Arkiv för november, 2009

La Quadrature Du Net: Ask what the next European Commission will do for our Freedoms!

Press release from La Quadrature Du net:

Paris, November 26th 2009 – La Quadrature is calling on European citizens to submit questions aimed at finding out where the next European Commission (2010-2014) stands on EU citizens’ fundamental freedoms on the Internet.

The Council of the European Union and the President of the European Commission, José Manuel Barroso, just agreed1 on a college of Commissioners designate. The Parliament will now conduct hearings2 before appointing the full college.

These hearings, which were introduced in 2001 (article 214 of the Nice Treaty), are an important feature of the emerging European democracy. They help the legislative branch evaluate the executive branch’s competence and commitment to serve human dignity, freedom, democracy, equality, the rule of law and respect for human rights3. It is also an opportunity for the Members of the European Parliament – who directly represent European citizens – to ask the Commissioners designate to take position on issues that are relevant to their occupation.

Internet regulation is high on the next Commission’s legislative agenda. This is why it is so important for citizens and civil society groups to step in the debate and question the next Commissioners about their vision for the future of the Internet. Do they want to protect the democratic nature of the this new essential mean of communications, or are they going be oblivious to its progressive potentialities and give in to special-interests asking for more control?

La Quadrature calls on citizens to help drafting a list of questions to be asked to Commissioners designate. Submitted questions should address various topics related to citizens rights and freedoms on the Internet, such as:

  • The fight against filesharing;
  • Net neutrality;
  • Filtering of Internet content;
  • Copyright law;
  • Privacy;
  • Other issues that you might find relevant.

Questions should be addressed to the Commissioners for: Information Society and Media, Justice and Home Affairs, Competition, Internal Market or Trade.

The complete questionnaire will be transmitted to the Members of the European Parliament before the auditions.

Ask what the next European Commission will do for our Freedoms!

Telekompaketet – Ett farväl

Det ska bli så skönt att slippa telekompaketshetsen. EU-parlamentet röstade idag ja till telekompaketet med siffrorna 510-40 och när jag ser tillbaka på året är det svårt att förstå att man har ägnat mer än ett halvår åt att försöka påverka EU-politik som ämnar att uppdatera lagar och regler för telekommarknaden. Hur gick det till liksom? Varför tog det upp så mycket av min tid? Var det ens värt det?

Medan många firar tredje behandlingens tveksamma kompromiss om telekompaketet, ser jag det fortsatt som en Pyrrhusseger där vi må ha fått igenom vissa konsumenträttigheter, men där vi har missat målet att värna om fundamentala rättigheter och internets fortsatta öppenhet. Det är med blandade känslor jag ser tillbaka på denna process. Tiden får utvisa om vi missade ett bra tillfälle att värna om mänskliga rättigheter.

We Rebuild och telekompaketet

Det var den 18:e april 2009 som ett trettiotal människor samlades hemma hos Christopher Kullenberg för att starta upp chattkanalen som nu är känd som ”telekompaketet” på irc.freequest.net. Erik Josefsson (dåvarande vänsterpartistisk EU-parlamentskandidat, nu anställd av EU-parlamentets GREENS) besökte ett seminarium om Telekompaketet anordnat av Piratpartiet i Göteborg och senare på kvällen inleddes arbetet med att påverka telekompaketet.

Ett missförstånd som jag tycker återkommer en del när man pratar med politiker och tjänstemän om nätaktivismen kring telekompaketet är att de tror att aktivismen ville stoppa telekompaketet. Detta stämmer inte alls, i alla fall inte efter den andra behandlingen. Målet med aktivismen var ju att påverka telekompaketet till det bättre, inte att kölhala det. En annan sak man kan höra från Rådsmedlemmar eller parlamentariker (exempelvis Gunnar Hökmark (m)) är att den tredje behandlingen var en utdragen process som var högst olycklig och onödig. En smärre plump i protokollet. Man verkar på allvar mena att ett halvår av utdragen process var både konkurrenshämmande och dåligt för telekommarknaden.

Låt mig bara påminna er om att en tredje behandling är en möjlig del i den politiska processen, dvs. en förutsättning och praxis som är en del av det demokratiska maskineriet. Om förslag når till den tredje behandlingen är det på grund av vissa anledningar som man inte ska avfärda.

Vi har under det senaste halvåret inte försökt att stoppa direktiven, utan vi ämnade att förändra ”eu-speak” till att förstärka värnet för mänskliga fri- och rättigheter, samt internets fortsatta öppenhet. Om ni anser att ett halvårs fördröjning av telekompaketet var olyckligt ber jag er att fråga er själva om ett halvårs extra förhandlingar verkligen var så farligt för telekommarknaden. Jag vill också påpeka att de aktivister som engagerade sig i telekompaketet har en helt annan syn på och kunskap om internet samt kommunikation än de parlamentariker och rådsmedlemmar som var mest aktiva under arbetet med telekompaketet.

Andra kluster, grupperingar och människor som engagerade sig i telekompaketet men som inte identifierar sig med chattkanalen ”telekompaketet” får redogöra själva för hur dom såg på situationen. Jag kan på intet sätt veta vad alla andra grupperingar och människor hade för inställning till telekompaketet och dess vara.

Tillbaka till Werebuild …

Två dagar efter We Rebuild-wikin var på plats länkade The Pirate Bay till We Rebuildsidan, vilket ledde till att ett av mina inlägg jag precis skrivit – Telekompaketet och tillägg 138 – fick nära 1600 besökare på bara några timmar. Lisa Magnussons krönika 138 – Mitt desperata fem-i-tre-ragg fick också mycket uppmärksamhet, vilket senare ledde till att journalister på allvar började att ta reda på mer om processen kring telekompaketet och förändrade sin EU-rapportering. Det var i samband med händelserna kring dessa dagar som fick mig att inse att det här var viktiga saker som vi engagerade oss i.

Missa för bövelen inte Lisa Magnussons underbara post Nätneutralitet, så funkar det. Nätneutraliteten är förövrigt något vi måste engagera oss i framöver på både ett lokalt, nationellt och globalt plan.

I och med att nästan all nätaktivistisk kommunikation skedde via irc var jag tvungen att återvända till detta protokoll som jag aldrig använde mig av speciellt mycket när jag var yngre, men som nu behövdes för att kunna kommunicera med andra som blivit intresserade av telekompaketet.

Allt gick så mycket snabbare via IRC och resten av sommaren experimenterade flera människor med kombinationen snabbhet och politik. Sammansättningen av Etherpad, IRC, Twitter och många människor visade sig snabbt vara ett bra sätt att arbeta på, vilket ledde till att människor tillsammans skrev kommunikéer och hjälptes åt att tolka lagtext. Allt signerades ”Werebuild” i binära bokstäver.

Iran

Sen kom valet i Iran. We rebuild-klustret utgjorde en liten del av det övergripande och svårdefinierade arbetet med att hjälpa iranier med att upprätta kommunikationer och kringgå den omfattande nätcensuren i landet.

Det iranska nätet var rejält skadat av regimens metoder och kontroll, vilket ledde till att meddelanden spreds på alla möjliga sätt när mobiltelefoner och internet inte längre gick att använda som vanligt. När journalister fick lämna landet var det plötsligt, på gott och ont, nätaktivister som förde ut information ur landet. Detta medförde konsekvenser och komplikationer som aktivismen var tvungen att lösa.

Journalister är utbildade till att skydda källor osv, men nätaktivisterna var tvungna att upprätta egna kontrollmekanismer för att kunna bedöma information utifrån sina egna förutsättningar. Det kändes som om media vid denna tidpunkt riktade blickarna mot nätaktivisterna för att få tillgång till information om vad som egentligen skedde inne i landet. Jag tror att nätaktivister och journalister skulle kunna samarbeta ännu mer när liknande situationer uppkommer. Jag tror det finns en potential för samarbete där som är värd att utforska och förstärka.

Werebuild blev i samband med valet i Iran tillfrågade om klustret kunde hjälpa till att sätta ihop en sida för ett stödinitiativ för iranier som fick namnet Gemri – Gemenskapen för mänskliga rättigheter i Iran. Från det att förfrågan kom gick det bara timmar innan det fanns ett WordPress-tema och en fungerande sida. Om man läser ”Om Gemri” står det:

Gemri är olika människor som samlas kring frågor om mänskliga rättigheter och demokrati. Gemri består av människor som vill organisera andra som är intresserade att gå under en och samma fana, för att ena folket. Det finns ett högt medvetande i Sverige som värnar om demokrati och mänskliga rättigheter. Gemri vill att dessa krafter ska verka för alla de som berövas detta på de iranska gatorna varje dag.

Det är nästan så att denna beskrivning i remixad form skulle kunna gälla även för Werebuild: Att Werebuild är olika människor som samlas kring frågor om internet, mänskliga rättigheter och demokrati.

Valet i Iran var en väldigt stor händelse för många människor världen över och jag tror att det påverkade oss i större utsträckning än telekompaketet om vi ser utifrån ett nätaktivist-perspektiv. Engagemanget och stödet till iranierna gjorde många utmattade och känslomässigt påverkade. Det var en orolig tid och det var stort att se hur människor slöt upp för att säkerställa kommunikationer för att få ut information från landet samt att tillgängliggöra information till iranier.

Telekompaketet – slutspurten

Aktivismen i samband med telekompaketet hölls vid liv tills någonstans i början av hösten då energin från sommarens intensiva påverkan försvann.

Många människor hade efter andrabehandlingen mycket energi från att ha påverkat omröstningen om telekompaketet och kom att fortsätta i högt tempo med diverse projekt och aktioner. Men efter sommaren fanns inte samma engagemang och hängivenhet till telekompaketet. Vi återvände från semestern, vi började att jobba; vardagen kom sakta krypandes tillbaka från var den nu hade gömt sig under sommaren. Folk ledsnade helt enkelt på att hela tiden behöva förhålla sig till nya turer och vändningar om hur Rådet tyckte och hur vi borde påverka.

Det fanns ingen ork kvar i klustret. Det är mycket svårare att påverka en tredjebehandling än vad det är att påverka en andrabehandling. I fallet med telekompaketet kunde vi påverka mer innan omröstningen av andrabehandlingen än vad vi kunde påverka innan omröstningen av tredjebehandlingen. Om detta beror på att människor hade tröttnat på hela grejen eller om en tredje behandling är mer nedslåst än den föregående processen vet jag inte.

Avslutande funderingar

Var det värt det? Om jag ska vara ärlig så måste jag faktiskt skriva att jag är osäker.

Arbetet med telekompaketet har lett till att jag har träffat många nya människor och har lärt känna en hel del av dessa. Jag har lärt mig väldigt mycket från mötena med dessa människor och vi har tillsammans experimenterat med verktyg och arbetssätt för att påverka EU-politik på ett sätt som inte har gjorts i samma utsträckning tidigare. Man ska inte underskatta det att träffa nya människor, för det är en mycket viktig del av tillvaron som jag har tyckt varit extra rolig med sommaren.

Jag har också lärt mig en hel del om grävande, att skyffla text och att arbeta snabbt, vilket kommer att vara ovärderligt framöver om jag väljer att ”go all out” i något annat sammanhang eller kontext. Dessa företeelser och kunskap tar jag med mig.

Men jag spenderade många sommarnätter med att försöka förstå telekompaketet när jag egentligen borde ha ägnat mig åt sömn …

Det höll på att gå illa då jag nedprioriterade många grundläggande saker som mat och träning, vilket man måste tänka på om man ska må bra. Om det inte vore för mina vänner och bekanta hade jag nog fortfarande mått dåligt och känt mig stressad samt utbränd. Ni vet vilka ni är. Sen har arbetet påverkat studierna också på ett olyckligt sätt. Under sommaren läste jag bara en kurs, men redan där borde jag ha förstått att den tid jag lade på telekompaketet inte var sund och att jag inte skulle kunna kombinera höstens studier med samma arbetsnivå. Mycket riktigt har jag legat efter i studierna under hela hösten och har inte lyckats komma tillbaka som jag önskat. Den tiden jag personligen har lagt ned på telekompaketet har inte varit värt det. Jag kommer inte upprepa samma misstag igen.

Sommaren har också varit fylld av en påtaglig hets som jag definitivt tänker lämna bakom mig.

Jag är helt ärligt enormt trött på alla mindre konflikter, tjafs och hat som kommer upp till ytan då många människor träffas och snackar med varandra väldigt intensivt under en längre tid. Jag kommer från och med nu att undvika domäner och sammanhang där dessa företeelser förekommer i stor utsträckning och kommer undvika nedlåtande kommentarer, pikar och att man gnäller om andra människor inför mig. Detta om något hämmar min moral, entusiasm och effektivitet. Det har under sommaren även bidragit till en viss nedstämdhet. Framöver kommer jag att söka mig till positiva sammanhang och positiva människor som ger mig energi snarare än tvärtom.

Jag kommer också att försöka undvika stressen, för det är den som sakta bryter ned en och gör att man presterar sämre, påverkar sin omgivning och prioriterar fel saker i tillvaron. Vi lever bara en gång och jag kommer att ta tillvara på tiden och tillvaron på ett helt annat sätt än tidigare. Jag vill också passa på och skriva att om det är någon som känner att jag har påverkat er, betett mig illa eller sagt dumma saker under sommaren, vill jag passa på att säga förlåt och om ni vill prata om det kan ni kontakta mig på irc, msn eller träffa mig över en fika så kan vi prata om det.

Telekompaketet … Skulle jag göra det igen? Nej, det är mycket tveksamt och jag är glad att det är över. Jag drar ett streck här och lämnar härmed en massa saker bakom mig och blickar framåt mot ett nytt år med nya utmaningar och positiva möten.

Nät och samtal IV – Bli din egen internetleverantör

Till sist, just nu håller Juliagruppen tillsammans med SICS Nät och Samtal IV – Bli din egen internetleverantör, som under Future Internet Assembly ska försöka reda ut en del frågor kopplat till begreppet ISP och tekniska frågor hur man skulle kunna skapa sina egna förutsättningar för att kunna bli en internet service provider.


Telekompaketet: EU-parlamentet röstade ja

Lissabonfördraget – En liten ordfrekvensanalys

Den 1:a december 2009 träder Lissabonfördraget i kraft och ersätter Maastrichtavtalet från 1992. Några förändringar inkluderar mer ”qualified majority voting in the Council of ministers”, ökad grad av inblandning för Europeiska Parlamentet rörande den lagmässiga processen som kallas ”codecision”, vilket ämnar att förändra det politiska ‘pelarsystemet’ och förhindra(?) ”the creation of a President of the European Council with a term of two and a half years and a High Representative of the Union for Foreign Affairs”, vilket jag inte riktigt vet vad det innebär.

Mer värt att notera är att EU får en ny säkerhetspolicy, vilket leder till en enad europeisk position i förhållande till medlemsländernas respektive policyer.

Men Lissabonfördraget kommer att medföra en hel del andra förändringar och i dagsläget vågar jag inte ge mig in på någon ingående analys av fördraget i sin helhet.

EU:s nya säkerhetspolicy tror jag kommer att vara intressant för många framöver och bör synas i sömmarna. Min magkänsla gör att jag känner mig försiktigt skeptisk till fördraget i sin helhet, men å andra sidan har jag inte läst igenom hela fördraget än. Jag vet inte ens om jag kommer att göra det.

Om man framöver vill ge sig in i debatten och aktivt skriva om det, vore det önskvärt om man åtminstone läser igenom fördraget. PDF kan ni hitta här. Den är bara på 272 sidor men långt ifrån alla sidor är relevanta, för man har med en massa signaturer och korrektur av artiklar som jag tror att man som intresserad av ”EU-speak” inte behöver bry sig om.

Snabbanalys

Jag tänker dock göra en undersökning som är ganska rolig och som går mycket snabbt att utföra, nämligen en ordfrekvensanalys. Nu vet jag på rak arm inte om ”ordfrekvensanalys” är en akademisk vedertagen term, men nåväl, poängen är att jag vill kolla hur många gånger som vissa plus- och minusord återkommer i fördraget.

Plus- och minusord innebär att man kan tolka in ett visst värde i orden utifrån vilket perspektiv man har samt subjektiv bedömningsförmåga.

Jag hoppas att ni håller med om att begrepp som ”graduated response” eller ”3-strikes” är laddade på ett visst sätt jämfört med ”freedom”, ”liberties” och ”rights”, som är mer positivt laddade. Resultaten ska tas med en nypa salt och för enkelhetens skull har jag bara med ord i undersökningen.

Reliabiliteten i den här undersökningen innebär att ni själva kan upprepa mina mätningar utan svårigheter. Jag gör inga som helst anspråk på vetenskaplighet utan jag gör det här för att det är enkelt och jag tror resultatet ändå kan säga något om vad vi har att göra med för typ av text.

Jag tänker inte skriva vilka ord som jag tolkar som plusord och minusord, men jag listar dom nedan:

security
copyright
participation
sharing
border
green
policy
citizens
Europe
World
democracy
globalization
development
society
internet
regulation
defence
offence
criminal
opportunity
rules
liberties
freedom

Resultat

Samma ord rangordnade efter hur många gånger de har nämnts i Lissabonfördraget:

Europe – 1604
policy – 207
security – 184
regulation – 79
rules – 78
development – 55
defence – 54
freedom – 51
participation – 41
border – 31
citizens – 31
criminal – 31
growth – 12
offence – 7
society – 5
World – 5
democracy – 5
green – 2
opportunity – 2
sharing – 1
globalization – 0
copyright – 0
liberties – 0
internet – 0

Kommentarer

Min hypotes var att vissa ord som jag tolkar som negativt laddade skulle ligga i topp och att ord som jag tolkar som positiva skulle ligga längre ned.

Undersökningen innehåller som väntat inte många överraskningar, dock kan jag tycka att det är väldigt konstigt att ”internet” inte nämns en enda gång på 272 sidor i ett fördrag av denna omfattningen. Internet måste tas på allvar och vi måste ta samtalet vidare från det konkurrens- och marknadsnedtyngda begreppet ICT som är så aktuellt just nu. Vi måste förstå internet som något samhällsutvecklande och samhällsomvälvande. Vart är vi på väg?

Jag är också förvånad över den höga frekvensen på ordet ”Europe” som sprang iväg till över 1600 träffar. Undrar om det finns något annat innehållsord som har högre frekvens än ”Europe”, någon som vet?

Att Lissabonfördraget inte är någon copyrightreform förvånar inte eftersom vi har andra kommande direktiv och handelsavtal som berör just denna punkt både inom Europa och internationellt.

Till sist, är det inte väldigt förvånande att en text av det här slaget innehåller tal om ”citizens” men ingenting om ”liberties” men däremot ”freedom”? Talar man hellre om frihet i sig istället för rättigheter? Jag gjorde dock snabbt en ny sökning på ”rights” och fick 87 träffar vilket ändå indikerar att frånvaron av ”liberties” inte är så anmärkningsvärt.

Reflektioner kring handelsavtalet ”Anti-Counterfeiting Trade Agreement”

För ungefär två dagar sedan läckte ytterligare ett dokument om handelsavtalet ”Anti-Counterfeiting Trade Agreement” ut, vilket är den enda nuvarande möjligheten för medborgare att få insikt i de pågående förhandlingarna mellan de anslutna länderna. Med anledning av detta tänker jag skriva ned några korta punkter om avtalet.

  • I oktober 2007 meddelade USA, Europeiska Unionen, Schweiz och Japan att de inledde förhandlingar rörande ACTA. Efter detta har Australien, Sydkorea, Nya Zeeland, Mexico, Jordanien, Marocko, Singapore, Saudiarabien och Kanada anslutit sig till förhandlingarna.
  • Dokumenten som berör ”Anti-Counterfeiting Trade Agreement” är sekretessbelagda och det första läckta dokumentet kom den 22:a Maj 2008 när ett styrdokument om avtalet laddades upp på Wikileaks.
  • Förhandlingarna har dragit ut på tiden, men den sjätte omgången av förhandlingarna hölls nyligen i Sydkorea. Enligt rykten vill de anslutna länderna avsluta förhandlingarna så snart som möjligt under 2010.
  • Enligt Nya Zeeland kommer avtalet att etablera ”a new international legal framework” och målet är ”to set a new, higher benchmark for intellectual property rights enforcement that countries can join on a voluntary basis.” I praktiken kan detta mycket väl innebära att de berörda länderna och privata aktörerna kommer att stänga ute de länder och organisationer som väljer att stå utanför avtalet.
  • Enligt det nyligen läckta dokumentet håller USTR (Huvudförhandlare om ACTA) på att ta fram ett utkast på ”the future Internet Chapter of ACTA” som i stort sett är klart bara det att det förs interna diskussioner inom Vita Huset, Kongressen, på myndighetsnivå och med ”private stakeholders” samt ”supporters of internet ”freedom”. Att få ta del av dokumenten innebär att man måste skriva under papper på strikt konfidentialitet. I min förra post om statens svårigheter med interorganisationell förändring tog jag hjälp av Manuel DeLanda för att beskriva hur förhandlingar försenas av att många olika aktörer ska ta del av utkast eller policy. I dokumentet nämns det att dokumentet har hållits tillbaka, eller i alla fall relaterat till ”internal EU discussions”, vilket skulle kunna handla om exempelvis telekompaketet. Här kan den som vill gräva lite och se vad Rådet skulle besluta om några veckor innan den femte och den sjätte omgången av förhandlingarna. Kanske kan man även hålla utkik efter vad man diskuterar inom Rådet innan den sjunde omgången som går av stapeln någon gång i början av 2010 i Mexico.
  • Utkastet är på tre sidor i sin enklare, kortare samt läckta form och innehåller följande sektioner:
  • Sektion 1: Baseline obligations inspired by article 41 TRIPs, imposing adequate and effective legal remedies, as provided in relevant sections of ACTA (civil, penal), for internet infringements.
  • Sektion 2: ACTA members have to provide for third-party liability.
  • Sektion 3: Safe-harbours for liability regarding ISPs, based on Section 512 of the Digital Millennium Copyright Act (DMCA)2, including a preamble about the balance between the interests of internet service providers (ISPs) and right-holders. […] ISPs are defined as in Section 512 (k) of DMCA3 On the limitations from 3rd party liability: to benefit from safe-harbours, ISPs need to put in place policies to deter unauthorised storage and transmission of IP infringing content (ex: clauses in customers’ contracts allowing, inter alia, a graduated response). From what we understood, the US will not propose that authorities need to create such systems. Instead they require some self-regulation by ISPs. This Section 3 should also contain ”broad” provisions regarding notice-and-take down mechanisms.
  • Sektion 4: Will focus on technical protection measures (TPMs). […] Parties to provide adequate civil and criminal remedies that are specific to TPM infringements, i.e. treat these as separate offenses form ”general” copyright infringements.- TPM infringements would be: (i) prohibition of circumvention of access controls and; (ii) prohibition of manufacture and trafficking of circumventing DRM devices.- There will be exceptions to these prohibitions available to ACTA members.- ”Fair use” will not be circumscribed.- There will be no obligation for hardware manufacturers to ensure interoperability of TPMs.
  • Sektion 5: Will focus on Rights’ Management.
  • Det svenska ordförandeskapet i EU släppte nyligen ”The Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) – Summary of Key Elements Under Discussion”, som är ett ganska omfattande dokument om bakgrunden till ACTA, dess struktur samt innehåll och vad handelsavtalet omfattar. Det borde vara självklar läsning för alla som vill sätta sig in i ACTA framöver.
  • Faran med ett avtal av den här magnituden är förutom själva innehållet även det att förhandlingarna kommer att dra ut på tiden, vilket gör att ramverket för detta handelsavtal kommer att vara än mer ur fas med resten av samhällsutvecklingen när det väl är på plats. Är det inte så att de anslutna länderna samtidigt skapar som ett sorts ”antihandelsavtal” där de kan diktera villkoren för hur andra länder ska bedriva handel med de länder som förhandlar om ACTA? Det innebär väl en handelsmässig inlåsning att ta fram ett regelverk med ett fåtal länder samtidigt som man exkluderar resten av världen. Och hur blir det med laissez faire? Jag är ingen ekonom, men det vore bra om någon som är ekonom började analysera konsekvenser av implementeringen av ett handelsavtal av den här storleken som samtidigt är exklusiv snarare än inklusiv.
  • ACTA-avtalet ämnar att ta fram internationella standarder för IPRs.
  • ACTA-avtalet ska öka samarbetet mellan de anslutna länderna och tillsammans upprätthålla ramverket för de praktiska lösningar som ska skydda IPRs.
  • Det sägs att avtalet inte ska rikta in sig på vanliga medborgare, utan kommer att angripa ”piratkopiering” och ”pirataktiviteter”. Det återstår att se hur de anslutna länderna kommer att förhålla sig till detta.
  • ACTA is not intended to interfere with a signatory’s ability to respect its citizens’ fundamental rights and civil liberties, and will be consistent with the WTO Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights (TRIPS Agreement) and will respect the Declaration on TRIPS and Public Health.
  • ACTA kan komma att fungera tillsammans med TRIPS-överenskommelsen.

Listan skulle kunna göras mycket längre om vi bara fick se dokumenten. Vad ska vi göra nu? Vi borde först och främst sluta upp bakom Europas ISPs och förklara att de varken kan eller vill hållas ansvariga för vad vi nätanvändare skickar mellan varandra. ISPs vill inte agera polis eller avlyssna sina kunder – de vill kunna bedriva sin verksamhet utan att trafiken skadar nätet och utan betyngande extrajobb för att vissa aktörer kräver det.

Vi borde dessutom i större omfattning argumentera för att de anslutna länderna ska öppna upp avtalet. Jag är skeptiskt till att ett handelsavtal som involverar copyright och immaterialrättsliga frågor ska ha sekretess av det här slaget. Det gäller ju knappast rikets säkerhet eller annan känslig information. Jag menar, det är väl knappast nationers representanter som sitter och skriver dessa utkast och avtal? Det är väl lobbyister? Jag önskar att journalister kunde gräva mer och ta reda på vilka det egentligen är som sitter och skriver ihop avtalet.

Till sist, missa inte Michael Geists intervju i programmet ”As It Happens” (CBC) där han besvarar frågor om ACTA-avtalet.

Statens svårigheter med interorganisationell förändring

Sverige står inför stora utmaningar när statliga departement, myndigheter och andra institutioner behöver omfattande organisatorisk omvandling. Denna omvandling har blivit nödvändig i och med att byråkratin, politiken och beslutsfattandet inte hänger med i samtidens informationssamhälle, vilket i praktiken (och förenklat) innebär att tekniken springer om makten.

Därför måste vi tillsammans inleda ett både långtgående och krävande projekt för att konkretisera öppenhetsbegreppet och arbeta aktivt med att ta fram en omarbetad offentlighetsprincip, vilken ämnar att förenkla myndigheternas och departementens interna organisation, samtidigt som medborgare och journalister får bättre tillgång till rådata och offentliga handlingar.

Den största svårigheten som myndigheter, departement, rättsväsende och samhället står inför, är inte en långdragen och otydlig integritetsdebatt. Jag tror inte heller att pengar är något stort problem i det här fallet, för förändringarna kommer att gagna den svenska staten på sikt för att processerna förbättrar myndigheternas och departementens organisatoriska situation.

Ser man till projektets omfattning kan jag förstå om de anställda inom myndigheter och departement identifierar sig med Sisyfos. De tvingas påbörja det enorma arbetet med att digitalisera dokument och uppdatera offentlighetsprincipen samtidigt som man internt inte ens har en uppfattning om hur omfattande stenblocket är och vad det består i.

Men detta är inte heller det största bekymret. Ett departement kan nämligen börja med att experimentera med rådata, sökverktyg och databaser i liten skala genom att man sätter upp olika begränsade projekt som gör det enklare att överblicka och fungera som utbildning. Dessa projekt bör även vara öppna så att de medborgare som vill hjälpa till kan komma med förslag.

Inget ovan är huvudproblemet, utan svårigheten ligger i myndigheternas förmåga att förändra sin interna organisation. Manuel de Landa beskriver det här problemet på ett inressant sätt i A New Philosophy of Society – Assemblage Theory and Social Complexity från 2006. Syftet med boken är:

”…an attempt to loosely define a new ontology for use by social theorists – one that challenges the existing paradigm of meaningful social analyses being possible only on the level of either individuals (micro-reductionism) or ‘society as a whole’ (macro-reductionism). Instead, [DeLanda] employs Deleuze‘s theory of assemblages to posit social entities on all scales (from sub-individual to transnational) that are best analysed through their components (themselves assemblages).”

Jag måste dela med mig av stycken som fick mig att skriva det här inlägget. Jag läste de två följande styckena utifrån en kunskapshorisont där jag har en liten förståelse för hur organisationen sker inom större organisationer och hur informationssamhället samt tekniken försvårar statens arbete. Jag tänker även på den tröghet i beslutsfattningen som uppstår på statlig nivå och inom större organisationer. Till sist ser jag att det finns tolkningsutrymme för att kunna kommentera svårigheter inför implementeringen av en öppenhetspolicy.

Utgångspunkten är den resursmobilisering som utförs inom en organisation för att att förändra denna. De Landa skriver:

”The first case, interorganizational change, may be illustrated by the need for organizations to keep up with rapid technological developments. Given a correct assessment by people in authority of the opportunities and risks of new technologies, can an organization change fast enough to time internal changes to external pressures? Or more simply, can the resources available to an organization be mobilized at will? In large, complex organizations this may not be possible. Changes in the way an organization operates are bound to affect some departments more than others, or withdraw resources from one department to endow another, and this will generate internal resistance which must be overcome through negotiation. The possibilities of success in these negotiations, in turn, will depend on the extent to which the formal roles in an authority structure overlap with the informal roles of the interpersonal networks formed by employees. If a network property (such as the centrality or popularity of a node) fails to coincide with formal authority, the result may be conflict and stalemate in the mobilization of resources. This means that even in the case where the decisions to change have been made by people who can command obedience from subordinates, the very complexity of joint action implies delays in the implementation of the centrally decided plans, and thus, longer time-scales for organizational change.” (2006:42-43)

De Landa går vidare in på policy och komplexiteten av att många aktörer är en del av statligt beslutsfattande och politiska processer, vilket relaterar till departementens kommande öppenhetsarbete:

”The effect of time-lags produced by the need to negotiate and secure compliance with central decisions becomes more prominent at larger spatial scales, as in the case of changes at urban levels brought about by the policies of a national government. The implementation of policies decided upon by legislative, executive or judicial organizations typically involves the participation of many other organizations, such as bureaucratic agencies. These agencies can exercise discretion when converting policy objectives into actual procedures, programmes to a given policy’s objectives, and this commitment will vary in different agencies from intense concern to complete indifference. This introduces delays in the implementation process, as the necessary negotiations take place. These delays, in turn, mean that agencies not originally involved have time to realize they have jurisdiction over portions of the programme, or to assess that the policy in question will impinge on their interests. If these other agencies get involved they complicate the implementation process by adding to the number of veto-points that must be cleared. Implementation then becomes a process of continuous adjustment involving delays in the negotiation and securing of agreements. Historically, failures to meet the original objectives of a policy have often reflected ‘the inability of the implementation machinery to move fast enough to capture the agreements while they lasted’.” (43)

Jag tror att man inom departementen måste mobilisera de anställda som har faktisk erfarenhet av data, internet och ett stort intresse för öppenhet samt offentlighetsprincipen. Jag tror också att man ska söka samtal med de ‘externa’ aktörer som kommer med progressiva förslag som inte hämmar den interna organisationen och som har en förståelse för att man inte har full insikt i de organisationella processer och system som departementen använder.

Ju fler regressiva auktoriteter som har framstående positioner eller roller i implementeringsprocessen, desto svårare kommer det vara att nå någon form av policy, konsensus eller förändring till stånd. I grunden handlar det inte om att vi alla ska vara överens – utan det handlar om att vi värnar om den svenska offentlighetsprincipen och förordningen, som snart inte klarar av att patchas mer.

En förutsättning för att departementen, myndigheterna och staten verkligen inleder det aktivt intensiva arbetet med att uppdatera offentlighetsprincipen och konkretisera öppenhetsbegreppet är såklart kravet på transparens.

Utan transparens kommer vi som medborgare inte kunna påverka den resursmobilisering som utförs inom en organisation för att att förändra denna. Om staten verkligen vill få till en positiv förändring måste man samtala med människor som har kompetenser som organisationerna saknar.

Avslutningsvis, medborgarna konstituerar staten och bör således få tillträde till företeelserna och patchningen av det ‘kontrakt’ som vi gemensamt upprätthåller.

Telekompaketet slutförhandlat efter tveksam kompromiss

Inatt blev det klart att Rådet och Parlamentet via förlikningskommittén har enats om en kompromiss om telekompaketet. Christian Engström har postat den berörda skrivningen angående internetanvändarnas rättssäkerhet här. Här är den i sin helhet:

3a. Measures taken by Member States regarding end-users’ access to or use of services and applications through electronic communications networks shall respect the fundamental rights and freedoms of natural persons, as guaranteed by the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and general principles of Community law.

Any of these measures regarding end-user’s access to or use of services and applications through electronic communications networks liable to restrict those fundamental rights or freedoms may only be imposed if they are appropriate, proportionate and necessary within a democratic society, and their implementation shall be subject to adequate procedural safeguards in conformity with the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and with general principles of Community law, including effective judicial protection and due process. Accordingly, these measures may only be taken with due respect for the principle of presumption of innocence and the right to privacy. and shall guarantee a A prior fair and impartial procedure shall be guaranteed, including the right to be heard of the person or persons concerned, subject to the need for appropriate conditions and procedural arrangements in duly substantiated cases of urgency in conformity with European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms. and tThe right to an effective and timely judicial review shall be guaranteed.

Det råder en hel del oklarheter om detta verkligen är en seger för oss som värnar om ett öppet och fritt internet.

Enligt Tobias Olsson, SvD är det ”en seger för båda läger” vilket visar på den förvirring som råder efter nattens kompromiss. Piratpartiet tar ut segern i förskott, vilket med tiden kan komma att ses som en politisk markering snarare än en politisk seger.

Vad baserar vi denna seger på egentligen? Vad är det möjligt att vi har vunnit? Visserligen lyckades man i kompromissen enas om att ”människor inte ska kunna stängas av från internet med mindre än en föregående rättslig prövning”, men 26 av Europeiska Unionens medlemsländer måste ju också bestämma hur eller om detta ska vara fallet. Hittills har vi ju sett Hadopi2 gå igenom i Frankrike, så denna skrivning stoppar ju på intet sätt ”3-strikes”-möjligheten på nationell konstitutionell nivå.

Att ha kommit till stånd med en skrivning av denna karaktär ser jag som en Pyrrhusseger. Det stora engagemang och passionen för frågan från nätaktivister, medborgare och en del politiker måste ses som beundransvärda, men i den totala inzoomningen på en viss skrivning i ett visst ramverk som ämnar att uppdatera reglerings- och konkurrenslagstiftning inom EU, måste jag ändå hävda att man missar en den politiska helheten.

Handen på hjärtat: Kan någon påstå att den skrivning vi nu har på bordet kommer att ha effekt mot HADOPI-liknande lagar? Kan någon påstå att denna skrivning kommer att ha någon inverkan efter att ACTA realiseras? Är någon beredd på att hävda att de 26 medlemsländerna inte kommer att ta sig runt detta på andra sätt? Vilka argument och fakta har vi att tillgå för att besvara ovan nämnda frågor?

Den politiska processen och nätaktivismen som utvecklats parallellt med telekompaketet ska till sin helhet ändå ses som en tydlig markering gentemot Europaparlamentet och Rådet. Men jag tänker inte kalla detta för en seger.

Vi får inte glömma att ACTA ligger kvar och spökar i sitt sekretesshölje och om internetleverantörer blir ansvariga för kundernas trafik, kommer det onekligen att påverka en skrivning av detta slag. Då kommer man att kringgå ovan nämnda skrivning.

Skrivningen innehåller kryphål och ska på intet sätt ses som vattentät, speciellt inte innan vi har sett konsekvenserna av denna kompromiss. ”3-strikes”-möjligheten hänger fortfarande i luften och ska tas på allvar. I Sverige har den nuvarande Regeringen tagit ställning emot Renforsutredningen, men vi vet sedan IPRED1 att Sverige kan implementera lagar och direktiv som kommer ifrån Europeiska Unionen och som berör upphovsrättsliga företeelser.

Vi får inte heller glömma bort att vi har ett ansvar gentemot resten av Europa och resten av världen att lämna efter oss lagar och direktiv som inte kan användas i ondo eller göras om till hämmande och rättsosäkra lagar. Detta är ett stort problem som vi måste börja tala mer om. När vi diskuterar ”internet” i samma andetag som lagstiftning ska vi se på problematiken utifrån flera olika perspektiv som går utöver hur IT-klimatet ser ut i Sverige.

Tillbaka till telekompaketet. Politiker och tjänstemän har tidigare viftat bort kritiken om att det skulle ha funnits någon text om avstängning av användare i själva telekompaketet. Senast jag hörde detta var från Gunnar Hökmark (m) under #ind09. Ok, ja, det må ha varit så att det inte fanns någon skrivning om att man ska kunna stänga av användare, men det fanns ju inte heller någon skrivning om att det inte är OK att användare stängs av utan domstolsprövning sett utifrån lagstiftning som faller utanför ramverket för telekompaketet. Visst finns det då en poäng i att nätaktivister och medborgare har velat ha en sådan skrivning?

Vad som ska ses som problematiskt i den antagna skrivningen är formuleringen a prior fair and impartial procedure”, jämför med originalet Amendment 138: ”a prior ruling by the judicial authorities”. Problemet med 138 var enligt Hökmark och andra att den gick emot den enskilda nationens suveränitet och att det inte är ok. Men, som jag har förstått det, så var detta inte ett problem beroende på i vilken artikel man lade till 138:an. Allt hängde på om 138:an stod med i artikel 1 eller i artikel 8, som jag uppfattade det. Men å andra sidan är jag inte en teknikkunnig jurist…

Skrivningen vi har för handen är på intet sätt självklar. Vad vi har fått igenom här kommer att behöva tolkas av både Europeiska Domstolen och nationella domstolar. Texten berör ju också bara vad medlemsländerna tar till för medel i processer för säkerställandet av IPRs.

Vi har fortfarande inte upprättat ett skydd för nätneutraliteten. Vi behöver generella principer för flera olika nivåer som inkluderar det globala, det nationella och det lokala. Vi måste visa hur nätneutraliteten är det som har gjort ”internet” till vad det är och att den är det som kommer att säkerställa innovation, konkurrens och en fortsatt utveckling av internet som tillåts vara fri och öppen.

Vad regleringar och lagar som FRA-lagen, IPRED, datalagringsdirektivet, HADOPI och andra IPR-relaterade initiativ visar är att dessa modeller blir daterade redan innan de implementeras, och görs nästintill verkningslösa av användarna, vilka utvecklar verktyg för att ta sig runt dessa innovationshämmande, konkurrensförsämrande och icke nätneutrala lagar. Dessa ramverk hotar marknaderna och konkurrensen på lång sikt snarare än att stärka dessa.

Vi ska vara mycket kritiska mot skrivningar som kan tolkas som hämmande för ”internet” såsom det har utvecklats under de senaste 40 åren, såsom det påverkar vår tillvaro och samhälle, och hur vi vill att internet ska utvecklas i framtiden. Utvecklingen som vi har erfarit och som har varit en förutsättning för internet som vi förstår det och som bygger på nätneutralitet. Jag ser inte hur internet kan få fortsätta att göra det omöjliga möjligt om vi låter en ekonomisk maktsfär med dess diskurs omvandla internet till en marknadsplats med begränsningar. Mer ”internet” mindre business.

Telekompaketet är slutförhandlat men ännu inte genomröstat. Europaparlamentet röstar om telekompaketet i dess nuvarande form någon gång mellan den 23-26:e november och vi kan på intet sätt få med något om nätneutralitet den här gången. Men vi riskerar att en massa IPR-relaterade lagar och direktiv kommer före på grund av att den politiska processen som vi försöker påverka dras med en episk tröghet som får vilken nätaktivist som helst att sucka och himla med ögonen av utmattning. Efter telekompaketet behöver vi först se tillbaka på året och ägna åt oss självkritisk eftertanke. Sedan måste vi tillsammans skaka av oss det här och gå vidare.

Någon eller några bör jämföra skrivningar, begrepp och fraser från de läckta ACTA-dokumenten och de versioner vi har av telekompaketet. Enligt de senaste läckorna kommer operatörer möjligtvis tvingas att ta ansvar för trafik som de absolut inte kan eller vill ta ansvar för. Farmor Gun frågar om det här är slut på upphovsrättslobbyns orgier(!) och nej jag tror verkligen inte det. Vi vet fortfarande för lite om ACTA, men vi vet generellt sett för lite om vilka som har dragit i trådarna på Europeisk nivå när det gäller telekompaketet. Här behöver vi bli bättre på koppla samman aktörer och vilka som talar med vilka.

Seger eller inte? Nej, jag tycker inte det. Men alla verkar nöjda, från parlamentarikern till svenska politiker. Karl Sigfrid är i alla fall osäker på om denna version av 138:an (det är ej originalet) kan skydda mot ACTA:s möjliga krav på avstängning, eller det faktum att det i skrivningen inte står någonting om rätt till prövning i domstol (vilket har skapat en del förvirring vad prövningen egentligen innebär). Den kompromisstyngda skrivningen saknar alltså krav på domstolsprövning, så hur ska vi se detta som en stor seger? En tydlig markering vore en mer passande formulering.

Vad innebär en rättslig prövning om det inte inkluderar domstolsprövning i exempelvis i det svenska rättsväsendet? Någon som vet?

Den nya versionen av skrivningen är inte perfekt och vi bör ha det i åtanke när vi framöver ägnar oss åt den kommande konsekvensanalysen efter att telekompaketet röstas igenom i Europaparlamentet. Men nu börjar verkligen kampen om nätneutraliteten och alla positiva värden som den medför. Men vi ska fortfarande se denna kompromiss som en språngbräda för fortsatt arbete med att säkra internets öppenhet och förhindra restriktioner relaterat till internetaccess.

Till sist, om nätaktivismen inte blir mainstream och lyckas sträcka sig utanför den svenska bloggosfären och bli internetionell kommer vi inte att få mycket att hurra för i framtiden. Att ge understöd till parlamentariker har visat sig vara mer betydelsefullt än att gå för full maskin mot riksdagen. Internet är något gränslöst och aktivismen bör även kunna vara det.

Telecoms package amendment 138 compromise


DOOM4

En blogg om filosofi, ekonomi, språk, musik, konst och litteratur.
[Most Recent Quotes from www.kitco.com]
Creeper MediaCreeper

Ludwig von Mises On the So-Called Liberals of Today

“The so-called liberals of today have the very popular idea that freedom of speech, of thought, of the press, freedom of religion, freedom from imprisonment without trial – that all these freedoms can be preserved in the absence of what is called economic freedom. They do not realize that, in a system where there is no market, where the government directs everything, all those other freedoms are illusory, even if they are made into laws and written in constitutions.”

–Ludwig von Mises, Economic Policy: Thoughts for Today and Tomorrow (1979)

Murray N. Rothbard on Economic Ignorance

“It is no crime to be ignorant of economics, which is, after all, a specialized discipline and one that most people consider to be a ‘dismal science.’ But it is totally irresponsible to have a loud and vociferous opinion on economic subjects while remaining in this state of ignorance.”

–Murray N. Rothbard

Ludwig von Mises on the Process of the Hyperinflationary Breakdown of A Currency

"The emancipation of commerce from a money which is proving more and more useless in this way begins with the expulsion of the money from hoards. People begin at first to hoard other money instead so as to have marketable goods at their disposal for unforeseen future needs - perhaps precious-metal money and foreign notes, and sometimes also domestic notes of other kinds which have a higher value because they cannot be increased by the State '(e.g.the Romanoff rouble in Russia or the 'blue' money of communist Hungary); then ingots, precious stones, and pearls; even pictures, other objects of art, and postage stamps. A further step is the adoption of foreign currency or metallic money (i.e. for all practical purposes, gold) in credit transactions. Finally, when the domestic currency ceases to be used in retail trade, wages as well have to be paid in some other way than in pieces of paper which are then no longer good for anything.

The collapse of an inflation policy carried to its extreme - as in the United States in 1781 and in France in 1796 does not destroy the monetary system, but only the credit money or fiat money of the State that has overestimated the effectiveness of its own policy. The collapse emancipates commerce from etatism and establishes metallic money again."

–Ludwig von Mises, The Theory of Money and Credit

Ludwig von Mises On Hyperinflation

"The characteristic mark of the phenomenon is that the increase in the quantity of money causes a fall in the demand for money. The tendency toward a fall in purchasing power as generated by the increased supply of money is intensified by the general propensity to restrict cash holdings which it brings about. Eventually a point is reached where the prices at which people would be prepared to part with "real" goods discount to such an extent the expected progress in the fall of purchasing power that nobody has a sufficient amount of cash at hand to pay them. The monetary system breaks down; all transactions in the money concerned cease; a panic makes its purchasing power vanish altogether. People return either to barter or to the use of another kind of money."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On the Policy of Devaluation

"If the government does not care how far foreign exchange rates may rise, it can for some time continue to cling to credit expansion. But one day the crack-up boom will annihilate its monetary system. On the other hand, if the authority wants to avoid the necessity of devaluing again and again at an accelerated pace, it must arrange its domestic credit policy in such a way as not to outrun in credit expansion the other countries against which it wants to keep its domestic currency at par."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"What distinguishes the Austrian School and will lend it everlasting fame is its doctrine of economic action, in contrast to one of economic equilibrium or nonaction."

–Ludwig von Mises, Notes and Recollections

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"The main and only concern of the Austrian economists was to contribute to the advancement of economics. They never tried to win the support of anybody by other means than by the convincing power developed in their books and articles."

–Ludwig von Mises, Austrian Economics: An Anthology

Ludwig von Mises on Business Cycles

"True, governments can reduce the rate of interest in the short run. They can issue additional paper money. They can open the way to credit expansion by the banks. They can thus create an artificial boom and the appearance of prosperity. But such a boom is bound to collapse soon or late and to bring about a depression."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The wavelike movement effecting the economic system, the recurrence of periods of boom which are followed by periods of depression is the unavoidable outcome of the attempts, repeated again and again, to lower the gross market rate of interest by means of credit expansion."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The cyclical fluctuations of business are not an occurrence originating in the sphere of the unhampered market, but a product of government interference with business conditions designed to lower the rate of interest below the height at which the free market would have fixed it."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The ultimate cause, therefore, of the phenomenon of wave after wave of economic ups and downs is ideological in character. The cycles will not disappear so long as people believe that the rate of interest may be reduced, not through the accumulation of capital, but by banking policy."

–Ludwig von Mises, On the Manipulation of Money and Credit

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The boom produces impoverishment. But still more disastrous are its moral ravages. It makes people despondent and dispirited. The more optimistic they were under the illusory prosperity of the boom, the greater is their despair and their feeling of frustration."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Credit Expansion

"Credit expansion can bring about a temporary boom. But such a fictitious prosperity must end in a general depression of trade, a slump."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on Human Action

"Human action is purposeful behavior."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is purposive conduct. It is not simply behavior, but behavior begot by judgments of value, aiming at a definite end and guided by ideas concerning the suitability or unsuitability of definite means. . . . It is conscious behavior. It is choosing. It is volition; it is a display of the will."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is an attempt to substitute a more satisfactory state of affairs for a less satisfactory one. We call such a willfully induced alteration an exchange."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Mans striving after an improvement of the conditions of his existence impels him to action. Action requires planning and the decision which of various plans is the most advantageous."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises On ”I and We”

"The We cannot act otherwise than each of them acting on his own behalf. They can either all act together in accord; or one of them may act for them all. In the latter case the cooperation of the others consists in their bringing about the situation which makes one man's action effective for them too. Only in this sense does the officer of a social entity act for the whole; the individual members of the collective body either cause or allow a single man's action to concern them too."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On The Individual and Changing Features of Human Action

"Common man does not speculate about the great problems. With regard to them he relies upon other people's authority, he behaves as "every decent fellow must behave," he is like a sheep in the herd. It is precisely this intellectual inertia that characterizes a man as a common man. Yet the common man does choose. He chooses to adopt traditional patterns or patterns adopted by other people because he is convinced that this procedure is best fitted to achieve his own welfare. And he is ready to change his ideology and consequently his mode of action whenever he becomes convinced that this would better serve his own interests."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Murray N. Rothbard On the Professional Intellectual Classes

"In all societies, public opinion is determined by the intellectual classes, the opinion moulders of society. For most people neither originate nor disseminate ideas and concepts; on the contrary, they tend to adopt those ideas promulgated by the professional intellectual classes, the professional dealers in ideas."

–Murray N. Rothbard, For A New Liberty

Ludwig von Mises on Cause and Effect

"Cognizance of the relation between a cause and its effect is the first step toward mans orientation in the world and is the intellectual condition of any successful activity."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Economic Calculation

"Monetary calculation and cost accounting constitute the most important intellectual tool of the capitalist entrepreneur, and it was no one less than Goethe who pronounced the system of double-entry bookkeeping one of the finest inventions of the human mind."

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Economics as Abstract Reasoning

“Economics, like logic and mathematics, is a display of abstract reasoning. Economics can never be experimental and empirical. The economist does not need an expensive apparatus for the conduct of his studies. What he needs is the power to think clearly and to discern in the wilderness of events what is essential from what is merely accidental.”

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Individual Rational Action

"All rational action is in the first place individual action. Only the individual thinks. Only the individual reasons. Only the individual acts."

–Ludwig von Mises, Socialism.

Ludwig von Mises on Entrepreneurship

"The consumers suffer when the laws of the country prevent the most efficient entrepreneurs from expanding the sphere of their activities. What made some enterprises develop into big business was precisely their success in filling best the demand of the masses."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on the Gold Standard

“If our civilization will not in the next years or decades completely collapse, the gold standard will be restored.”

–Ludwig von Mises, (1965)

Murray N. Rothbard On the Gold Standard

“Gold was not selected arbitrarily by governments to be the monetary standard. Gold had developed for many centuries on the free market as the best money; as the commodity providing the most stable and desirable monetary medium.”

–Murray N. Rothbard

Detlev Schlichter on the Gold Standard

"But I don’t believe the best solution would be to go back to a government-run gold standard. We should not trust politicians and bureaucrats with money, certainly never again with entirely unconstrained fiat money, but probably not even with a monetary system that comes with the strait jacket of an official gold standard. I would argue instead for the complete separation of money and state, and for an entirely private monetary system. Let the market decide what should be money and how much there should be of it. I do strongly believe that gold would again play an important role in such a system. After all, gold and silver have been chosen forms of money for thousands of years, in all cultures and societies. That is what the trading public always went for when it was free to choose."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on Paper Money

"Wall Street, the media, academia, and, of course the Fed, are strongly on the side of fiat money."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on the Media and Academia

"Media and academia are mainly pro-state, pro-politics, anti-gold"

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Ludwig von Mises on Banking

"There was no reason whatever to abandon the principle of free enterprise in the field of banking."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"It is extremely difficult for our contemporaries to conceive of the conditions of free banking because they take government interference with banking for granted and as necessary."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"What is needed to prevent any further credit expansion is to place the banking business under the general rules of commercial and civil laws compelling every individual and firm to fulfill all obligations in full compliance with the terms of the contract."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Corrupt Politicians, Professors and Union Bosses

"Those politicians, professors and union bosses who curse big business are fighting for a lower standard of living."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Capital

"Profit-seeking business is compelled to employ the most efficient methods of production. What checks a businessmans endeavors to improve the equipment of his firm is only lack of capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"When pushed hard by economists, some welfare propagandists and socialists admit that impairment of the average standard of living can only be avoided by the maintenance of capital already accumulated and that economic improvement depends on accumulation of additional capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"History does not provide any example of capital accumulation brought about by a government. As far as governments invested in the construction of roads, railroads, and other useful public works, the capital needed was provided by the savings of individual citizens and borrowed by the government."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"The characteristic mark of economic history under capitalism is unceasing economic progress, a steady increase in the quantity of capital goods available, and a continuous trend toward an improvement in the general standard of living."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"Capitalism is essentially a system of mass production for the satisfaction of the needs of the masses. It pours a horn of plenty upon the common man. It has raised the average standard of living to a height never dreamed of in earlier ages. It has made accessible to millions of people enjoyments which a few generations ago were only within the reach of a small elite."

–Ludwig von Mises, The Anti-Capitalistic Mentality

Ludwig von Mises on Laissez Faire

"If one rejects laissez faire on account of mans fallibility and moral weakness, one must for the same reason also reject every kind of government action."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The ultimate basis of an all around bureaucratic system is violence."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Bureaucratic management is management of affairs which cannot be checked by economic calculation."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Economic Calculation

"A bureaucrat differs from a nonbureaucrat precisely because he is working in a field in which it is impossible to appraise the result of a mans effort in terms of money."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Nobody can be at the same time a correct bureaucrat and an innovator."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Seen from the point of view of the particular group interests of the bureaucrats, every measure that makes the governments payroll swell is progress."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The bureaucrat is not free to aim at improvement. He is bound to obey rules and regulations established by a superior body. He has no right to embark upon innovations if his superiors do not approve of them. His duty and his virtue is to be obedient."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Only to bureaucrats can the idea occur that establishing new offices, promulgating new decrees, and increasing the number of government employees alone can be described as positive and beneficial measures."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Government Interventions

"The trend toward bureaucratic rigidity is not inherent in the evolution of business. It is an outcome of government meddling with business."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Government’s War on the Creative Genius

“A genius is precisely a man who defies all schools and rules, who deviates from the traditional roads of routine and opens up new paths through land inaccessible before….But, on the other hand, the government can bring about conditions which paralyze the efforts of a creative spirit and prevent him from rendering useful services to the community.”

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Why Classical Liberalism Rejects War

“The liberal critique of the argument in favor of war is fundamentally different from that of the humanitarians. It starts from the premise that not war, but peace, is the father of all things. What alone enables mankind to advance and distinguishes man from the animals is social cooperation. It is labor alone that is productive: it creates wealth and therewith lays the outward foundations for the inward flowering of man. War only destroys; it cannot create. War, carnage, destruction, and devastation we have in common with the predatory beasts of the jungle; constructive labor is our distinctively human characteristic.”

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Sound Money

“It is impossible to grasp the meaning of the idea of sound money if one does not realize that it was devised as an instrument for the protection of civil liberties against despotic inroads on the part of governments. Ideologically it belongs in the same class with political constitutions and bills of rights. The demand for constitutional guarantees and for bills of rights was a reaction against arbitrary rule and the nonobservance of old customs by kings. The postulate of sound money was first brought up as a response to the princely practice of debasing the coinage.”

–Ludwig von Mises. The Theory of Money and Credit

Murray N. Rothbard on Recovering from Economic Depressions

“It should be clear that any governmental interference with the depression process can only prolong it, thus making things worse from almost everyone’s point of view. Since the depression process is the recovery process, any halting or slowing down of the process impedes the advent of recovery. The depression readjustments must work themselves out before recovery can be complete. The more these readjustments are delayed, the longer the depression will have to last, and the longer complete recovery is postponed.”

–Murray N. Rothbard, Man, Economy, and State with Power and Market

Hans-Hermann Hoppe on Socialized Health Care

“With the socialization of the health care system through institutions such as Medicaid and Medicare and the regulation of the insurance industry (by restricting an insurer’s right of refusal: to exclude any individual risk as uninsurable, and discriminate freely, according to actuarial methods, between different group risks) a monstrous machinery of wealth and income redistribution at the expense of responsible individuals and low-risk groups in favor of irresponsible actors and high-risk groups has been put in motion.”

–Hans-Hermann Hoppe, Democracy: The God That Failed

Ludwig von Mises on Civilization

"What distinguishes man from animals is the insight into the advantages that can be derived from cooperation under the division of labor."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Civilization

"Civilization is a work of peaceful co-operation."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Civilization

"The foundation of any and every civilization, including our own, is private ownership of the means of production. Whoever wishes to criticize modern civilization, therefore, begins with private property."

–Ludwig von Mises, Liberalism

Ludwig von Mises on the Market Economy

"In the unhampered market economy there are no privileges, no protection of vested interests, no barriers preventing anybody from striving after any prize."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Liberalism

"Liberalism champions private property in the means of production because it expects a higher standard of living from such an economic organization, not because it wishes to help the owners."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Liberalism

"That Liberalism aims at the protection of property and that it rejects war are two expressions of one and the same principle."

–Ludwig von Mises, Socialism


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.