Näringsdepartementet förvirrat angående "Lawful content"

Journalistseminarium om telekompaketet

Telekompaketet.se – Rapport XXXXX….

Telekompaketets kanal på Youtube

Syftet med journalistseminariet om telekompaketet var att ge oss mer kunskap om telekompaketets innehåll, regleringar av telekomsektorn, syftet med själva paketet och den svenska regeringens ståndpunkter. Både Åsa Torstensson och Jörgen Samuelsson och Henrik Hansson var närvarande och talade inför en glest befolkad sal, en sal som onekligen hade varit fylld till spränggränsen om andra skribenter hade fått närvara.

Bloggsfären ställer sig väldigt frågande kring hur Näringsdepartementet försöker gå runt viss problematik med till exempel ”lawful content” eller mobiltelemarknaden. Scaber Nestor går hårt fram och har fått Henrik Hansson att svara i kommentatorsfältet. Nestorn berättar om det som Näringsdepartementet inte vill höra talas om, men som medborgare behöver få veta…

Men SvD ifrågasätter inte alls och låter Näringsdepartementet gå helt oemotsagda. Journalistiken väljer att ta upp de bra sakerna med telekompaketet och tystar ner de dåliga sakerna.

För det finns risker och konsekvenser med telekompaketet.

Näringsdepartementet hävdade till exempel att ”lawful content” som begrepp är borttaget i kompromissförslaget, men enligt Erik Josefsson (v) så stämmer det inte:

”lawful content” är kvar i gemensamma ståndpunkten. [...] det är mycket allvarligt att regeringen säger att ”lawful content” inte är kvar!!!! [...] ”lawful content” finns med i rådets Gemensamma Ståndpunkt”

Låt oss ta en titt på Citizens’ Rights Amendment II, council common position:

”In order to overcome existing shortcomings in terms of consumer consultation and to appropriately address the interests of citizens, Member States should put in place an appropriate consultation mechanism. Such a mechanism could take the form of a body which would, independently of the national regulatory authority and service providers, carry out research into consumer-related issues, such as consumer behaviour and mechanisms for changing suppliers, and which would operate in a transparent manner and contribute to the existing mechanisms for stakeholder consultation. Furthermore, a mechanism could be established for the purpose of enabling appropriate cooperation on issues relating to the promotion of lawful content. Any cooperation procedures agreed pursuant to such a mechanism should, however, not allow for the systematic surveillance of internet usage.”

Så om det inte kommit några fler kompromissförslag som t.ex. varken Horten eller Erik Josefsson känner till, ja då kan det vara så att Näringsdepartementet försöker bortförklara ”lawful content”. CRA försöker alltså få bort ”lawful content”.

Här är rådets gemensamma ståndpunkt: Council of the European Union

Politikerna verkar förövrigt börja överge Citizens’ Rights Amendments. Parlamentarikern Lena Ek (c) verkar efter omständigheterna nu vara ”nöjd” med kompromissförslaget och Christofer Fjellner (m) är ”väldigt nöjd” med delar av kompromissförslaget. Vad har hänt?

Christofer Fjellner (m):

”Ok, men var står vi då nu? Den 5e ska vi rösta om frågan i plenum i Europaparlamentet. Den kompromiss parlamentet förhandlat fram med ministerrådet kring ändringsförslag 138 tycker jag är ok. Den tar fasta på grundprincipen i mitt originaländringsförslag (Ingen ska stängas av från nätet utan rättslig prövning) Den kunde varit något starkare men EU är en organisation som bygger på förhandlingar och konsensus och jag har lärt mig att den som överhuvudtaget vill ha framgång i EU måste acceptera det (”Gapa inte efter för mycket för då mister du hela stycket”).”

Fjellner stödjer kompromossen på tillägg 138. Men han går inte med på kompromissandet kring 166:an:

”Jag är dock inte nöjd med förhandlingsresultatet kring 166an. Den ger inte tillräckligt mkt skydd mot den utveckling vi nu ser där man försöker göra operatörerna ansvariga för vad användarna gör i bredbandsnäten. Igår skrev jag därför under ändringsförslag 166 i originalform och försökte samla den majoritet, om än knappa majoritet, som i parlamentets första läsning röstade för ändringsförslag. Allt för att vi återigen skulle kunna lägga fram det inför plenumomröstningen 5e maj.”

Det ser minst sagt mörkt ut inför omröstningen:

”Tyvärr måste jag erkänna att det verkar osannolikt att kompromissen skulle falla. Inte minst då alla stora partigrupper ställt sig bakom den nya urvattnade kompromissen kring en ny formulering av ändringsförslag 166. Däribland den Socialdemokratiska och Liberala gruppen, som röstade för originalversionen i förstaläsningen (min egen grupp röstade mot 166an med endast två ledamöter undantagna…). Detta blev tydligt när jag igår började samla namnunderskrifter.”

Fjellner sammanfattar:

”Vi ser idag ett antal allvarliga hot mot rättsäkerheten på Internet samt Internets öppna och fria struktur. Allt ifrån försök att stänga av fildelare i Frankrike till nationella blockeringar av vissa siter och operatörer som blockerar specifika tjänster. Sådan är utvecklingen utan Telekompaketet! Mitt mål har hela tiden varit att hindra dem som idag försöker använda Telekompaketet för att stärka den utvecklingen, därav ändringsförslag 138 och 166. När jag nu tittat på kompromisserna måste jag säga att vi varit hyggligt framgångsrika. (Framför allt vad gäller rättsäkerheten, dvs att hindra länder att stänga av någon från internet utan rättslig prövning i enlighet med ändringsförslag 138).”

Telekompaketet.se ser samma problem med telekompaketet som Fjellner formulerar ovan. Vi ser redan idag hur visa nationer blockerar sidor och operatörer som blockerar specifika tjänster. De dåliga delarna av telekompaketet kan ge företag och operatörer rätt i lag att ägna sig åt dessa aktiviteter.

Det går att föra fram ”positiva” och ”negativa” argument från olika positioner i relation till innehållet i telekompaketet, men då är det otroligt viktigt med öppenheten.

Näringsdepartementet har säkerligen analyserat fram en hel del bra saker i telekompaketet. Det är väl knappast dessa punkter som vi ägnar tid till att ifrågasätta. Men människor runt om i Europa har tagit risk- och konsekvensanalysen ännu längre och har räknat in händelser och fenomen som vi redan har sett prov på i telekombranschen, som står i skarp kontrast mot Näringsdepartementets hållning.

Christopher Kullenberg skriver på Newsmill:

”Om operatörer ges fria händer att ändra på nätets arkitektur, kan det ha som konsekvens att vi inte längre har ett fritt och öppet internet. Låt säga att en operatör inte bara vill sälja själva bredbandsuppkopplingen, utan också vill tjäna pengar på IP-telefoni, film, musik eller andra former av innehållstjänster. Det mest effektiva sättet att behålla ett monopol är att helt enkelt bara låta vissa program fungera i nätet, att endast vissa typer av godkänt innehåll får passera genom kablarna och att användarna styrs mot webbsidor och innehållstjänster som operatören samarbetar med. En sådan manöver kallas för att man skapar en antimarknad, alltså, man tjänar pengar på att begränsa ett potentiellt överflöd. Exempelvis ser vi i dagsläget hur bland annat T-Mobile och Telia begränsar användningen av den populära IP-telefonitjänsten Skype för så kallade smarta mobiltelefoner.”

I dagsläget verkar det mycket mörkt för CRA; Kompromissförslaget kommer att röstas igenom i veckan…

Fiffel med röstlistor – Telekompaketet

Telekompaketet en medborgarrätslitg katastrof
Telekompaketet.se – Maila Näringsdepartementet

Regeringen far med osanningar ”Lawful Content” ÄR kvar i telekompaketet
Telekompaketet: Lawful content

Att diskutera: Telekom-dilemma

T-Mobile Threatens Skype Use

Dringend: Europaabgeordnete zum Telekom-Paket kontaktieren!

• Se sändningen i efterhand (Windows Media)
• Se sändningen i efterhand (Real Media)