: its antenna farms, spy satellites and cable-traffic intercepts feed into its computers all the information that can be gathered. This the processed through a series of “filters” or key-word watch-lists. The Panspectron does not merely select certain bodies and certain (visual) data about them. Rather, it compiles information about all at the same time, using computers to select the segments of data relevant to its surveillance tasks.” (1991: 206)”

I takt med att teknologi blir allt mer lämplig för att lagra stora mängder data och hantera denna, kommer det innebära en medföljande effektivisering inom de områden där denna teknologi blir tillgänglig, till exempel inom ekonomi, krigsföring, övervakning etc. Systemen är inte längre centraliserade och kan användas för att förutspå mänskligt beteende. Algoritmer används för att hitta olika mönster i datan och logistisk styrning möjjliggör öppna labb, sniffande och loggande aktiviteter inom olika teknologiområden.

Gabriel Tardes sociologiska perspektiv kan tillämpas med dessa förutsättningar. En gång i tiden skrev Tarde om de materiella processer och komponenter som spreds likt smittor mellan människor och olika områden. Helt plötsligt kan vi med hjälp av datorer, processorer och lagringsutrymme komma åt de mikroprocesser och fenomen som intresserade Tarde. Vi kan även använda olika diagram för att hitta mönster som kan peka på vissa specifika fenomen på ett sätt som teknologin inte kunde hjälpa oss med förr i tiden. K&P:s projekt behöver studera Tarde och Manuel DeLanda för att belysa olika tillämpningar och praktiska möjligheter angående både materiella och immateriella processer.

5 Smittontologi

Émile Durkheim anses vara en sociologins och antropologins grundare och har under åratal kastat en stor skugga över Gabriel Tardes sociologiska projekt. Smittontologin uppehåller sig vid tankar, innovationer och associationer. I vissa avseenden driver dessa begrepp mot meme-begreppet, men dessa ”smittor” handlar även om materiella processer tillsammans med immateriella processer. Smittor sprids ju på alla möjliga sätt i oändligt antal möjliga kombinationer. Vi vill kunna sätta fingret på vad som skapar ”conformity of millions”.

Vi kan utifrån Tardes ontologi beskriva världen genom att spåra upp och logga smittor. När vi väl har datan kan vi göra rätt mycket med den om vi har rätt verktyg. Ta logistik eller lagerhantering som möjliga områden där man kan använda sig av en viss systematik som effektiviserar hela företagsstrukturen.

Diskussion

Projektets filosofisk-kritiska inriktning inbegriper analys av nya makttekniker som växer fram. Företag, myndigheter och nationer vill veta vad människor vill eller kommer att göra och de vill sedan kunna använda denna information inom en rad olika områden för att upprätthålla kontroll och ordning. Projektet studerar teknologi, logaritmer och statistik i anknytning till insamlandet av data.

Projektets positiva filosoferande riktar uppmärksamhet mot olika politiska handlingar som inbäddningar av något slag. I takt med att högteknologiska sammanhang blir alltmer tillgängliga för multituden kommer den politiska organiseringen att förändras. Paul Virillios Speed and Politics (1977) får relevans i detta sammanhang, för idag har det politiska subjektet större möjligheter att göra sig hörd och att snabbt förflytta sig fram och tillbaka genom olika offentliga diskurser.

Nätpolitiken är en extrem form av politik som är värd att analysera kvalitativt. Hastigheten är en stor fördel i att bedriva politik och dessa blixtsnabba miljöer tillgängliggörs i större utsträckning då fler människor använder Internet samt börjar att skapa och uttrycka sig tillsammans med andra medborgare. K&P är intresserade av de möjliga konsekvenser får politiken erfara i och med relationen till snabbheten. Palmås berättade om hur TV-sammansättningen människa/TV gör att subjektet blir både input och output, men att detta relaterar sig till ett maskinistiskt förslavande. En ny omedierad organisering och effektiv dubbelriktadhet handlar om att utforska nya former och förmågor oss till exempel politiken. Vari ligger teknologins väsen och gränser?

Det kom upp tankar om att nätpolitiken skulle vara någon form av nyliberalmarxism förunnat de som har tillgång till Internet och något som människor i andra delar av världen inte har tillgång till. Var ligger då värdet av denna typ av politik om det inte inbegriper alla politiska subjekt? Ser vi en hierarki här där en politisk elit skiljer sig från en förtryckt minoritet? Spindler kom med kommentarer om det möjliga värdet med K&P:s undersökning: Givet att vi har identifierat dessa maktstrukturer, varför inte undersöka dom närmre? Genom att undersöka dessa strukturer och öka människors förståelse för dessa, kommer idéerna (memer) och teknologi (temer) att kunna sprida dessa potentiella nätaktivistiska strukturer, verktyg och kunskap till andra delar av världen där människor i andra kulturer och situationer använder sig av teknologierna utifrån sina specifika förutsättningar. Nätpolitiken i exempelvis Burma, Kina och Egypten talar emot tesen om en möjlig hierarki.

”Den immanenta bubblan läcker hela tiden” [Spindler] och samhället definieras mer av vad som ”läcker”.

Wallenstein kommenterade även K&P:s anförande och drog upp Benthams abstrakta framställning av panoptikon som en kontrollmekanism med specifika uttryck. Han uttryckte också även kopplingar till Marx som jag tyckte verkade vara ett intressant och fruktbart spår. Det kanske visar sig senare att det lönat sig att läsa Hegel då jag planerar att läsa mer marxistisk litteratur för att se om dett finns några begrepp eller spår som kan användas för att ge perspektiv till diskussionen. Vem hittar kopplingarna mellan Marx, Deleuze & Guattari och K&P:s projekt?

Vilka subjekt växer fram i sammansättningarna? Wallenstein passade också på att nedmontera den antropomorfiska kritiken genom att poängtera att panoptikon som diagram inte är ett system som producerar sina subjekt, utan ett diagram för maktkontroll. Vi kan inte förklara de subjektsammansättningar som uppkommer i samhället genom att peka på system, vi behöver belysa de olika sammansättningarna och smittorelationer som manifesteras eller dyker upp som fenomen. Datan avslöjar mer om subjekten än det abstrakta systemet vari vi hittar empirin.

Nästa fråga som kom på tal var det ”virituella” i Deleuziansk mening kommer in i K&P:s projekt: Var finns metafysiken i projektet? Jag tror att Deleuze och Guattari ägnar sig åt det potentiella och det virituella i sin metafysik medan Manuel DeLandas analyser belyser fysiska processer. Sammansättningar finns både på en de facto-nivå och en virituell nivå i Deleuzes egen ontologiska apparat, medan det i nätpolitiken de facto ”sker” i att något är totalt aktualiserat. K&P passade på frågan om de vet var det virituella kommer in i deras eget projekt, men gissningsvis är det inte en ontologisk nivå som de har intresserat sig för eller tänkt på tidigare. Sedan medför ju Deleuzes egen begreppslighet att det kanske inte skulle vara speciellt givande att ta in det virituella i en diskurs där den virituella verklighetens begreppslighet skulle försvåra vår förståelse.

För den som är intresserad av fraktaler och singularitet tror jag Kullenberg berättade att sista kapitlet i Mille Plateaux (A Thousand Plateaus) tar upp just dessa företeelser. Det kan även ha varit i samband med prat om potentialer för helheten.

Rasmus Fleischer tog återigen upp problemet med glömskan och minnet i det digitalfilosofiska arbetet. Hur bra minns vi olika händelser? Hur snabbt glömmer vi bort viktiga detaljer som vi ständigt tar till oss? Vi måste ta upp dessa frågor på bordet igen och försöka formulera och skapa hjälpmedel och verktyg som förbättrar vårt Intern[et]minne och organiserar stora mängder information angående t.ex. politiska fenomen och händelser. Jag ska försöka att skriva något om detta, kanske under sommaren, och kanske koppla ihop detta med begreppslighet från Husserl och Paul Ricoeur.

Jag har tröttnat på att höra om Obamas presidentkampanj. Vad är det som är så speciellt med den? När jag jämför Obamas kampanj med exempelvis utvecklingen i Sverige de senaste veckorna tycker jag att nätpolitiken hanterar teknologin och verktyg på ett mycket bättre sätt. Istället för envägskommunikation förespråkar nätpolitiken polyfonska sätt att kommunicera. Det kommer att visa sig nästa år att Obamaskampanj är förlegad, men då kommer det redan vara försent på grund av alla partier som har satsat stenhårt på förlegad informationsspridning istället för att satsa på berikande möten, dialoger och sammansättningar.

Wallenstein återvände hela tiden till Marx och ville inte släppa spåret. Han berättade om Slavoj Žižeks Organs Without Bodies (2003) och att den kanske hade relevans i sammanhanget. Wallenstein trodde att Žižek anade vad Deleuze kanske skulle ha skrivit i sin bok om Marx om han inte avlidit innan. Deleuze, Guattari, Žižek, Marx och Hegel… Var finns kopplingarna? Jag har lagt till Organs Without Bodies till min lista för jag tror att Wallensteins bidrag kan visa sig vara givande.

I förbifarten gled samtalet in på kapitalismen och tron på dess sammanbrott. Nu visade det sig att Marx inte talar om ett sammanbrott utan om ett upphävande. Men om vi ska ta tesen om att allt är föränderligt på allvar medför detta att Hegels ändamålsenlighet, som jag antar återfinns hos Marx, inte riktigt håller i längden och att detta trappstegstänkande medför problem för tron på kapitalismens förfall eller nedmontering.

Mot slutet gled vi in på hur K&P:s projekt kan ses som positivt. I och med alla de multipliceringar och stegringar som K&P försöker belysa, formas en produktiv filosofi som inte bara står på håll och kategoriserar utan den kastar sig in i olika aktiviteter och produktiva sammansättningar. Avståndet mellan K&P:s projekt och dess studium är obefintligt. Var börjar forskningen och var slutar politiken? Båda två använder sig i lika stor utsträckning av de algoritmer och databasfunktioner vars ansamlande maskinistiska sammansättningar de ämnar att analysera.

Spindler avslutade diskussionen med att förneka kapitalismens sammanbrott och istället belysa förändringen av den. För den som är intresserad av att veta mer om tron på upphävning av kapitalismen råder jag er att läsa Marx och antagligen Hegel som bör ha skrivit om former av upphävanden i sin redogörelse av världshistorien. Fredrika tog också upp en tanke som relaterade till parlamentarisk terminologi; vi puttas (förskjuts) in i andra sammanhang. Mänskligheten har inte längre teknologiska verktyg för handen – mänsklig aktivitet och produktion byter flöden på nya sätt som vi aldrig har stött på förut. Finns det inte ett värde i att undersöka dessa fenomen? Jag tycker personligen att det finns mycket positiva saker att lära sig av ny teknologi och nya sammansättningar.

Det här var mina anteckningar från arbetsseminariet och jag hoppas att ni hittar något av värde. Jag vill passa på att tacka K&P för möjligheten att komma förbi samt institutionen för Kultur och Kommunikation för ett bra seminarium och format och ser fram emot att närvara på fler seminarier och föreläsningar i höst.

68 och 99: Intensiva flöden och PR-folk

Blixten blixtrar inte
Maskinfilosofi
Nätpolitikens nollpunkt

Spinozas sammanhang

HADOPI-lagens konstitution: Flatline

HADOPI – Flatline

Frankrikes rättsväsende ska implementera HADOPI-lagen i fransk lagmässig praxis även fast den senast den 9:e April röstades ner av Frankrikes nationalförsamling.

Efter omröstningen i veckan sade en bred majoritet (sanning med modifikation) i nationalförslemningen ”Ja” (med rösterna 296-233) till en lag som redan nu är döfödd.

Nicolas Sarkozy har under press fört en intensiv politik för att få igenom Hadopi-lagen samt har lierat sig med den intellektuella gammelgräddan och verkligen drivit en hårdför politik, som varken ser konsekvenserna av implementeringen eller respekterar oliktänkande.

Enligt Frankrikes president Nicolas Sarkozy så har fildelare ingenting på Internets att göra.

Myndigheten HADOPI ska i framtiden kunna stänga av (dropkicka) hundratusentals fildelare som laddat upp upphovsrättsskyddat material. Människor ska kunna stängas av upp till ett år(!) och inställningen är att ”hotbreven” redan ska börja skickas ut i höst och att människor ska kunna stängas i början av 2010.

Hur ska det franska rättsväsendet kunna hantera det här? Hur ska man kontrollera vad hundratusentals människor företar sig då dessa är avstängda? HADOPI:s spionprogram lär dessutom oskadliggöras direkt efter att någon kreativ människa får tag på koden. Stefan förstår att handlingar medför konsekvenser…

Men finns det inte fler praktiska och teoretiska problem med implementeringen av Hadopi-lagen?

HADOPI-lagen är död i lagens mening

Europaparlamentet motsätter sig lagar som HADOPI. Parlamentet var nyligen positiva inför tillägg 138 i telekompaketet som bland annat skulle skydda människor (läs konsumenter om du är lobotomerad) mot denna typ av övertramp av de mänskliga rättigheterna. Hadopi-lagen tar ingen hänsyn till rättslig prövning och motsätter sig grundläggande principer i både europeiska och franska lagar. Hadopi-lagen står också i skarp kontrast till Frankrikes konstitution angående rättsprocessen, likhet inför lagen och Hadopi-lagens proportionalitet samt lagmässighet inför fransk lag.

Människor ska ha rätt till en rättslig prövning med maktfördelning och proportionalitet. Europaparlamentets godkännande av tillägg 138/46 var 4:e gången som parlamentet motsade sig Hadopi-lagen, men lik förbannat ger sig inte Sarkozy och har fortsatt att smöra sig med kråset för att kunna implementera denna skitlag.

HADOPI-lagen är död i teknisk mening

Sarkozy och de stackarna som kommer att behöva jaga hundratusentals fransmän kan endast göra detta om de identifierar personer genom deras IP-adresser. Men som många av er vet kan man leka en hel del med att förändra sitt IP, öppna upp sitt bredband för allmänheten eller bara låta människor få kapa det ibland.

En av konsekvenserna blir att oskyldiga kommer att falla in i kategorin ”pirater” i linje med myndighetens praxis och på grund av lagens utformning. Andra konsekvenser blir att Frankrike nu måste kriminalisera öppna nätverk och totalt rensa upp samtliga kommunikationsflöden som möjliggör uppkoppling mot Internet och som indirekt även gör det möjligt att fildela.

En till konsekvens av detta blir också att HADOPI struntar i hundratusentals människor som fildelar på andras nätverk bara man lyckas varna och stänga av människor vars IP har sparats undan genom skärmdumpar.

Min gissning är att människor runt om i världen kommer att jobba stenhårt med olika former av aktivism för att hjälpa franska medborgare att hacka denna lag, samt att nätpolitiken visar sitt stöd för europeiska medborgare och fortsätter med arbetet att informera och omforma EU-direktiv i takt med att nya verktyg blir tillgängliga.

HADOPI-lagen är död i massmedial mening

Det tog inte lång tid för människor inom Europa att undersöka, dekonstruera och totalt ödelägga denna lag. Många av oss har dessutom kunnat spåra många av dessa galna förslag till ett fåtal personer.

Yngre generationer har större möjligheter att både skapa uppmärksamhet och kritisera dessa lagar, medan äldre generationer tenderar att vara teknikfientliga, lyssna för mycket på kommersiella särintressen och ha problem att använda Internets på ett fruktbart sätt. De har helt enkelt inte förstått dess kreativa och ekonomiska potential. Håll informationen fri!

Den senaste tiden har det formats massiva protester mot Hadopi-lagen inte bara i Frankrike utan även i hela Europa. Medborgare är bekymrade, många ser denna typ av implementeringar som att staten bryter sitt kontrakt med medborgaren i det avseendet att staten ska tillhandahålla frihet och möjligheter i utbyte mot civil lydnad. Det är medborgarna som konstituerar staten, men om staten bryter i sitt kontrakt mot dessa medborgare, blir det berättigat att ifrågasätta denna konstitution av staten och att visa civil olydnad. Denna civila olydnad tycker jag blir en nödvändighet oavsett vad vi har för skyldigheter inför staten.

Lobbyn och branschen moraliserar inte över deras eget beteende, varför ska vi bedöma vårt eget beteende inför staten när politiker är de som underminerar statens konstitution genom att lyssna för mycket på tjänstemän och lobbygrupper?

HADOPI-lagen är död i politisk mening

EU’s omröstningar och institution verkar inte bekymra Sarkozy och oliktänkande inom de egna leden eller i Frankrike tystas ned. Vad händer egentligen i Frankrike just nu? Se till att lägga till Le Domaine D’Anais blogg i era RSS-läsare, en blogg som förövrigt fyller en kunskapslucka och ett informationsbehov som ska uppmuntras.

Varför ska vi då i politisk mening motsätta oss denna lag? Jag ser personligen att vi kommer få dras med hotet från en liknande lag om den nu implementeras i Frankrike och i framtiden klubbas igenom i Storbritannien.

Jag misstänker även att Hadopi-lagen inte är död i Näringsdepartementets ögon, vilket innebär att om ni känner otrygghet, obehag eller solidaritet med europeiska medborgare, tycker jag att ni ska höra av er till Näringsdepartementet och ställa konkreta och sakliga frågor angående hur det internationella samarbetet med Frankrike kommer att utvecklas framöver, och om man skarpt tar avstånd från lagar som redan på förhand inte uppvisar några som helst vitala livstecken.

Det kan vara så illa att Näringsdepartementet inför sitt möte med Frankrike vill ta EKG på Hadopi-lagen eller kanske till och med låna med sig en defibrillator hem till maktens korridorer i Sverige.

Hur positiv kommer denna lag egentligen vara för en bransch av ”upphovsmän” (som förövrigt använder sig av mac:s, PC-användare får inte vara kreativa), som ska leva på gamla ekonomiska modeller och hängivenheten från sina fans?

Lobbygrupper, monopolstrukturer, antimarknader och politiker håller på att ta död på det roliga i att köpa skivor, gå på bio, använda internets, skapa, remixa, kopiera, engagera, visa internetionell solidaritet och engagera sig i nätaktivism.

Antimarknader kollapsar tillbaka in i sig själv.

Werebuild.eu jobbar för ökad transparens och riktigt demokratiskt arbete

Vad gör man om politiker har sina egna definitioner i relation till demokrati och demokratiska processer? Jo, man formar om dessa processer och luckrar upp deras definitioner så att även de mest pålästa politiker har svårt att orientera sig och som därför måste ta ett par steg tillbaka för att återupptäcka hur man skapar demokratisk gemenskap och hur man arbetar med demokratiska processer.

Man kan lämna den förlegade vänster-höger-skalan bakom sig och att arbeta politiskt utifrån en individuell plattform som en del av en multitud. Multituden är en mer fruktbar miljö för att vända tillbaka politiken mot sig själv och man har många fler möjligheter att påverka sig själv, att förändra andras sätt att tänka eller omforma sin egna politiska, etiska och moraliska kompass.

Medborgare ställer sig i slutet av den politiska kön för att hitta tillbaka till de värden och processer som främjar fri- och rättigheter i symbios med en stark marknad som ger möjligheter för individer att uttrycka sig, hävda sig själva och att utvecklas.

Jag söker vägar och terminologi som kan luckra upp statiska relationer mellan begrepp som ”marknad”, ”människa”, ”politik” och ”Internets”. Vi behöver säkra fri- och rättigheter i ett ekonomiskt samhälle under förändring. Medborgare behöver skydd både som konsumenter och som individer i och med den stundande och pågående kampen om rätten till informationsmarknaden.

Nya ekonomiska intressen skapas med hjälp av Internets och antimarknader kommer att sätta hårt mot hårt mot varandra för att få tillgång till dessa ekonomier. Räkna inte med att de kommer att stanna för något eller någon.

HADOPI – Flätlina
Högsta myndigheten för spridandet av verk och beskyddandet av rättigheter på Internet

——————————————————————————————————————————————

Vill ni hjälpa till?
Vill ni veta mer?
Är ni journalister och är intresserade av hur riktigt engagemang skapas och flödar?

Titta gärna förbi http://werebuild.eu eller irc-kanalen.

Öppet brev till Näringsdepartementet

Avstängning från Internet = fängelsevistelse
Franskt ja till att stänga av fildelare
Ja till den franska Hadopi-lagen
Solemn burial for HADOPI in French National Assembly


DOOM4

En blogg om filosofi, ekonomi, språk, musik, konst och litteratur.
[Most Recent Quotes from www.kitco.com]
Creeper MediaCreeper

Ludwig von Mises On the So-Called Liberals of Today

“The so-called liberals of today have the very popular idea that freedom of speech, of thought, of the press, freedom of religion, freedom from imprisonment without trial – that all these freedoms can be preserved in the absence of what is called economic freedom. They do not realize that, in a system where there is no market, where the government directs everything, all those other freedoms are illusory, even if they are made into laws and written in constitutions.”

–Ludwig von Mises, Economic Policy: Thoughts for Today and Tomorrow (1979)

Murray N. Rothbard on Economic Ignorance

“It is no crime to be ignorant of economics, which is, after all, a specialized discipline and one that most people consider to be a ‘dismal science.’ But it is totally irresponsible to have a loud and vociferous opinion on economic subjects while remaining in this state of ignorance.”

–Murray N. Rothbard

Ludwig von Mises on the Process of the Hyperinflationary Breakdown of A Currency

"The emancipation of commerce from a money which is proving more and more useless in this way begins with the expulsion of the money from hoards. People begin at first to hoard other money instead so as to have marketable goods at their disposal for unforeseen future needs - perhaps precious-metal money and foreign notes, and sometimes also domestic notes of other kinds which have a higher value because they cannot be increased by the State '(e.g.the Romanoff rouble in Russia or the 'blue' money of communist Hungary); then ingots, precious stones, and pearls; even pictures, other objects of art, and postage stamps. A further step is the adoption of foreign currency or metallic money (i.e. for all practical purposes, gold) in credit transactions. Finally, when the domestic currency ceases to be used in retail trade, wages as well have to be paid in some other way than in pieces of paper which are then no longer good for anything.

The collapse of an inflation policy carried to its extreme - as in the United States in 1781 and in France in 1796 does not destroy the monetary system, but only the credit money or fiat money of the State that has overestimated the effectiveness of its own policy. The collapse emancipates commerce from etatism and establishes metallic money again."

–Ludwig von Mises, The Theory of Money and Credit

Ludwig von Mises On Hyperinflation

"The characteristic mark of the phenomenon is that the increase in the quantity of money causes a fall in the demand for money. The tendency toward a fall in purchasing power as generated by the increased supply of money is intensified by the general propensity to restrict cash holdings which it brings about. Eventually a point is reached where the prices at which people would be prepared to part with "real" goods discount to such an extent the expected progress in the fall of purchasing power that nobody has a sufficient amount of cash at hand to pay them. The monetary system breaks down; all transactions in the money concerned cease; a panic makes its purchasing power vanish altogether. People return either to barter or to the use of another kind of money."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On the Policy of Devaluation

"If the government does not care how far foreign exchange rates may rise, it can for some time continue to cling to credit expansion. But one day the crack-up boom will annihilate its monetary system. On the other hand, if the authority wants to avoid the necessity of devaluing again and again at an accelerated pace, it must arrange its domestic credit policy in such a way as not to outrun in credit expansion the other countries against which it wants to keep its domestic currency at par."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"What distinguishes the Austrian School and will lend it everlasting fame is its doctrine of economic action, in contrast to one of economic equilibrium or nonaction."

–Ludwig von Mises, Notes and Recollections

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"The main and only concern of the Austrian economists was to contribute to the advancement of economics. They never tried to win the support of anybody by other means than by the convincing power developed in their books and articles."

–Ludwig von Mises, Austrian Economics: An Anthology

Ludwig von Mises on Business Cycles

"True, governments can reduce the rate of interest in the short run. They can issue additional paper money. They can open the way to credit expansion by the banks. They can thus create an artificial boom and the appearance of prosperity. But such a boom is bound to collapse soon or late and to bring about a depression."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The wavelike movement effecting the economic system, the recurrence of periods of boom which are followed by periods of depression is the unavoidable outcome of the attempts, repeated again and again, to lower the gross market rate of interest by means of credit expansion."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The cyclical fluctuations of business are not an occurrence originating in the sphere of the unhampered market, but a product of government interference with business conditions designed to lower the rate of interest below the height at which the free market would have fixed it."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The ultimate cause, therefore, of the phenomenon of wave after wave of economic ups and downs is ideological in character. The cycles will not disappear so long as people believe that the rate of interest may be reduced, not through the accumulation of capital, but by banking policy."

–Ludwig von Mises, On the Manipulation of Money and Credit

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The boom produces impoverishment. But still more disastrous are its moral ravages. It makes people despondent and dispirited. The more optimistic they were under the illusory prosperity of the boom, the greater is their despair and their feeling of frustration."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Credit Expansion

"Credit expansion can bring about a temporary boom. But such a fictitious prosperity must end in a general depression of trade, a slump."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on Human Action

"Human action is purposeful behavior."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is purposive conduct. It is not simply behavior, but behavior begot by judgments of value, aiming at a definite end and guided by ideas concerning the suitability or unsuitability of definite means. . . . It is conscious behavior. It is choosing. It is volition; it is a display of the will."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is an attempt to substitute a more satisfactory state of affairs for a less satisfactory one. We call such a willfully induced alteration an exchange."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Mans striving after an improvement of the conditions of his existence impels him to action. Action requires planning and the decision which of various plans is the most advantageous."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises On ”I and We”

"The We cannot act otherwise than each of them acting on his own behalf. They can either all act together in accord; or one of them may act for them all. In the latter case the cooperation of the others consists in their bringing about the situation which makes one man's action effective for them too. Only in this sense does the officer of a social entity act for the whole; the individual members of the collective body either cause or allow a single man's action to concern them too."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On The Individual and Changing Features of Human Action

"Common man does not speculate about the great problems. With regard to them he relies upon other people's authority, he behaves as "every decent fellow must behave," he is like a sheep in the herd. It is precisely this intellectual inertia that characterizes a man as a common man. Yet the common man does choose. He chooses to adopt traditional patterns or patterns adopted by other people because he is convinced that this procedure is best fitted to achieve his own welfare. And he is ready to change his ideology and consequently his mode of action whenever he becomes convinced that this would better serve his own interests."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Murray N. Rothbard On the Professional Intellectual Classes

"In all societies, public opinion is determined by the intellectual classes, the opinion moulders of society. For most people neither originate nor disseminate ideas and concepts; on the contrary, they tend to adopt those ideas promulgated by the professional intellectual classes, the professional dealers in ideas."

–Murray N. Rothbard, For A New Liberty

Ludwig von Mises on Cause and Effect

"Cognizance of the relation between a cause and its effect is the first step toward mans orientation in the world and is the intellectual condition of any successful activity."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Economic Calculation

"Monetary calculation and cost accounting constitute the most important intellectual tool of the capitalist entrepreneur, and it was no one less than Goethe who pronounced the system of double-entry bookkeeping one of the finest inventions of the human mind."

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Economics as Abstract Reasoning

“Economics, like logic and mathematics, is a display of abstract reasoning. Economics can never be experimental and empirical. The economist does not need an expensive apparatus for the conduct of his studies. What he needs is the power to think clearly and to discern in the wilderness of events what is essential from what is merely accidental.”

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Individual Rational Action

"All rational action is in the first place individual action. Only the individual thinks. Only the individual reasons. Only the individual acts."

–Ludwig von Mises, Socialism.

Ludwig von Mises on Entrepreneurship

"The consumers suffer when the laws of the country prevent the most efficient entrepreneurs from expanding the sphere of their activities. What made some enterprises develop into big business was precisely their success in filling best the demand of the masses."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on the Gold Standard

“If our civilization will not in the next years or decades completely collapse, the gold standard will be restored.”

–Ludwig von Mises, (1965)

Murray N. Rothbard On the Gold Standard

“Gold was not selected arbitrarily by governments to be the monetary standard. Gold had developed for many centuries on the free market as the best money; as the commodity providing the most stable and desirable monetary medium.”

–Murray N. Rothbard

Detlev Schlichter on the Gold Standard

"But I don’t believe the best solution would be to go back to a government-run gold standard. We should not trust politicians and bureaucrats with money, certainly never again with entirely unconstrained fiat money, but probably not even with a monetary system that comes with the strait jacket of an official gold standard. I would argue instead for the complete separation of money and state, and for an entirely private monetary system. Let the market decide what should be money and how much there should be of it. I do strongly believe that gold would again play an important role in such a system. After all, gold and silver have been chosen forms of money for thousands of years, in all cultures and societies. That is what the trading public always went for when it was free to choose."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on Paper Money

"Wall Street, the media, academia, and, of course the Fed, are strongly on the side of fiat money."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on the Media and Academia

"Media and academia are mainly pro-state, pro-politics, anti-gold"

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Ludwig von Mises on Banking

"There was no reason whatever to abandon the principle of free enterprise in the field of banking."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"It is extremely difficult for our contemporaries to conceive of the conditions of free banking because they take government interference with banking for granted and as necessary."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"What is needed to prevent any further credit expansion is to place the banking business under the general rules of commercial and civil laws compelling every individual and firm to fulfill all obligations in full compliance with the terms of the contract."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Corrupt Politicians, Professors and Union Bosses

"Those politicians, professors and union bosses who curse big business are fighting for a lower standard of living."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Capital

"Profit-seeking business is compelled to employ the most efficient methods of production. What checks a businessmans endeavors to improve the equipment of his firm is only lack of capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"When pushed hard by economists, some welfare propagandists and socialists admit that impairment of the average standard of living can only be avoided by the maintenance of capital already accumulated and that economic improvement depends on accumulation of additional capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"History does not provide any example of capital accumulation brought about by a government. As far as governments invested in the construction of roads, railroads, and other useful public works, the capital needed was provided by the savings of individual citizens and borrowed by the government."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"The characteristic mark of economic history under capitalism is unceasing economic progress, a steady increase in the quantity of capital goods available, and a continuous trend toward an improvement in the general standard of living."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"Capitalism is essentially a system of mass production for the satisfaction of the needs of the masses. It pours a horn of plenty upon the common man. It has raised the average standard of living to a height never dreamed of in earlier ages. It has made accessible to millions of people enjoyments which a few generations ago were only within the reach of a small elite."

–Ludwig von Mises, The Anti-Capitalistic Mentality

Ludwig von Mises on Laissez Faire

"If one rejects laissez faire on account of mans fallibility and moral weakness, one must for the same reason also reject every kind of government action."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The ultimate basis of an all around bureaucratic system is violence."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Bureaucratic management is management of affairs which cannot be checked by economic calculation."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Economic Calculation

"A bureaucrat differs from a nonbureaucrat precisely because he is working in a field in which it is impossible to appraise the result of a mans effort in terms of money."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Nobody can be at the same time a correct bureaucrat and an innovator."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Seen from the point of view of the particular group interests of the bureaucrats, every measure that makes the governments payroll swell is progress."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The bureaucrat is not free to aim at improvement. He is bound to obey rules and regulations established by a superior body. He has no right to embark upon innovations if his superiors do not approve of them. His duty and his virtue is to be obedient."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Only to bureaucrats can the idea occur that establishing new offices, promulgating new decrees, and increasing the number of government employees alone can be described as positive and beneficial measures."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Government Interventions

"The trend toward bureaucratic rigidity is not inherent in the evolution of business. It is an outcome of government meddling with business."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Government’s War on the Creative Genius

“A genius is precisely a man who defies all schools and rules, who deviates from the traditional roads of routine and opens up new paths through land inaccessible before….But, on the other hand, the government can bring about conditions which paralyze the efforts of a creative spirit and prevent him from rendering useful services to the community.”

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Why Classical Liberalism Rejects War

“The liberal critique of the argument in favor of war is fundamentally different from that of the humanitarians. It starts from the premise that not war, but peace, is the father of all things. What alone enables mankind to advance and distinguishes man from the animals is social cooperation. It is labor alone that is productive: it creates wealth and therewith lays the outward foundations for the inward flowering of man. War only destroys; it cannot create. War, carnage, destruction, and devastation we have in common with the predatory beasts of the jungle; constructive labor is our distinctively human characteristic.”

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Sound Money

“It is impossible to grasp the meaning of the idea of sound money if one does not realize that it was devised as an instrument for the protection of civil liberties against despotic inroads on the part of governments. Ideologically it belongs in the same class with political constitutions and bills of rights. The demand for constitutional guarantees and for bills of rights was a reaction against arbitrary rule and the nonobservance of old customs by kings. The postulate of sound money was first brought up as a response to the princely practice of debasing the coinage.”

–Ludwig von Mises. The Theory of Money and Credit

Murray N. Rothbard on Recovering from Economic Depressions

“It should be clear that any governmental interference with the depression process can only prolong it, thus making things worse from almost everyone’s point of view. Since the depression process is the recovery process, any halting or slowing down of the process impedes the advent of recovery. The depression readjustments must work themselves out before recovery can be complete. The more these readjustments are delayed, the longer the depression will have to last, and the longer complete recovery is postponed.”

–Murray N. Rothbard, Man, Economy, and State with Power and Market

Hans-Hermann Hoppe on Socialized Health Care

“With the socialization of the health care system through institutions such as Medicaid and Medicare and the regulation of the insurance industry (by restricting an insurer’s right of refusal: to exclude any individual risk as uninsurable, and discriminate freely, according to actuarial methods, between different group risks) a monstrous machinery of wealth and income redistribution at the expense of responsible individuals and low-risk groups in favor of irresponsible actors and high-risk groups has been put in motion.”

–Hans-Hermann Hoppe, Democracy: The God That Failed

Ludwig von Mises on Civilization

"What distinguishes man from animals is the insight into the advantages that can be derived from cooperation under the division of labor."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Civilization

"Civilization is a work of peaceful co-operation."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Civilization

"The foundation of any and every civilization, including our own, is private ownership of the means of production. Whoever wishes to criticize modern civilization, therefore, begins with private property."

–Ludwig von Mises, Liberalism

Ludwig von Mises on the Market Economy

"In the unhampered market economy there are no privileges, no protection of vested interests, no barriers preventing anybody from striving after any prize."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Liberalism

"Liberalism champions private property in the means of production because it expects a higher standard of living from such an economic organization, not because it wishes to help the owners."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Liberalism

"That Liberalism aims at the protection of property and that it rejects war are two expressions of one and the same principle."

–Ludwig von Mises, Socialism


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.