Arkiv för juni, 2009

Kommer telekompaketet att antas eller gå till Förlikningskommittén efter den 25:e juni?

Den 25:e juni sker den officiella överföringen av telekompaketet till Rådet och efter detta datum kan vad som helst hända. Frågan är om Rådet kommer att anta telekompaketet eller om det kommer att gå till en tredjebehandling. Vad är då en tredjebehandling för någonting? Innan vi kan gå vidare behöver vi först titta närmare på den politiska process som kallas: Medbeslutandeförfarandet. Men först lite information om andrabehandlingen.

Andrabehandlingen

Just nu är andrabehandlingen i det skede då Rådet snart ska sammankalla Förlikningskommittén som i sin tur tar ”andrabehandlingen” vidare till ”tredjebehandlingen” inom den Europeiska Unionens Medbeslutandeförfarande.

Sedan Nicefördraget trädde i kraft har medbeslutsförfarandet blivit EU:s viktigaste beslutsförfarande och tredjebehandlingen utgör dess ”tredje” del i beslutsförfarandekakan. Om man jämför andra- och tredjebehandlingen tror jag att andrabehandlingen är mer omfattande med fler led, där både Parlamentet och Rådet är inbegripna och där båda instanser ska få säga sitt om de olika rättsakterna.

I fallet med telekompaketet så har rättsakten varken antagits eller fallit, utan Parlamentet beslutade att det skulle ändras. Kommissionen yttrade sig angående telekompaketet och den gick vidare till Rådet, som nu antagligen ändrar i skrivningarna (vilket vi alla måste försöka gräva i). Värt att notera här är att det inte är politikerna själva som ändrar i direktiven utan det är lingvister och jurister som redigerar själva direktivskrivningarna inför sammankallandet av Förlikningskommittén.

I fallet med telekompaketets överlämnande den 25:e juni, så har det redan från början varit en medveten ”försening” för att lobbyister som jobbar med telekom ska hinna få till tredjebehandlingen bakom stängda dörrar. Från lobbyns synvinkel bör Rådets ambition vara att endast upprätthålla sig vid Trautmanns ändringsförslag av 138:an och således förankra denna inställning i Förlikningskommittén.

Det är sammansättningen av Förlikningskommittén som kommer vara avgörande för hur ”bra” det kommer att gå i frågan om telekompaketet. Jag har skickat ett mejl till Christofer Fjellner där jag via hans pressekreterare Per Heister och Gunnar Larsson öppet frågar:

”Inför den kommande officiella överlämningen av telekompaketet till Förlikningskommittén så undrar jag om Christofer Fjellner kommer kräva att få sitta med i Förlikningskommittén eller inte. Jag undrar även vad Fjellner gör för att försöka komma med i denna Förlikningskommitté. Gör Sverige något utöver Fjellners eventuella engagemang i frågan om att få till en bra Förlikningskommitté?”

Jag är väldigt intresserad av vad Sveriges Riksdag egentligen arbetar med just nu. Vad händer med ACTA? Kan vi inte ta och öppna upp ACTA snart? Ett helt batteri av bransch- och lobbyfolk har ju redan insikt i dokumentet.

Till sist, arbetar Riksdagen med att få med Fjellner i telekompaketsförlikningen? Han borde ju iallfall vara med i denna kommitté. Jag upprepar, sammansättningen av Förlikningskommittén kommer att vara avgörande för om telekompaketet blir som vi vill ha det eller ej. Låt oss jobba vidare för ett fritt och oreglerat Internet och dessutom belysa fri- och rättigheter.

Tredjebehandlingen

Förlikningskommittén kommer att få telekompaketet på sitt bord, därefter ska de försöka nå en överenskommelse om själva ändringsförslaget. Om kommittén inte når en överenskommelse, då faller rättsakten. Om kommittén däremot når en överenskommelse då skickas telekompaketet vidare till Parlamentet och Rådet. Rådet och Parlamentet kan antingen godkänna denna överenskommelse eller låta den falla. Det finns även en möjlighet att Rådet antar den men att Parlamentet inte gör det, men det är lite osäkert vad som skulle hända i ett sådant läge.

Tidsgränser: Således antas eller faller rättsakten i och med Parlamentet och Rådets gemensamma beslut och detta beslut måste de enas om inom 6 veckor efter att de fått telekompaketet på sitt bord. Lägg det på minnet: 6 veckor. Från och med den 25:e juni och 6 veckor framåt gäller det att ligga på, vi kan inte gå på semester riktigt än. Tidsgränsen kan dock förlängas till 8 veckor om Förlikningskommittén skulle behöva mer tid. Om tidsfristen ej förlängs kan vi förvänta oss att Förlikningskommittén måste komma fram till ett beslut innan den 6:e augusti. Dessa tidsgränser gäller även för Rådet och Parlamentet. Beslutsregler: Parlamentet – majoritet av alla dess medlemmar; Rådet – kvalificerad majoritet.

För den som vill veta ännu mer om tredjebehandlingen redan idag, rekommenderar jag dokumentet: Förlikning och Medbeslutande – Parlamentet som medlagstiftare – en handbok. Nedan följer en förklaring av tredjebehandlingen kopierat från nämnda dokument:

Tredje behandlingen – förlikning

Förlikningen  består  av direkta förhandlingar mellan de båda lagstiftande institutionerna  (parlamentet  och  rådet)  i förlikningskommittén  i  syfte  att  nå  en överenskommelse  i  form av  ett ”gemensamt utkast”.

Förlikningskommittén  består  av två delegationer:  rådets  delegation  med  en företrädare  för  varje  medlemsstat (ministrar  eller deras  företrädare)  och parlamentets  delegation med  lika många ledamöter  av Europaparlamentet.  Från och  med  den  1  januari 2007  består således  förlikningskommittén  av 54 ledamöter (27 + 27).

Förlikningskommittén  måste sammankallas inom sex veckor (eller åtta om tidsfristen förlängs) efter det att rådet har  avslutat  sin  andra  behandling  och officiellt  meddelat  parlamentet  att  det inte  kan  godta  alla  parlamentets andrabehandlingsändringar.  Det  inrättas en särskild förlikningskommitté för varje enskilt  förslag  till  rättsakt som kräver ett

förlikningsförfarande, och kommittén har sex veckor  (åtta  om tidsfristen  förlängs) på  sig  för  att  nå  en  övergripande överenskommelse  i  form av  ett ”gemensamt  utkast”. Den utgår  vid  sina överväganden  från  rådets  gemensammaståndpunkt  och  parlamentets andrabehandlingsändringar. Kommissionen  deltar också  i förlikningskommitténs arbete och skall ta alla  nödvändiga  initiativ  för  att  närma parlamentets  och  rådets  ståndpunkter  till varandra.

Om förlikningskommittén  inte  når enighet,  eller om parlamentet  eller  rådet inte  antar  det  gemensamma  utkastet  i tredje behandlingen,  skall  rättsakten anses  som  icke  antagen. I  detta  fall  kan medbeslutandeförfarandet  endast  inledas igen  om kommissionen  lägger  fram  ett nytt lagförslag.

Gemensam ståndpunkt

Kort kommentar om förlikningen: Lägg märke till begreppet ”gemensamt utkast” (även ”gemensam ståndpunkt”), för det är begrepp som detta tillsammans med ”politisk överenskommelse” som vi tillsammans måste undersöka och verkligen försöka första vad de egentligen innebär.

Gemensam ståndpunkt (eng: common position; fr: position commune; ty: gemeinsamer Standpunkt; sv: även genemsam position) – ett tillkännagivande som EU:s råd gör på ett tidigt stadium om vilket beslut det önskar fatta i en fråga då denna behandlas i enlighet med samarbets- eller medbeslutandeförfarandet. Gemensam ståndpunkt kallas även ställningstaganden av EU:s råd inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken eller samarbetet i rättsliga och inrikes frågor. (Sourander 2006:177)

We Rebuild EU & Telecomix News Agency

Om ni går på semester så ta med era netbooks ut i skog och mark så ni kan blogga från husknuten, twittra från potatislandet och kolla era rss-flöden från kanoten. Ut med hängmattan och följ med Telecomix News Agency i bevakningen av Sveriges ordförandeskap i Europeiska Unionen 2009. Hjälp oss bli bättre på eu-speak genom att besöka och hänga i We Rebuilds irc-kanal: irc.freequest kanal: #telekompaketet. För er som inte har någon irc-klient tryck här.

Tredjebehandling

Telekompaketet – 25 juni börjar nedräkningen

Presentation in Milano: Variations On the Theme of Openess

En argumentationsanalytisk snabbis

En tes kan vara ett påstående, vilket som helst, ens eget eller någon annans. ”Södermalm ligger i Sverige” är till exempel ett påstående och ”Södermalm är Sveriges mest dynamiska stadsdel” är ett annat, dock ospecificerat. Tes kommer från grekiskans thesis och betyder ungefär ”det att sätta eller ställa” och är därmed ett påstående framställt som varande sant. Jämför med antites.

En tes kan vara ett faktuellt eller deskriptivt påstående, dvs. något som säger någonting om världen som antingen är sant eller falsk. Det ska alltså gå att empiriskt och rationellt bevisas. Påståendet ”Södermalm ligger i Sverige” kan således bevisas utan större problem.

Inom argumentation däremot är dessa påståenden oftast normativa, det innebär att vi har och göra med moraliska påståenden och handlar om hur något bör vara fallet. Normativ etik är ett område inom den praktiska filosofin som handlar om hur vi bör handla och undersöker således moralnormering.

Men inom argumentationsanalys riktar man in sig på att dessa normativa begrepp ska kunna verifieras eller falsifieras utifrån givna argument och premisser som dels visar på eventuella sakfel, men också utifrån hur påståendena är framställda.

Ett exempel på tes av normativ grad är ”Jag bör ge pengarna till välgörenhet”. Ett problem med en tes som denna är att den inte är speciellt preciserad. Vad avser tesen egentligen? Hur mycket pengar rör det sig om? Vad är välgörenhet?

Precision är något väldigt viktigt när vi formar olika normativa påståenden, för givet att vi skapar långa kedjor av argument för den givna tesen, måste begreppen vara klara och tydliga rakt igenom själva argumentationsstrukturen.

Om vi går tillbaka till tesen ”Jag bör ge pengarna till välgörenhet”, så behöver vi antingen pro-argument för att stödja detta påstående, eller kontra-argument som kan undergräva påståendet. Det är nu det är av allra största vikt att ord och begrepp betyder samma sak genom hela den argumentationsanalytiska strukturen. Begrepp måste genomgående referera till samma sak och ord måste tolkas lika genom hela analysen. Vi vill således undvika ekvivokation.

Kontra-argument är påståenden som underminerar tesen, alltså negationer. Pro-argument är de som stödjer tesen. Men vilka påståenden har vi då belägg för? Givet att vi kommer med ett pro-argument, måste även argumenteten få ett visst stöd för att vara relevanta och starka. Vi måste höja argumentets relevans genom upprättandet av olika premisser.

Premisser etablerar relevans och är ett antagande man utgår från i en mer omfattande härledning eller argumentation. Genom att upprätta relevans hos de argument man framställer, svarar man på frågan ”so what?”. Denna fråga måste alltid ställas givet att vi ställs inför olika påståenden under en argumentation.

”Jag bör ge pengarna till välgörenhet”, men so what? Mitt bidrag är antagligen närmast försumbart. Mitt bidrag skulle också vara i ringa omfattning på grund av att jag studerar och således anser att jag inte har rätt ekonomiska förutsättningar. En normativ princip säger att vi inte kan gå direkt från ”är” till ”bör”, vilket innebär att vi behöver premisser som normativa principer.

Tesen är det mest överordnade argumentet i en argumentation och en gyllene regel är att i en text – till exempel en uppsats, avhandling, bloggpost – får texter sin styrka på grund av att den samlas runt en överordnad tes. Ju starkare tes desto bättre.

Detta kan te sig väldigt trivialt och simpelt, men många av er vet hur svårt det kan vara att bibehålla en röd tråd genom en akademisk skrift samtidigt som man i varje kapitel och stycke underbygger sin egen tes och dessutom försöker framställa motargument mot sina akademiska meningsmotståndare.

Så, vi har fått veta lite mer om ett arguments relevans, men vi kan också prata om ännu ett begrepp som har och göra med om vi ska ta ett argument på allvar eller ej.

Relevans och hållbarhet utgör tillsammans ett arguments beviskraft. Om det föreligger god beviskraft hos ett pro-argument hjälper den till att stödja den överordnade tesen. Om inte, så bidrar detta till att förminska argumentationskedjans stöd gentemot den överordnade tesen. Ett arguments hållbarhet attackeras genom att ställa frågan ”oh really?”. Exempel:

”Välfärdsökningen blir större om jag ger pengarna till välgörenhet”, oh really? Hur menar du?

I argumentationsanalys behöver man ha pro-argument för pro-argument. Det är nu första och andra ordningens argument kommer in. Ju fler pro-argument och premisser vi behöver för att stödja en tes, desto större argumentationsanalytisk struktur kommer vi behöva framställa.

Detta innebär att vi inte enbart kan ha stöd för den överordnade premissen, utan vi måste också ha pro-argument för de främsta pro-argumenten, således blir det ännu ett led med premisser osv.

Låt oss nu titta på ett exempel

Tes: ”Jag bör ge pengarna till välgörenhet”.

Pro-argument 1: ”Välfärdsökningen blir större om jag ger pengarna till välgörenhet”.

Kontra-argument 1: ”Välfärdsökningen blir inte större om jag ger pengarna till välgörenhet”.
Premiss: ”Vi bör öka den totala välfärden”.

Pro-argument för pro-argument 1: ”Minskande marginalnyttan”.
Kontra-argument mot pro-argument: ”Att ge pengarna till välgörenhet gör ingen skillnad för någon”.
Premiss:Om handlingen påverkar välfärdsnivån gör handlingen en märkbar skillnad för någon”.

Nu till en kort del om satslogiska härledningsregler:

Om, så…

Modus tollens

Om p så q
¬ q
_______
¬ p

Modus ponens

om p så q
p
________
q

Avslutande kommentarer

Nu har jag lite kortfattat gått igenom en del grunder för hur vi framställer goda, relevanta och hållbara argument. Jag har beskrivit en del fällor och givit en del enkla tips om hur man kan slipa till sin argumentation om man t.ex. skriver akademiska uppsatser, bloggar eller bara diskuterar med sina vänner.

Hur skulle ni fortsätta på exemplet? Givet att den överordnade tesen ”Jag bör ge pengar till välgörenhet” är genomskinlig och begriplig, hur bör vi gå tillväga för att antingen underminera eller underbygga denna tes? Om vi har ett par hundralappar över, vilka argument finns det som är extra starka som kan få oss att ge bort lite pengar och vilka argument skulle få oss att använda pengarna till att exempelvis köpa lite sköna birra för?

Bidra gärna med kommentarer och tankar i kommentarerna. Om jag har skrivt fel någonstans så påpeka gärna det.

En sista sak, alla tips på böcker om argumentationsanalys är mycket välkomna. Det vore bra att både få lite tips på grundläggande litteratur för universitetsstudier och lite mer ingående och kända verk om argumentationsanalys.

Storbritanniens övervakningsapparat del 1 – CCTV

Storbritannien måste vara ett av världens mest övervakade länder och då menar jag bland de ”mest övervakade” nationer som fortfarande värnar om demokratin. Inte nog med att det finns miljoner övervakningskameror, så kallade CCTVs (Closed-circuit television), britterna samlar dessutom enorma mängder DNA och anses ha en av världens största DNA-databaser.

Nu vore ju det mycket bättre om denna DNA-databas mestadels användes i anknytning till forskning, men i och med att dess existens inbegriper andra företeelser än vetenskap så leder detta till att Storbritannien är ett av de länderna man måste studera om man vill veta mer om övervakningsteknologier.

Hur fungerar egentligen teknologin? Vilka algoritmer triggar programmen som tar emot signaler från t.ex. monitorer? Hur särskiljer program eller människa på olika beteendemönster och hur går det till när en kamera fångar en viss registreringskylt på en bil, för att sedan skicka denna information och hitta träffar i en rad olika register? Vi måste titta lite närmare på teknologierna för att förstå hur de fungerar, varför de är problematiska och om de egentligen borde riktas inåt myndigheter snarare än utåt allmänheten.

I den första delen om Storbritanniens övervakningsapparat ska jag titta lite närmare på CCTV, men genomgången blir endast översiktlig då jag är mitt uppe i en viktig studieuppgift.

Closed-circuit television

CCTV:s har på bara några få år ökat enormt i antal bara i Storbritannien. Om ni har varit i t.ex. London nyligen, kan ni se att staden fullkomligt myllrar av dessa olika övervakningssystem. Från att ha varit en del av skyddet av privat mark och egendom sedan åttiotalet, har de kommit att bli en del av den urbana stadsbilden. De nollgradiga platserna håller på att försvinna alltmer och snart finns det kanske ingen ”allmän” plats kvar i tätbebyggda områden.

Statistiken pekar på att många av dessa övervakningskameror är privata, men myndigheter och lokala instanser använder sig även av dessa i t.ex. bevakning av vissa städer. Enligt BBC vet man i dagsläget inte exakt hur många övervakningskameror som används i Storbritannien, men uppskattningsvis rör det sig om miljoner av kameror.

Även om stat och privata intressen fortsätter att bygga ut övervakningsapparaten, finns det studier som visar på att dessa inte är effektiva mot att förebygga brott. Kanske kan vi här dra en analogi till Internets struktur, vars ökade påverkan från övervakning skulle förskjuta brottsligheten in i det fördolda.

I en rapport från 2005 kunde man läsa att CCTV inte hade varit någon stor hit, (även fast myndigheterna må ha marknadsfört det som effektivt brottsförebyggande), människor kände sig inte säkrare efter att kameraövervakningen hade ökat och dessa var inte brottsförebyggande, de förflyttade endast brottsligheten. Den som sett hur brittiska polisen arbetar kanske håller med om att brottsligheten fortfarande förekommer på kameraövervakade platser.

Dock har kameraövervakningen visat sig vara bra för, enligt den brittiska polisen antar jag då, att det har blivit lättare att identifiera misstänkta brottslingar och samla in bevis. Den brittiska regeringen fortsätter att satsa på kameror för att förhindra ”anti-social behaviour”. Tänk er om svenska myndigheter skulle sätta upp fler kameror på Götgatsbacken (Stockholm) och införa nya restriktioner mot ”antisocialt beteende”. Under en helt vanlig fredag- eller lördagkväll skulle polisen få arrestera eller köra iväg alla människor i hela området…

CCTV-kameror kommer i olika former och storlekar samt har olika egenskaper. Vanligast är att signalerna skickas kodade via nät och att kamerorna är placerade i banker, på flygplatser eller på andra ställen som är känsliga för rån eller som karakteriseras som folktäta. En del kameror har även kapacitet att spela in stora mängder data och t.ex. skicka e-post-notifikationer om saker som sker eller om vissa algoritmer triggas av specifika aktiviteter.

Dessa kameror kan vara känsliga för hack, eftersom data har en benägenhet att ”läcka” på ett eller annat sätt. Krypteringar och olika ”nycklar” går att ta sig runt, vilket får mig att tänka på att kameror i t.ex. Storbritannien skulle kunna användas till andra saker än vad de är avsedda till. Britter skulle kunna rikta om kamerorna så de istället för att övervaka en gata, övervakar någons uppfart istället. Eller varför inte göra en musikvideo där ”frames” från ett par miljoner kameror blandas upp till skön prototypisk techno.

Enligt wikipedia sattes det första CCTV-systemet upp i Tyskland 1942, för att kunna övervaka uppskjutningen av två tyska V2-raketer. Än idag fortsätter man att övervaka olika typer av uppskjutningar av raketer och missiler med hjälp av kameror. Men det var inte förän 1968 som den första kameran monterades upp i det urbana stadsrummet. Staden Olean, New York, ville antagligen försöka bekämpa brottslighet och således blev stadens polis världsledande i detta teknologiska avseende. Efter att kameror började installeras i banker och andra lokaler som är känsliga för rån och förstörelse, har kameraövervakningen fullkomligt exploderat och vi ser fortfarande inga tendenser på att utvecklingen kommer att avta. Vill vi ha det såhär?

Appropå street art och aktivism, man kan hacka kameror genom ”video sniffing” och t.ex. ladda upp sina egna videos eller använda befintliga feeds för att göra sina egna alster. Detta är ett bra exempel på hur andra aktörer än myndigheter och institutioner kan utnyttja befintlig infrastruktur.

Sedan använder sig kriminella grupperingar av kameror för att övervaka t.ex. bankomater när de samlar på sig kortnummer etc. Detta tror jag är ett växande problem i och med att teknologin antagligen både blir mindre och billigare med tiden. Det finns inte möjlighet att övervaka alla bankomater och skydda dom från att bli moddade för brottsliga syften.

Vilka fördelar och vilka problem ser ni med utökad kameraövervakning i det urbana stadsrummet? Och, hur vore det om kameraövervakningen istället flyttades in inom myndigheter istället för offentliga rum? Jag är tacksam för alla svar ni kommer att tänka på.

CCTV

We Rebuild.EU ASCII Design

WeRebuild

########################################################

TELECOMIX INTERNETIONAL 2009-06-13 22:42:02

WHY ARE WE DOING THIS?

TO SAVE INTERNET:

Our internetional rights are being seriously threatened
The European parliamentarians refuse to see the beauty of Internet


HOW TO ACT?

IRC:

Join the IRC channel today! #telekompaketet @ irc.freequest.net.

WIKI:

Collaborate with all us netrosexuals at http://werebuild.eu/wiki/


TELECOMIX

NEWS AGENCY:

The latest relevant news at http://telecomix.eu


KOPiMi BY THE TELECOMiX SWARM

#########################

########################################################

Tillvaron hitom havsklippan

Nu är det klart att jag har fått min kandidatuppsats i svenska godkänd, vilket innebär att jag kan ge er ett litet smakprov på vad jag ägnade mig åt att skriva under våren. Nedan kan ni läsa vad uppsatsen heter, samt delarna inledning och syfte. Ifall någon skulle vara intresserad av att läsa hela uppsatsen så hör av er, men tillsvidare får ni ett smakprov. Det finns ingen anledning för mig att hålla den för mig själv om någon skulle vara intresserad av att läsa den.

Tillvaron hitom havsklippan

En analys av narrativ struktur och berättarperspektiv i Willy Kyrklunds Polyfem förvandlad och Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken

Existence on the Hither Side of the Sea Cliff

A Comparative Study of Narrative Structure and Perspective in Two Swedish Novels – Polyfem förvandlad by Willy Kyrklund and Den allvarsamma leken by Hjalmar Söderberg

Av: Daniel Risberg


Sammandrag:
I denna undersökning återges en perspektivanalys av textpartier ur Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken och Willy Kyrklunds Polyfem förvandlad, med syfte att via perspektivet empiriskt åskådliggöra författarnas stil.  Undersökningen är komparativ och kvalitativ och innehåller förutom en empatimarkörsanalys även en makroanalys av mimesis och diegesis samt en analys av tidsligheten. Analysmaterialet visar på stora olikheter mellan Söderberg och Kyrklund, men också på vissa likheter dem emellan vad gäller tillämpningen av vissa retoriska figurer. Söderbergs prosa ter sig flertydig för läsaren och inger ett visst förtroende, men Kyrklunds stil är mångbottnad samt förvirrande för läsaren som ställs inför olika tolkningsalternativ.

1. INLEDNING ………………………………………………………………….. 3
1.1  Syfte  ………………………………………………………………………..  3
1.2 Bakgrund  …………………………………………………………………..  3
1.3 Verken  ……………………………………………………………………… 5
1.4 Tidigare forskning  ……………………………………………………….. 5
1.5 Teori  ………………………………………………………………………… 6
1.6 Material och metod  ………………………………………………………. 9

2. ANALYS 1 – MAKROSTRUKTUR ……………………………… 10
2.1 Övergripande narrativ struktur ……………………………………….  10
2.2 Makrostrukturen i Polyfem förvandlad ……………………………… 11
2.3 Makrostrukturen i Den allvarsamma leken ………………………… 18
2.4 Sammanfattning …………………………………………………………. 21

3. ANALYS 2 – MIKROSTRUKTUR ……………………………. 22
3.1 Kvalitativ analys av empatimarkörer ……………………………….. 22
3.2 Mikrostrukturen i Polyfem förvandlad ………………………………. 22
3.3 Mikrostrukturen i Den allvarsamma leken …………………………. 24
3.4 Sammanfattning …………………………………………………………. 27

4. ANALYS 3 – TIDSLIGHETEN …………………………………. 29
4.1 Tidsligheten och berättelsens diskurs ……………………………….. 29
4.2 Tidsligheten i Polyfem förvandlad …………………………………… 29
4.3 Tidsligheten i Den allvarsamma leken ………………………………. 31
4.4 Sammanfattning …………………………………………………………. 33
5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION ………………………….. 33

6. LITTERATUR OCH KÄLLOR …………………………………….. 35

1. Inledning

Willy Kyrklunds författarskap omfattar noveller, surrealistiska och modernistiska berättelser, subtil berättarteknik och ironi. Novellerna Tvåsam, Solange och Mästaren Ma är på ”på ytan” lättlästa, men är inte språkligt lättillgängliga; Kyrklunds stil öppnar upp för olika tolkningar av texterna och kräver mycket av läsaren. Olle Widhe menar i Vandringar – Willy Kyrklunds trolösa estetik (2002) att Polyfem förvandlad fungerar som ”en viktig ingång till Kyrklunds komplexa textvärld”(2002:4). Därför är Kyrklunds Polyfem förvandlad en novell som lämpar sig bäst för analys. Motiv och teman i Kyrklunds prosa har anknytning till skepticismen. Kyrklunds litterära framställningsformer anknyter till karaktärernas inre samt deras tillvaro. Skepticismen och ironin återkommer i Kyrklunds prosa och i Polyfem förvandlad innehåller den narrativa framställningen anknytningar till både existentialismen och den avvisande tonen. Hjalmar Söderbergs stil är raka motsatsen till Kyrklunds. Söderbergs prosa är lättläst, enkel och försöker inte lura läsaren. Här finns det ingen berättare eller berättande som försöker dölja något för läsaren.  Både Den allvarsamma leken och Polyfem förvandlad har sedan tidigare en rad olika litteraturteoretiska tolkningsmöjligheter. Ingen har tidigare analyserat perspektivet i någon av dessa verk samt komparativt studerat hur analysresultaten skulle kunna stödja tolkningsmöjligheterna.

1.1 Syfte
Min analys ämnar att jämföra Söderbergs Den allvarsamma leken med Kyrklunds Polyfem förvandlad utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv. Syftet med undersökningen är att jag vill pröva en metod och utföra ett närstudium av den språkliga framställningsformen. Med metoden vill jag komma åt Söderbergs och Kyrklunds litterära stil, för att på så sätt öka validiteten av tidigare forskningsresultat och tolkningar. Finns det några likheter i framställningsform? Vilken roll spelar perspektivvalet för den språkliga formen? Perspektivet är grundläggande för litteratur och avgör hur den språkliga formen uppstår. Om Kyrklunds litterära stil kännetecknas av skepticism och ironi, innehåller även Söderbergs konstlöst litterära stil ironi och framställningsformerna har en tydlig framtoning i strukturen, men det går inte att se väven förän man har analyserat perspektivet. Kyrklunds prosa är mer komplex och skiljer sig från Söderbergs sätt att perspektivera. Hur använder sig författarna av retoriska figurer? För att hitta dessa olikheter och likheter behöver vi analysera perspektivet. Genom att välja två verk som språkligt-stilistiskt ter sig som konträra motsatser kan jag pröva om min analysmetod fungerar på två olika typer av prosa.

Chrisk – Pirates of the Internet [Spectraz Stockholm Remix]

The Embassy of Piracy has put together a tune called ”Pirates of the Internet” and they also made the remix files available. When I saw that Chrisk had made a remix, I could not stand by and watch any longer, I had to reinstall Cubase Essential 4 (which still isn’t working properly due to auto shut down and problems with opening projects) and write a new remix.

The remix is called Chrisk – Pirates of the Internet [Spectraz Stockholm Remix] and it was made during a sunrise over Stockholm City 01/06/09.

We Re-build is seeing a lot of activity today and some interesting bits might see the light of day during the forthcoming days. The wiki is at your disposal to build on and we’re available at telekompaketet [@] tapirbyran.se or on IRC: #telekompaketet @ FreeQuest. We also have a web-irc here.

We Re-build is connecting more and more with La Quadrature Du Net and we might see some interesting ideas and initiatives being created during the summer. Hopefully a lot of people will continue to drop by the irc-channel or send emails with ideas. Keep them coming people! A lot of opportunities and constructive ideas are right at the verge of coming together and materialise through various interface intensifications and speed intensifications due to some advanced longtailing.

We dwell in the multitude and we create in large numbers.


DOOM4

En blogg om filosofi, ekonomi, språk, musik, konst och litteratur.
[Most Recent Quotes from www.kitco.com]
Creeper MediaCreeper

Ludwig von Mises On the So-Called Liberals of Today

“The so-called liberals of today have the very popular idea that freedom of speech, of thought, of the press, freedom of religion, freedom from imprisonment without trial – that all these freedoms can be preserved in the absence of what is called economic freedom. They do not realize that, in a system where there is no market, where the government directs everything, all those other freedoms are illusory, even if they are made into laws and written in constitutions.”

–Ludwig von Mises, Economic Policy: Thoughts for Today and Tomorrow (1979)

Murray N. Rothbard on Economic Ignorance

“It is no crime to be ignorant of economics, which is, after all, a specialized discipline and one that most people consider to be a ‘dismal science.’ But it is totally irresponsible to have a loud and vociferous opinion on economic subjects while remaining in this state of ignorance.”

–Murray N. Rothbard

Ludwig von Mises on the Process of the Hyperinflationary Breakdown of A Currency

"The emancipation of commerce from a money which is proving more and more useless in this way begins with the expulsion of the money from hoards. People begin at first to hoard other money instead so as to have marketable goods at their disposal for unforeseen future needs - perhaps precious-metal money and foreign notes, and sometimes also domestic notes of other kinds which have a higher value because they cannot be increased by the State '(e.g.the Romanoff rouble in Russia or the 'blue' money of communist Hungary); then ingots, precious stones, and pearls; even pictures, other objects of art, and postage stamps. A further step is the adoption of foreign currency or metallic money (i.e. for all practical purposes, gold) in credit transactions. Finally, when the domestic currency ceases to be used in retail trade, wages as well have to be paid in some other way than in pieces of paper which are then no longer good for anything.

The collapse of an inflation policy carried to its extreme - as in the United States in 1781 and in France in 1796 does not destroy the monetary system, but only the credit money or fiat money of the State that has overestimated the effectiveness of its own policy. The collapse emancipates commerce from etatism and establishes metallic money again."

–Ludwig von Mises, The Theory of Money and Credit

Ludwig von Mises On Hyperinflation

"The characteristic mark of the phenomenon is that the increase in the quantity of money causes a fall in the demand for money. The tendency toward a fall in purchasing power as generated by the increased supply of money is intensified by the general propensity to restrict cash holdings which it brings about. Eventually a point is reached where the prices at which people would be prepared to part with "real" goods discount to such an extent the expected progress in the fall of purchasing power that nobody has a sufficient amount of cash at hand to pay them. The monetary system breaks down; all transactions in the money concerned cease; a panic makes its purchasing power vanish altogether. People return either to barter or to the use of another kind of money."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On the Policy of Devaluation

"If the government does not care how far foreign exchange rates may rise, it can for some time continue to cling to credit expansion. But one day the crack-up boom will annihilate its monetary system. On the other hand, if the authority wants to avoid the necessity of devaluing again and again at an accelerated pace, it must arrange its domestic credit policy in such a way as not to outrun in credit expansion the other countries against which it wants to keep its domestic currency at par."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"What distinguishes the Austrian School and will lend it everlasting fame is its doctrine of economic action, in contrast to one of economic equilibrium or nonaction."

–Ludwig von Mises, Notes and Recollections

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"The main and only concern of the Austrian economists was to contribute to the advancement of economics. They never tried to win the support of anybody by other means than by the convincing power developed in their books and articles."

–Ludwig von Mises, Austrian Economics: An Anthology

Ludwig von Mises on Business Cycles

"True, governments can reduce the rate of interest in the short run. They can issue additional paper money. They can open the way to credit expansion by the banks. They can thus create an artificial boom and the appearance of prosperity. But such a boom is bound to collapse soon or late and to bring about a depression."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The wavelike movement effecting the economic system, the recurrence of periods of boom which are followed by periods of depression is the unavoidable outcome of the attempts, repeated again and again, to lower the gross market rate of interest by means of credit expansion."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The cyclical fluctuations of business are not an occurrence originating in the sphere of the unhampered market, but a product of government interference with business conditions designed to lower the rate of interest below the height at which the free market would have fixed it."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The ultimate cause, therefore, of the phenomenon of wave after wave of economic ups and downs is ideological in character. The cycles will not disappear so long as people believe that the rate of interest may be reduced, not through the accumulation of capital, but by banking policy."

–Ludwig von Mises, On the Manipulation of Money and Credit

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The boom produces impoverishment. But still more disastrous are its moral ravages. It makes people despondent and dispirited. The more optimistic they were under the illusory prosperity of the boom, the greater is their despair and their feeling of frustration."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Credit Expansion

"Credit expansion can bring about a temporary boom. But such a fictitious prosperity must end in a general depression of trade, a slump."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on Human Action

"Human action is purposeful behavior."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is purposive conduct. It is not simply behavior, but behavior begot by judgments of value, aiming at a definite end and guided by ideas concerning the suitability or unsuitability of definite means. . . . It is conscious behavior. It is choosing. It is volition; it is a display of the will."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is an attempt to substitute a more satisfactory state of affairs for a less satisfactory one. We call such a willfully induced alteration an exchange."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Mans striving after an improvement of the conditions of his existence impels him to action. Action requires planning and the decision which of various plans is the most advantageous."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises On ”I and We”

"The We cannot act otherwise than each of them acting on his own behalf. They can either all act together in accord; or one of them may act for them all. In the latter case the cooperation of the others consists in their bringing about the situation which makes one man's action effective for them too. Only in this sense does the officer of a social entity act for the whole; the individual members of the collective body either cause or allow a single man's action to concern them too."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On The Individual and Changing Features of Human Action

"Common man does not speculate about the great problems. With regard to them he relies upon other people's authority, he behaves as "every decent fellow must behave," he is like a sheep in the herd. It is precisely this intellectual inertia that characterizes a man as a common man. Yet the common man does choose. He chooses to adopt traditional patterns or patterns adopted by other people because he is convinced that this procedure is best fitted to achieve his own welfare. And he is ready to change his ideology and consequently his mode of action whenever he becomes convinced that this would better serve his own interests."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Murray N. Rothbard On the Professional Intellectual Classes

"In all societies, public opinion is determined by the intellectual classes, the opinion moulders of society. For most people neither originate nor disseminate ideas and concepts; on the contrary, they tend to adopt those ideas promulgated by the professional intellectual classes, the professional dealers in ideas."

–Murray N. Rothbard, For A New Liberty

Ludwig von Mises on Cause and Effect

"Cognizance of the relation between a cause and its effect is the first step toward mans orientation in the world and is the intellectual condition of any successful activity."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Economic Calculation

"Monetary calculation and cost accounting constitute the most important intellectual tool of the capitalist entrepreneur, and it was no one less than Goethe who pronounced the system of double-entry bookkeeping one of the finest inventions of the human mind."

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Economics as Abstract Reasoning

“Economics, like logic and mathematics, is a display of abstract reasoning. Economics can never be experimental and empirical. The economist does not need an expensive apparatus for the conduct of his studies. What he needs is the power to think clearly and to discern in the wilderness of events what is essential from what is merely accidental.”

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Individual Rational Action

"All rational action is in the first place individual action. Only the individual thinks. Only the individual reasons. Only the individual acts."

–Ludwig von Mises, Socialism.

Ludwig von Mises on Entrepreneurship

"The consumers suffer when the laws of the country prevent the most efficient entrepreneurs from expanding the sphere of their activities. What made some enterprises develop into big business was precisely their success in filling best the demand of the masses."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on the Gold Standard

“If our civilization will not in the next years or decades completely collapse, the gold standard will be restored.”

–Ludwig von Mises, (1965)

Murray N. Rothbard On the Gold Standard

“Gold was not selected arbitrarily by governments to be the monetary standard. Gold had developed for many centuries on the free market as the best money; as the commodity providing the most stable and desirable monetary medium.”

–Murray N. Rothbard

Detlev Schlichter on the Gold Standard

"But I don’t believe the best solution would be to go back to a government-run gold standard. We should not trust politicians and bureaucrats with money, certainly never again with entirely unconstrained fiat money, but probably not even with a monetary system that comes with the strait jacket of an official gold standard. I would argue instead for the complete separation of money and state, and for an entirely private monetary system. Let the market decide what should be money and how much there should be of it. I do strongly believe that gold would again play an important role in such a system. After all, gold and silver have been chosen forms of money for thousands of years, in all cultures and societies. That is what the trading public always went for when it was free to choose."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on Paper Money

"Wall Street, the media, academia, and, of course the Fed, are strongly on the side of fiat money."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on the Media and Academia

"Media and academia are mainly pro-state, pro-politics, anti-gold"

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Ludwig von Mises on Banking

"There was no reason whatever to abandon the principle of free enterprise in the field of banking."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"It is extremely difficult for our contemporaries to conceive of the conditions of free banking because they take government interference with banking for granted and as necessary."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"What is needed to prevent any further credit expansion is to place the banking business under the general rules of commercial and civil laws compelling every individual and firm to fulfill all obligations in full compliance with the terms of the contract."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Corrupt Politicians, Professors and Union Bosses

"Those politicians, professors and union bosses who curse big business are fighting for a lower standard of living."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Capital

"Profit-seeking business is compelled to employ the most efficient methods of production. What checks a businessmans endeavors to improve the equipment of his firm is only lack of capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"When pushed hard by economists, some welfare propagandists and socialists admit that impairment of the average standard of living can only be avoided by the maintenance of capital already accumulated and that economic improvement depends on accumulation of additional capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"History does not provide any example of capital accumulation brought about by a government. As far as governments invested in the construction of roads, railroads, and other useful public works, the capital needed was provided by the savings of individual citizens and borrowed by the government."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"The characteristic mark of economic history under capitalism is unceasing economic progress, a steady increase in the quantity of capital goods available, and a continuous trend toward an improvement in the general standard of living."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"Capitalism is essentially a system of mass production for the satisfaction of the needs of the masses. It pours a horn of plenty upon the common man. It has raised the average standard of living to a height never dreamed of in earlier ages. It has made accessible to millions of people enjoyments which a few generations ago were only within the reach of a small elite."

–Ludwig von Mises, The Anti-Capitalistic Mentality

Ludwig von Mises on Laissez Faire

"If one rejects laissez faire on account of mans fallibility and moral weakness, one must for the same reason also reject every kind of government action."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The ultimate basis of an all around bureaucratic system is violence."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Bureaucratic management is management of affairs which cannot be checked by economic calculation."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Economic Calculation

"A bureaucrat differs from a nonbureaucrat precisely because he is working in a field in which it is impossible to appraise the result of a mans effort in terms of money."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Nobody can be at the same time a correct bureaucrat and an innovator."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Seen from the point of view of the particular group interests of the bureaucrats, every measure that makes the governments payroll swell is progress."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The bureaucrat is not free to aim at improvement. He is bound to obey rules and regulations established by a superior body. He has no right to embark upon innovations if his superiors do not approve of them. His duty and his virtue is to be obedient."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Only to bureaucrats can the idea occur that establishing new offices, promulgating new decrees, and increasing the number of government employees alone can be described as positive and beneficial measures."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Government Interventions

"The trend toward bureaucratic rigidity is not inherent in the evolution of business. It is an outcome of government meddling with business."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Government’s War on the Creative Genius

“A genius is precisely a man who defies all schools and rules, who deviates from the traditional roads of routine and opens up new paths through land inaccessible before….But, on the other hand, the government can bring about conditions which paralyze the efforts of a creative spirit and prevent him from rendering useful services to the community.”

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Why Classical Liberalism Rejects War

“The liberal critique of the argument in favor of war is fundamentally different from that of the humanitarians. It starts from the premise that not war, but peace, is the father of all things. What alone enables mankind to advance and distinguishes man from the animals is social cooperation. It is labor alone that is productive: it creates wealth and therewith lays the outward foundations for the inward flowering of man. War only destroys; it cannot create. War, carnage, destruction, and devastation we have in common with the predatory beasts of the jungle; constructive labor is our distinctively human characteristic.”

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Sound Money

“It is impossible to grasp the meaning of the idea of sound money if one does not realize that it was devised as an instrument for the protection of civil liberties against despotic inroads on the part of governments. Ideologically it belongs in the same class with political constitutions and bills of rights. The demand for constitutional guarantees and for bills of rights was a reaction against arbitrary rule and the nonobservance of old customs by kings. The postulate of sound money was first brought up as a response to the princely practice of debasing the coinage.”

–Ludwig von Mises. The Theory of Money and Credit

Murray N. Rothbard on Recovering from Economic Depressions

“It should be clear that any governmental interference with the depression process can only prolong it, thus making things worse from almost everyone’s point of view. Since the depression process is the recovery process, any halting or slowing down of the process impedes the advent of recovery. The depression readjustments must work themselves out before recovery can be complete. The more these readjustments are delayed, the longer the depression will have to last, and the longer complete recovery is postponed.”

–Murray N. Rothbard, Man, Economy, and State with Power and Market

Hans-Hermann Hoppe on Socialized Health Care

“With the socialization of the health care system through institutions such as Medicaid and Medicare and the regulation of the insurance industry (by restricting an insurer’s right of refusal: to exclude any individual risk as uninsurable, and discriminate freely, according to actuarial methods, between different group risks) a monstrous machinery of wealth and income redistribution at the expense of responsible individuals and low-risk groups in favor of irresponsible actors and high-risk groups has been put in motion.”

–Hans-Hermann Hoppe, Democracy: The God That Failed

Ludwig von Mises on Civilization

"What distinguishes man from animals is the insight into the advantages that can be derived from cooperation under the division of labor."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Civilization

"Civilization is a work of peaceful co-operation."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Civilization

"The foundation of any and every civilization, including our own, is private ownership of the means of production. Whoever wishes to criticize modern civilization, therefore, begins with private property."

–Ludwig von Mises, Liberalism

Ludwig von Mises on the Market Economy

"In the unhampered market economy there are no privileges, no protection of vested interests, no barriers preventing anybody from striving after any prize."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Liberalism

"Liberalism champions private property in the means of production because it expects a higher standard of living from such an economic organization, not because it wishes to help the owners."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Liberalism

"That Liberalism aims at the protection of property and that it rejects war are two expressions of one and the same principle."

–Ludwig von Mises, Socialism


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.