Posts Tagged 'näringsdepartementet'

Näringsdepartementets seminarium om öppna nät

    /\___/\
   /       \
  |  #    # |
  \     @   |
   \   _|_ /
   /       \______
  / _______ ___   \
  |_____   \   \__/
   |    \__/
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   /        \
  /   ____   \
  |  /    \  |
  | |      | |
 /  |      |  \
 \__/      \__/

Grattis internet på 40-årsdagen!

Igår bjöd Näringsdepartementet in till ett seminarium om öppna nät, där det var meningen att vi skulle diskutera problem och vart vi i Sverige är på väg när det gäller öppenheten. We rebuild och Juliagruppen kommer cirka 1.24h in i streamen, så se till och se det och tipsa samtidigt era vänner.

Christopher Kullenberg har redan skrivit ett mer ingående inlägg om seminariet och jag kommer därför att kort försöka ta upp ett par generella saker som jag kom och tänka på.

  • Det finns dom som tror att nätneutralitet är något som ska ”införas eller inte” som reglering eller lagstiftning. Detta är en felaktig tanke eftersom ”internet” som vi idag känner till det – med dess kommunikationsfrihet, verktyg för demokratisering, toleransökande inslag, ”folkporr”, innovationer och kommunikationsfrihet –  har fram tills nu varit oreglerat, öppet och fritt. Nätneutraliteten har alltså varit förutsättningen för att internet idag på sin fyrtioårsdag ser ut som det gör. Om vi vill låta internet få vara fritt och öppet i fyrtio år till kommer vi att behöva tala om nätneutralitet på flera olika plan som går utöver svensk inrikespolitik och marknadsekonomi.
  • När vi diskuterar nätneutralitet innebär det inte att vi vill hårdreglera helt utan föregående analys av konsekvenserna. Vi ska istället akta oss för regleringar. Under 00-talet har vi flera gånger sett hur lagar och förordningar måste patchas flera gånger per år för att inte de inte hinner med i samtiden och hur företag överför analoga marknadsmodeller till internet i tron om att de ska fungera helt friktionsfritt i ett helt annan medium. Dessutom ser vi hur ny lagstiftning blir helt verkningslös nästan direkt efter att ha implementerats. Istället kan man gemensamt ta fram generella principer för hur operatörer och andra aktörer på marknaden ska förhålla sig till nätneutralitet. Norska motsvarigheten till PTS har tagit fram regler tillsammans med norska aktörer, så kan inte PTS undersöka möjligheten till att göra samma sak i Sverige? Vi måste samtidigt diskutera behovet av fridlysningar och undantag som gynnar internet istället för att fastna i en regleringsdebatt.
  • Om vi tar fram verktyg som medborgare kan använda sig av för att undersöka att de får ”internet” och inte inlåst ”kabel-tv-internet”, kan vi direkt få statistik och data på om alla aktörer rent faktiskt värnar för ökad öppenhet. Det kommer bli mycket enklare för människor och journalister att se vilka som erbjuder ”internet” och vilka som erbjuder internet som blockeras, utsätts för diskriminerande felprioriteringar, låses in, som inte har applikationsfrihet och som inte når ‘upp’ till tier 1. Vi skulle behöva innehållsförteckningar som tydligt visar att man får ”internet” och operatörer borde öppna upp sig mer och presentera mer statistik för hur de bedriver sin verksamhet.
  • Givet att vi tar fram en form av öppenhetsmärkning av internet kan man tänka sig att den konsumentmakt som nya verktyg medför tydligt kommer att visa vilka operatörer som erbjuder bra internetaccess och vilka som inte gör det. Istället för att stirra oss blinda på konkurrensen och ”marknaden som kan lösa allt” kan vi istället tänka oss en hel sammansättning av begrepp, generella principer, verktyg, samarbeten och innehållsförteckningar som kommer att göra det ännu tydligare för kunden vad de får och vad nätneutralitet verkligen innebär.
  • Vi behöver diskutera antimarknader i samband med diskussionen om marknadsekonomi samt konkurrens utan att blunda och hålla för öronen när öppenheten kommer på tal.
  • Internet ska inte ses som en stor marknadsplats. Det är under 00-talet som marknader har börjat etablera sig allt mer, men internet har ju framförallt handlat om nätverken och kommunikationsverktygen. Vad vi ser idag är hur vanliga medborgare, du och jag, faktiskt producerar mer och mer av det material som vi affekteras av när vi nätar. Historiskt sett har tjänsteleverantörerna försökt att få konsumenter att just använda deras tjänster och plattformar, men detta har gång på gång visat sig vara ett stort misslyckande. Man tar sig lätt runt dessa hinder och konsumenter vill inte ha några inlåsningar. Tjänste- och innehållsleverantörerna vill ju leverera sina tjänster, men detta innebär att de inte får hindra mig från att använda motsvarande tjänster som jag tycker är bättre.
  • Om internet ska kunna bli vad som helst, då gäller det att ingen säger vad det ska bli. Jag vill inte att ”internet” ska vara en marknadsplats – jag ser mycket hellre att internet exempelvis realiserar global vox populi. Ligger internets framtid i en ökad förståelse för nätverken? Eller kommer det att utvecklas till något kontrollerat och inlåst? Vi bör diskutera hur vi kan främja internet, öppenhet, nätverk, kommunikation, demokrati och så vidare, oavsett om vi gillar marknadsekonomi eller lulz. Om politikerna ser investeringar i internet som en möjlighet för Europa att ta sig ur en kris, tror jag att medborgare vill se investeringar på infrastruktur av andra anledningar. Jag förespråkar därför fler ingående samtal om internets öppenhet mellan olika aktörer. Vi får inte heller glömma att mycket av nätets charm ligger i att det ”inte har något som helst syfte utan är till sin essens idiotiskt”Rasmus Fleischer, eller att dess essens ”ligger nånstans i triangeln porr, avancerad politisk filosofi och bilder på små söta pälsdjur”Isobel Hadley-Kamptz, Kvällspasset, P3 29/10.
  • Kom alltid förberedd och påläst om du ska uttala dig om telekompaketet i samma lokal som Kristian Viidas, Näringsdepartementet.
  • Seminariet fastnade alltför mycket i marknadsekonomi och konkurrens vilket är olyckligt för att dessa fenomen överskuggar öppenhetsbegreppet och det samtal som vi bör ha. Jag rekommenderar alla att ägna ett par minuter åt att tänka på alla positiva värden som ni skulle vilja främja om internet inte inbegrep marknader och det inte fanns några som helst konkurrensproblem. Om ni vågar er på detta lilla tankeexperiment är jag övertygad om att ni kommer få en ännu bredare bild av ”internet” och dess möjligheter.
  • Till sist, Om ni tyckte att We rebuild eller Juliagruppen tog upp bra saker under gårdagens seminarium och vill samtala mer ingående om något som rör internets öppenhet, offentlighet och möjligheter, se här och här.

Seminarium om öppna nät

Imorgon bjuder Näringsdepartementet in till ett seminarium om öppna nät där både Juliagruppen och We rebuild kommer att medverka. 15.10 kommer programpunkten ”Förutsätter Internet nätneutralitet…” där Karin Ajaxon och Isobel Hadley-Kamptz, Juliagruppen och Anders Holmström, We Rebuild.EU kommer att tala om vikten av nätneutralitet och öppna nät.

Nätneutralitet är viktigt i sammanhanget, men också öppenhetsbegreppet och utvecklingen av offentlighetsprincipen 2.0. Tidigare i år gav Regeringen Post- och telestyrelsen i uppdrag att utreda öppenhetsbegreppet och samtidigt åtog sig We rebuild att utföra en liknande utredning. Andra initiativ som uppkommit är exempelvis ourvisbyagenda.eu som har engagerat sig i Visby-rapporten.

Ska man se det här som ett tecken på någonting? kan man inte se detta som en av Johanna Nylanders nätprinciper: att man ska kunna delta i applikationer, program, diskussioner, format och system. Ju fler sådana applikationer, program och diskussioner som vanliga personer har tillgång till, desto större möjligheter finns det att engagera sig. Viktigt att notera är att dessa initiativ ovan inte är myndighetsinitiativ.

Jag tror att vi kommer att få se fler samarbeten mellan vanliga människor och departement framöver, men det handlar väldigt mycket om viljan till förändring och att man från departementens håll vågar att öppna upp i omgångar. Att öppna upp ett departement behöver inte ske i panik, utan jag kan mycket väl tänka mig att ett departement eller myndigheter från och med nu börjar lägga ut data för nya projekt, samtidigt som man inleder långtgående processer: att omstrukturera system, digitalisera dokument och tillgängliggöra dom. Jag tror inte heller att de behöver oroa sig för att inte få hjälp utifrån, men det hänger lite på hur myndigheter rent konkret vill bjuda in medborgare till samarbeten och i vilken omfattning förnyelseprocesser kan inledas.

Vi behöver inte ha en långdragen integritetsdebatt eller folkrörelse för att inleda förnyelsearbetet. Börja istället att göra data tillgängligt i liten skala och inled samtal med människor som har idéer om vad man kan göra med rådatan. Kanske är det till och med så att vanliga människor har idéer som även internt skulle kunna förändra processhantering och översikt hos myndigheter eller departement.

Om ni vill dyka upp imorgon måste ni anmäla er via det här formuläret. Henrik Hansson vill veta namn och eventuell organisation som ni företräder. Seminariet kommer även att webb-sändas, men det är oklart från vilken sida. Nedan postar jag resten av detaljerna för dagen:

Tiden är bestämd till kl 14-17 och seminariet anordnas i Rosenbad.


Programmet är nu klart och ser ut så här:

14.00 Välkomsthälsning,
Åsa Torstensson, infrastrukturminister

14.05 Vad diskuteras, vad är problemen?
Patrik Fältström, Cisco

14.25 Hur ser PTS uppdrag och arbete ut?
Mattias Viklund, enhetschef  på Marknadsanalys, PTS

14.40 Vad säger konkurrensrätten och Konkurrensverket?
Staffan Martinsson, Konkurrensverket

14.55 Paus

15.10 Förutsätter Internet nätneutralitet…
Karin Ajaxon och Isobel Hadley-Kamptz, Juliagruppen och Anders Holmström, We Rebuild.EU

15.30 … eller hotas framtidens Internet av nätneutralitet?
Johnny Munkhammar, Forskningschef, European Enterprise Institute

15.50 Vad diskuteras bland operatörerna?
Claes-Göran Sundelius, TeliaSonera
Carl-Johan Rydén, Industrigruppen för konkurrens i Bredband
Jan Fahlén, Banverket ICT
Christer Lannerstam, Svenska stadsnätsföreningen
Lars Püss, Hitnet

16.15 Paneldiskussion med frågor från publiken

17.00 Slut

Det finns fortfarande platser kvar och det är bara att anmäla sig. Var vänlig notera att anmälan är obligatorisk. Lokalen är Rosenbads konferenscenter med ingång från Drottninggatan 1. Evenemanget kommer också att Webb-sändas. Detaljer om hur man kan ta del av detta kommer att publiceras dels här, men också på regeringens webb-sida.

Stefan Görling kommer att vara samtalsledare för seminariet.

Prioriteringar för Spaniens ordförandeskap i EU 2010

Som ni kanske vet är det just nu Sverige som har ordförandeskapet i EU och kommer att lämna över ordförandeskapet till Spanien 2010. Jag fick igår reda på vilka områden som Spanien kommer att prioritera under sitt ordförandeskap.

Jag kan inte speciellt mycket spanska. Jag kan i princip bara beställa öl (vilket är en mycket viktig kunskap) och säga att det finns en hund under bordet(!), men utöver det är mina språkkunskaper mycket begränsade.

Jag har tagit del av ett PDF-dokument som innehåller prioriteringar för det spanska ordförandeskapet och det är ingen trevlig läsning.

Det spanska ordförandeskapet kommer att prioritera ”to boost network security”, ”the protection of Intellectual Property on the Internet”, och ”the fight against the so-called ”piracy” on the internet”.

Kommer det spanska ordförandeskapet vara intresserade av fler så kallade ”3-strikes”-lagar? Eller kommer Spanien att satsa ännu mer på att ta fram något mer paneuropeiskt ”3-strikes”-förslag?

Det sistnämnda är självklart bara spekulationer från min sida, men nätpolitiskt aktiva människor med kunskaper i spanska bör läsa dokumentet så vi vet vilka mål eller riktlinjer Spanien verkligen kommer att ha.

Att Spanien vill stärka nätverkssäkerhet, värna om skyddet för immaterialrättsliga intressen och kämpa mot fildelning är dock på intet sätt förvånande.

Telekompaketet

Det står även i dokumentet att Spanien ska prioritera:

”Adoption of the regulatory package for electronic communications, if finally this issue is not resolved under the Swedish Presidency”.

Det finns alltså en inställning som innebär att man från den Europeiska Unionens håll erkänner en möjlighet att telekompaketet kan komma att röstas ner. Jag ser dock detta som föga troligt, såtillvida inte det svenska ordförandeskapet och Näringsdepartementet står på sig på följande punkter:

  • Att nätneutralitet bör vara en del av telekompaketet
  • Att 138:an är bra i original
  • Att ”prior ruling judicial authority” i am 138, Ramdirektivet – betyder att det är original, vilket är bra!
  • Att ”internet acces = instrumental to fundamental freedom incl. freedom of expression and communication””
  • Att ”restriction must be done with prior decision by judicial authorities”
  • Att ”article 20/21 in the Universal service directive = bad. They allow for ”conditions limiting access to services and applications”. Detta innebär att man skadar nätneutralitet, vilket är vad operatörer som Ofcom och AT&T ägnar sig åt.
  • Att Näringsdepartementet måste kliva fram och positionera sig för värnet av nätneutralitet
  • Att Näringsdepartementet måste säga ifrån och ställa negativa till artiklarna 20/21

Det ska bli intressant och se hur pass långt Sverige är villiga att gå med att närma sig Frankrikes linje och inställning i dessa frågor.

Angående det spanska ordförandeskapet så vet jag inte om jag kommer att vara lika aktiv under nästa år som jag har varit under den pågående telekompaketsprocessen. Detta på grund av att man utsätter kroppen för en hel del stress och nedprioriterar andra viktiga saker i sitt liv. Det är tungt att vara nätpolitiskt aktiv när trycket blir för stort och när lagar och direktiv röstas igenom även om människor har lagt ned tid och ork på att informera om hur vi egentligen skulle vilja ha det. Ibland uppstår en viss tomhet och känsla av maktlöshet som på sikt inte är fruktbar om man inte hittar en bra nivå för sitt engagemang.

Slutligen, nätpolitiskt aktiva är en stor positiv resurs för politiker och är en röst som man som politiker borde lyssna mer på. För den som vill formatera det spanska dokumentet så kan ni kolla här.

Till allra sist, Sverige är ledande på bredbandskvalité enligt en ny rapport från BQS. Nu hinner jag inte läsa rapporten för att jag ska iväg, men jag slår vad om att undersökningen inte har med nätneutralitet som en parameter i undersökningen av världens bredbandskvalité. Det är dags att gå från ”bredbandskoll” till en ny nivå av konsumentkontroll för att kolla sig bredbandskvalité.

Sveriges framtidsvisioner inom IT

Idag publicerades en artikel på DN.se om det svenska IT-klimatet under den pågående finanskrisen. I ”IT-mogna Sverige har en fördel i krisen” kan vi läsa om hur man i finanskrisens spår ser att länder med hög ”IT-mognad” har en del fördelar jämfört de länder som inte har en lika bra IT-utveckling. Ilkka Lakaniemi åker världen runt och träffar regeringar, tankesmedjor etc och ansvarar för ”Global Political Dialogue and Initiatives”, som ämnar att ”berätta vad just det landet han besöker behöver göra för att öka it-mognaden och därigenom förbättra den ekonomiska situationen i landet.”

IT-mognaden i Sverige

Lakaniemi har träffat Leif Zetterberg, statssekreterare på Näringsdepartementet och har undersökt IT-mogenheten i Sverige:

”I Sverige finns bra infrastruktur på plats, konsumenterna använder nya tjänster och är väl utbildade. Svenskar är inte rädda för att använda ny teknik. Det i sin tur ger ekonomiska fördelar för landet, säger Ilkka Lakaniemi.”

Enligt Lakaniemi ligger Sverige näst bäst till i världen i IT-mognad. Det framgår inte av artikeln dock hur Näringsdepartementet ser på punkterna som Lakaniemi kommer fram till och jag vet att många människor i dagsläget vill ha bekräftelser från Näringsdepartementet om utvecklingsplanerna för nästa kommande 10-årsperiod. Vidare står det att läsa i artikeln att:

30 olika parametrar har jämförts. Bland annat har hänsyn tagits till mobilsamtal, utbildning, hur mycket konsumenter eller företag använder it i de olika länderna. De har även tittat på hur stater och regeringar arbetar för att främja it-mognaden. Enligt den senaste mätningen toppar USA listan. Sverige kommer som god två.”

Följande information har hämtats från ”Connectivity Scorecard” och ”Broadband Impact Study” som Lakaniemi tillsammans med Len Waverman från London Business School har tagit fram.

Strong Business and Consumer Connectivity Reinforce Sweden’s High Ranking

Sweden takes second place on the 2009 Connectivity Scorecard thanks to a consistent performance across all metrics.  Consumer infrastructure is highlighted by strong broadband penetration and the solid deployment of next-generation networks.  Sweden is a leader in European FTTP installation.  Low SMS and voice minutes usage drag down Sweden’s consumer usage scores to a degree, but this is balanced out by prolific internet usage amongst the general population.

Sweden’s percentage of ICT specialist jobs is higher than any other country in the survey.  This is related to the country’s well-educated population.  Lower scores are achieved in the areas of corporate revenue derived from data versus voice and business usage of mobile messaging.  The nation’s E-Government ranking also falls closer to average than might be expected.  Sweden is primed to take full economic advantage of its sophisticated ICT sector.

Jag har laddat hem det PDF-dokument med detaljerad information som finns att hämta på sidan med Sveriges connectivity scorecard och ska försöka gå igenom det punkt för punkt. Men först ska jag skriva någonting om de parametrar som undersökningen grundar sig på.

Parametrar

”En parameter är en storhet som betraktas som konstant i en viss situation men som kan anta andra värden i andra situationer. Parametrar används i matematiska formler, i parametriserade konstruktionsbeskrivningar, i inställbara apparater med mera. Ofta kan man välja lämpliga värden på parametrarna och anpassar därmed formeln, beskrivningen, apparaten … för en viss användning.

Om en storhet ska klassas som parameter eller variabel beror ofta av sammanhanget.”

Låt mig nu utveckla en del tankar jag har om undersökningens parametrar. Man behöver inte nysta speciellt mycket för att inse hur mycket man skulle kunna ifrågasätta.

Jag undrar vilken ”hänsyn” som har tagits i undersökningen i relation till mobilsamtal och utbildning, för dessa värden är väl en del av elektronisk kommunikation och användande, men är inte automatiskt en del av internetinfrastruktur eller Sveriges IT-mognad såtillvida dessa inte har definierats som så. Jag ser inte att ett samtal från en mobiltelefon är ”IT” utan jag ville ha med andra protokoll och sätt att kommunicera med elektronisk kommunikation för detta ska anses hamna under kategorin ”IT-mognad”. Jag ser en stark glidning här mellan vad som är telefoni och vad som är IT. Parametrarna är alltså bara i fråga om dessa initiala definitionsanalyserna väldigt odefinierade och saknar avgränsning. Man skulle till och med kunna argumentera för att telefoni missar ”IT-mognad” som kategori, om inte en bredare definition av detta har angivits någonstans i undersökningen.

Hur kan man mäta företagens användning av Internet? Och vad händer med parametrarna när vi inte längre kan skilja på ”företag” och ”konsumenter” på samma sätt som förut? Och det bästa måste nog ändå vara:

”De har även tittat på hur stater och regeringar arbetar för att främja it-mognaden. Enligt den senaste mätningen toppar USA listan. Sverige kommer som god två.”

Jag är mycket skeptisk till detta. Näringsdepartementet har just nu det så kallade ”telekompaketet” på sitt bord och det är av största vikt att vi tillsammans ser till att vi får till det med bra punkter inför tredjebehandlingen. Nätpolitiken efterlyser transparens och öppenhet i fråga om Regeringens kommande arbete och IT&Telekomföretagen har ju sedan tidigare försökt att få Regeringen att arbeta fram målsättningar och framtidsvisioner, men utan att lyckas. Vi har bara under de senaste dagarna sett flertalet artiklar där det bland annat har gått att läsa:

”Regeringen måste ta fram en nationell it-strategi och en långsiktig plan för it-infrastrukturen. Det kravet ställer nu allt fler tunga aktörer i It-Sverige, bland dem Post- och telestyrelsen, Globaliseringsrådet och IT & Telekomföretagen.”

Jag vill även påminna er om att även en rad framträdande nätaktivister anser detta, så pass mycket så att aktörer, grupper och kluster inom nätpolitiken nu konkret börjar tala om att närma sig dessa PTS och IT&Telekomföretagen och initiera en ständigt pågående konversation, om internet och dess framtid.

Jag ifrågasätter också värdet i att en anställd av Nokia Siemens Networks och någon på London Business School har tagit fram den här utredningen. Vi går vidare genom utredning och kommer till anmärkningar om Sveriges IT-mognad:

”Consistency  is  the hallmark of Sweden’s performance on  the 2009 Connectivity Scorecard, as it was on the 2008 Connectivity Scorecard.”

”Consistency” för mig låter väldigt statiskt och passivt, var finns den dynamiska framåtriktadheten och viljan att utvecklas snarare än att upprätthålla varaktighet inom IT-utvecklingen?

”There are no areas of weakness for Sweden, and in many respects, Sweden has the most balanced and best-rounded performance on any country on the Scorecard.”

Ja, ni läste rätt, Sverige anses inte ha några svagheter och i många avseenden ses Sverige som ett av de mest välbalanserade länderna i fråga om ”performance”. Återigen konstaterar jag att det handlar om att Sverige är ett av de mest ”balanserade” länderna och inte om hur vi har bäst framtidsvisioner.

”Broadband penetration is high, and Sweden has been leading the way in Europe in  terms of deployment of Next-Generation Access networks, although most of this  deployment is of public networks rather than on a fully commercial basis. Sweden scores on most measures are generally closer to the top than the bottom. The  “consumer  usage” sub-category is the sub-category in which Sweden is weakest, as SMS usage and total voice minutes used are areas where Sweden does not score as  highly as it tends to on other measures. Sweden scores very highly on Internet usage and Internet banking usage.”

Visst, Sverige har en rätt bra utbyggnad av bredbandsstruktur, men det finns ju mycket kvar att göra. Jämfört med andra infrasystem så går det alltid att uppgradera och satsa på ny IT-infrastruktur om denna är tillgänglig och telekomsektorn + stat anser det vara viktigt att vilja satsa på det. IT&Telekomföretagen har tydligt annonserat vad de anser; ”IT-mognad” har indentifierats som en egenskap eller egenvärde under en pågående finansiell kris och då har ”IT-utveckling” eller en satsning på utbyggnad av nätinfrastruktur en ännu mer positiv påverkan på Sveriges ekonomi.

Och varför gör Lakaniemi en åtskillnad mellan ”public networks” och ”commercial basis”? Utbyggnaden av publika infrasystem är minst lika viktig som utbyggnaden av kommersiella. Varför ens göra en åtskillnad? Hur uppstod denna hierarki mellan det publika och det kommersiella? Undersökningen förhåller sig till gamla värderingar, mönster, strukturer, begrepp och sätt att se på internet. Internet är under ständigt pågående utveckling utan absolut slutmål eller givna ramar – öppenheten och dess oreglerade sidor måste få fortsatt utrymme under de kommande åren.

Sen när blev ‘det-att-skicka-sms’ en del av ”IT-mognad”? Elektronisk kommunikation är det ju frågan om, men detta är ännu en indikation som medför att jag vill se mer tydliga definitioner för vad som anses med mobiltelefoni etc. Att skicka sms kan ju falla utanför kategorin ”IT”, men när vi dessutom skickar mms, bambusrar, eller chattar med våra mobiltelefoner så blir det genast mer svårdefinierbart och mer angeläget om att sätta upp snävare definitioner. Men samtidigt är detta svårt för vi ser gång på gång hur det post-digitala gör upp med gamla begrepp etc, vilka ändå behövs för att vi ska veta vad vi undersöker överhuvudtaget. Detta är en problematik som utredningar får börja ta hänsyn till.

”Sweden’s performance is even stronger on business measures where it has the highest proportion of individuals employed in ICT specialist skill occupations. Two measures on which Sweden does not score particularly highly are in the ratio of corporate data revenue to voice revenue, which is somewhat surprising, and on a measure of B2B mobile messaging usage. However these are anomalies  in an otherwise very strong performance.”

Vad innebär ”anomalier” i en annars stark ”performance”? Vad är egentligen normalt när det gäller IT-mognad? Och varför är just det här avvikande för Sverige? Jag tycker det är problematiskt att man jämför den svenska IT-sektorn med den tyska eller den franska. Jag vet inte vad ”data revenue” eller ”voice revenue” innebär begreppsligt, men om undersökningens resultat beskrivs som ”somewhat surprising” så antar jag att jag måste kolla på det framöver.

”Although Sweden scores quite well on the government sub-categories it gets a surprisingly modest rating from the Brookings Institution on “e-government.””

Jag kan hålla med om detta resonemang kring ”e-government” om det handlar om ”the use of information and communication technology to provide and improve government services, transactions and interactions with citizens, businesses, and other arms of government.”

Genomskinligheten och utbytet mellan nätanvändare och stat – samt mellan nätanvändare och myndigheter – får anses vara rätt mediokert med tanke på en del nätpolitiska visioner som finns för hur öppenheten, demokratiska verktyg och samtalen mellan olika institutioner och grupper skulle kunna förbättras.

”We have repeatedly stressed the fact that the Connectivity Scorecard is designed to provide a comparison of how countries rank in relation to each other at a given
point in time. As with other indices of relative rankings, it is hard to interpret absolute scores and it is hard to make comparisons of absolute scores over time.”

Jag håller med om att det är svårt att tolka värdena som dras från denna undersökning, men så är det med alla kvantitativt-kvalitativa projekt och rapporter. Så vad ger det här för värde för Sverige annat än PR eller en falsk förhoppning om att vi kanske är  ”näst bäst” jämfört med andra länder?

”In addition, we substantially expanded and revamped the information base for the current version of the Scorecard and we also expanded greatly the  list of
countries that we included for consideration in 2009. These factors mean that it is not possible to generate very direct comparisons between absolute scores over time and to easily interpret these as “improvements” or “deteriorations.””

”There is little overall change in the picture for Sweden  that we obtained  in 2008.  The country is moderately to very strong on virtually all the sub-categories.
However,  it  is noteworthy that Sweden scores significantly more highly on the business usage measures in the current Scorecard than it did last year.  This appears mostly to be driven by the fact that there are more business usage metrics in this year’s Scorecard than  last, and that they are drawn from different data sources. These appear to portray an impression of greater strength than was obtained last year.”

Ok, jag förstår att det är svårt att förbättra resultaten över ett års tid utan konkreta och tydliga framtidspunkter från Regeringen, men jag frågar mig varför man anmärker på att företagen har förbättrat sina poäng sedan förra året, när man i samma stycke skriver att man har ändrat på parametrarna och de metriska detaljerna sedan förra årets undersökning och att man dessutom har hämtat data från andra källor. Så har det alltså skett en förbättring eller är detta bara ett sken av att man har behandlat data på ett annorlunda sätt? Är det inte väldigt lätt att då sluta sig till att det faktiskt har blivit bättre resultat även fast det kanske inte är fallet i praktiken? Nätaktivismen kommer framöver intressera sig allt mer för data, databehandling och dataprocesser under hösten tror jag. Vi behöver fler verktyg och plattformar för hur vi kan tolka data, ta fram bättre modeller samt arbeta fram informationsunderlag för hur man som nätanvändare ska förhålla sig till olika former av data och texter. Vi behöver en pågående utveckling av nätliteracitet och datatolkning.

”Sweden is seen as a leading high-tech economy, and it is the best-rounded performer of any country on the Scorecard. It  is hard to develop concrete policy
implications for Sweden, given that there are no obvious weaknesses in Sweden’s performance, at  least  on the broadband deployment and  ICT  usage measures that tend to dominate policy discussions.”

Sverige har problem. Sverige har inga konkreta framtidsvisioner för att fortsätta vara ekonomiskt världsledande i högteknologiskt avseende, och det är inte alls speciellt svårt att komma på en rad möjliga utvecklingspunkter inför framtiden som har och göra med nätets fortsatta öppenhet, oreglering, nätneutralitet, infrasystemutveckling, operatörriktlinjer samt starkare utbyte och gehör mot en IT&Telekommarknad som skriker efter ett sådant behov.

Vilka lyssnar vi på? Lyssnar vi på en IT-sektor med +90k människor, vårt IT-råd och Globaliseringsrådet, eller litar vi på Lakaniemi från Nokia Siemens Networks, ett företag som har kopplingar till censuren av det iranska nätet på sin meritlista.

Jag kan inte nog understryka hur viktigt och oerhört kul det vore om representater från Näringsdepartementet skulle dyka upp på seminariet ”Nät och samtal” på onsdag klockan 13:00 på Tekniska Museet i Stockholm. Tillsammans skulle vi under trevliga former kunna diskutera det här mer ingående från många möjliga perspektiv.

Additionally, the latest data on deployments of Fibre-to-the-Premises (FTTP) broadband networks (which are now part of  the Scorecard) show that Sweden is one of Europe’s leading performers in measures of broadband that utilises fibre (or part-fibre) loops.”

Sverige kan mycket väl bli bättre på fiberoptik, men undersökningen säger ingenting om hur Sverige kan bli bättre inom detta område. Vi behöver få veta hur IT&Telekom-sektorn anser om detta ur ett infrastrukturperspektiv. Jag anser att några av de viktigaste värdena, både ur demokratisk och ekonomisk synvinkel, är satsningar på högre bandbredd och utökad internettillgänglighet.

”Like its neighbour, Finland, Sweden has a liberalised telecommunications market, and the best advice for Sweden might be to keep doing “more of the same.”  Like Finland, the country benefits from having an  international-leaning, well-educated population, and relatively few social disparities, which also give it an advantage in ensuring a uniformly high level of ICT penetration.”

Jag håller delvis med om denna analys ovan, men vi behöver mer mål och uttalade punkter om hur vi bibehåller en bra marknad för IT&Telekomföretagen, samtidigt som vi fortsätter att komma på initiativ och verktyg för hur vi kan skapa fler internationella samarbeten, utbilda människor i ”internet literacy”, informera föräldrar om hur internet fungerar, samt utveckla ett bra klimat för ‘filokommunikation’ i kontrast till det gamla begreppet av ”telekommunikation” från Gr ”fjärran”, dvs. en uppdaterad utgångspunkt som skiljer sig från den gamla syn på långväga kommunikation som uppstår mellan ”ändpunkter” (från Gr. Telos), till att tala om en mer ‘nära’, dynamisk samt decentraliserad form av kommunikation och användande. Vi behöver uppdatera beskrivningen av internet samt dess användningsområden och möjligheter.

”As with other European countries, Sweden has more or less fully liberalised telecommunications sector. The regulator (PTS) has however been aggressive in its regulation of the incumbent telecom operator, Telia. On 18thMarch, 2008, the Swedish government approved a bill calling for the “functional separation” of Telia on lines similar to  those used in the United Kingdom for BT Group.  These measures seem somewhat surprising in light of the state of the Swedish telecommunications market.”

Nätaktivismen behöver intressera sig för hur vi i samarbete med PTS kan ta fram verktyg och lösningar för hur den vanliga nätanvändaren kan kolla om operatören levererar rätt hastighet hem i linan, men också om de levererar ett ”rent” nät, utan blockering av portar osv. Här ser jag stora utvecklingsmöjligheter.

”An unusual feature of Sweden, unusual at least for Europe and North America, is the relatively high penetration of fibre broadband achieved through municipalities and  townships providing broadband service. This  is  likely to become an increasingly accepted model especially as governments seek to stimulate recession-hit economies through productive public spending programmes.”

Staten skulle kunna fortsätta att lägga ut mindre high-tech till de delar av den svenska glesbygden som ännu inte har en befintlig nätinfrastruktur, samtidigt som man fortsätter att satsa på stadsnäten med 100/100 linor och dessutom har konkreta mål som möjjliggör för IT&Telekomföretagen att våga satsa mer på fiber och utbyggnad av ett decentraliserat nät. Vi behöver fler utredningar om hur regeringar och myndigheter kan stimulera demokratiskt deltagande och postdigitala ekonomier.

”The findings from the Connectivity Scorecard are backed up amply by other evidence on the state of the “innovation economy” in Sweden. ICT investment as
a share of total investment is higher in Sweden than in all OECD member countries barring the US.  Sweden is one of the leading investors in knowledge in the OECD, along with the US and Finland.”

”Innovationsekonomi” var ett nytt begrepp för mig, vad innebär det och hur kan jag främja detta? Jag tror att vi skulle få se ännu mer investeringar inom IT&Telekomsektorn om bara Regeringen kom med klara och tydliga råd och visioner för de kommande 5-10 åren, och det mycket snabbt.

”Sweden would thus appear to be one of the best-placed countries to utilise ICT to its fullest potential. The country does not have the demographic and educational challenges that larger countries face, and already has a significant head-start.”

Återigen, vi behöver bli bättre även här, inte bara upprätthålla en bra nivå. Men även Sverige har väl en del utmaningar både med tanke på demografin och utbildningssystemet? Varför leva på vårat så kallade ”försprång” när vi skulle kunna sätta upp tydligare regler för Sveriges kommande utveckling av infrasystem, utbildningar, ekonomin samt många andra områden?

Det vore kul om fler kunde analysera och göra en bedömning angående dessa parametrar, undersökningen samt framtidsvisioner för det öppna och fria nätet. Om ni skriver något om det och hinner kasta ett öga på undersökningen till på onsdag, så länka gärna era funderingar hit. Meddela mig gärna också om ni kommer på seminariet så kan vi samtala mer och skriva ner en massa konkreta punkter och tänka framåt.

Juliagruppen
Sverige behöver en IT-politik
Jag har inte satt ned foten
De goda exemplen räddar IT-politiken
It-mogna Sverige har fördel i krisen

Connectivity Scoreboard 2009: Sweden
Strong Business and Consumer Connectivity Reinforce Sweden’s High Ranking

Den 12:e juni smygs reglering av internetåtkomst in i telekompaketet

Den 12:e juni förväntas Kommissionen säga ja till telekompaketet och det verkar som 138:an kommer att stå sig, men Kommissionen kan likväl tänkas smyga igenom vissa detaljer rörande operatörers rätt att reglera internetåtkomst. Om vi inte börjar diskutera denna möjlighet öppet så riskerar vi att få in skrivningar i telekompaketet som är positiva till ”permission for broadband operators to restrict internet access”.

Den 12:e juni träffas alltså telekomfolket för en så kallad ”A-behandling” vilket innebär att det inte kommer att bli någon omröstning. Allt kommer att beslutas av en grupp som kallas COREPER. Låt oss bekanta oss med COREPER.

”Coreper, (eng: Committee of Permanent Representatives; fr: Comité des représentants permanents; ty: Ausschuss der ständigen Vertreter, AStV; sv: Ständiga representanternas kommitté) – kommitté som består av EU-ländernas ständiga representanter (ambassadörer) vid EU, reglerad i artikel 207 EG. Coreper förbereder rådsmöten, bl.a. genom att rapportera till dessa om de olika medlemsländernas ståndpunkter. Då enighet i en fråga har nåtts inom Coreper behövs bara ett bekräftande beslut från Rådet. Sådana ärenden förs upp under ”punkt A” på rådets dagordning, alla andra placeras under ”punkt B”.

Corepers arbetsbörda är så hög att arbetet har delats upp i Coreper I och II. I Coreper I möts ambassadörernas ställföreträdare och i Coreper II träffas ambassadörerna. Coreper I behandlar bl.a. de tekniska frågorna om inre marknaden. Coreper II ansvarar för frågor som rör EU:s övergripande politiska utveckling och utrikespolitiken, justitiefrågor och EMU.” (Sourander 2006:49-50)

Se även Coreper, Coreper och COREPER för mer eu-speak.

Vi vet än så länge inte vad COREPER har beslutat och förslag som finns i den så kallade Harbour-rapporten kan fortfarande med stor sannolikhet fortfarande dyka upp i telekompaketet. Kommissionen ska rösta om telekompaketet för att denna inte kan acceptera Parlamentets beslut. Om jag har tolkat det rätt här så är det här tredjebehandlingen kommer in.

Tredjebehandlingen är i engelska termer ”standard procedure”, men lobbyorganisationer håller på att kapa tredjebehandlingen och försöker begränsa diskussionen kring 138:an inför omröstningen. Några länder vill hålla debatten borta och föredrar att behandla omröstningen på detta sätt. Vårat eget näringsdepartement är oerhört tysta angående det här och om ni har tid över får ni gärna kontakta Näringsdepartementet och höra hur de ser på tredjebehandlingen eller enklare uttryckt hur de vill att det ”färdiga” telekompaketet ska se ut.

Vi medborgare hålls inte informerade och vi måste agera mer nu för ökad transparens, annars kommer lobbyorganisationer och enstaka länder likväl att lyckas få in de skrivningar som vi kämpade så mycket för att få bort från första början.

Telekompaketet är uppdelat i tre delar. I del 1 finns ramverks-, (authorization) och tillgänglighetsdirektiven. I del 2 hittar vi tjänster, användarrättigheter, anonymitetsdirektiv och en rad ”artiklar” med relation till operatörers rätt till blockering av sidor och tjänster. En artikel smögs in av Malcolm Harbour, vars skrivning inte ens Parlamentet fick rösta om (!), vilket är en överträdelse av protokollet. I del 3 fanns förslaget för en allomfattande europeisk reglering, men Monica Horten tolkar denna som ett förslag som inte fick något fäste. Men vi får verkligen ha koll på denna möjlighet framöver.

Tänk er en allomfattande europeisk reglering av Internet… Håll kvar den tanken ett tag och låt de sjunka in.

De slutgiltiga skrivningarna röstades som ni kanske kommer ihåg igenom den 6:e maj 2009 och skickades till COREPER den 19:e maj 2009. Kommissionen verkar ha begärt rättslig hjälp och denna kan komma att skicka hela telekompaketet till förlikning, på grund av att alla delarna är sammanflätade och kommer samtliga att gå till tredjebehandling. Delarna kan ej brytas isär, vilket Horten säger att Catherine Trautman uttryckte redan i Parlamentet efter avslutad omröstning den 6:e maj. De olika delarna i paketet sattes ihop i tron om att alla behövdes, vilket enligt Horten medför att det vore konstigt att sära på direktiven.

Horten menar att det finns ett datum utsatt redan nu för omröstning efter den tredje läsningen: 15:e december 2009. Hon anser det därför mycket troligt att den kommer att gå till tredjebehandling men vi borde ändå fortsätta att bevaka vad som händer med telekompaketet. Jag tror att många ändå vill ha nya regler för telekommarknaden såtillvida de inte står i skarp kontrast med fri- och rättigheter, samt uttryckligen utnyttjar internets marknadspotential och ger utrymme för fingertoppskänsliga ställningstaganden som inte begränsar dess omfattning eller potential.

Rådet verkade vilja ha de tillägg som implementerade lagar för blockering av sidor och tjänster, vilket gör att tredjebehandlingen och COREPERs arbete och ställningstaganden bör offentliggöras och analyseras.

Den så kallade förlikningskommittén kommer att formas under sommaren, så det är väldigt viktigt hur vi röstar i EU-valet för att de ledamöter vi skickar ner till Bryssel och Strasbourg kommer att få telekompaketet på sina bord så fort de har installerat sig där nere. Redan den 29:e september kommer Rådet att träffa förlikningskommittén och reglerna säger att det är möjligt för förlikningskommittén att ta upp mer fenomen och information som går utöver tillägg 138:a och kan göras i samband med en öppen debatt med medborgare runt om i Europa.

Vi har bara sett början av engagemanget för fri- och rättigheter i relation till Internet och medlemsländerna samt EU-parlamentariker bör tillsammans kräva denna transparens som en del av den demokratiska processen i Parlamentet. För demokratin lever väl fortfarande i Europa?

Rådet är fortfarande emot tillägg 138 – detta är ingen hemlighet. Lobbygrupper och vissa medlemsländer vill helst av allt tysta ned all form av debatt och genomskinlighet. Tydligen verkar det som att Frankrike, Italien, Rumänien och Storbritannien är de länder som driver på hårdast för att ta bort skrivningar ur 138:an som relaterar till mänskliga rättigheter.

Näringsdepartementet, det är dags att bekänna färg och göra ett ställningstagande, var står ni? Hur vill ni driva igenom telekompaketet? Hur ställer ni er till en tredjebehandling? Var står Sverige egentligen i debatten? Sveriges ordförandeskap i EU närmar sig med stormsteg och Europas blickar kommer att vändas mot lilla Sverige, i hopp om att Sverige ska driva igenom dessa problemfyllda direktiv.

Vad kan man göra? Ni kan kontakta Näringsdepartementet och våra EU-parlamentariker och göra er röst hörd för en öppen och konkret debatt.

Länk

Could Internet blocks sneak through the council?

HADOPI-lagens konstitution: Flatline

HADOPI – Flatline

Frankrikes rättsväsende ska implementera HADOPI-lagen i fransk lagmässig praxis även fast den senast den 9:e April röstades ner av Frankrikes nationalförsamling.

Efter omröstningen i veckan sade en bred majoritet (sanning med modifikation) i nationalförslemningen ”Ja” (med rösterna 296-233) till en lag som redan nu är döfödd.

Nicolas Sarkozy har under press fört en intensiv politik för att få igenom Hadopi-lagen samt har lierat sig med den intellektuella gammelgräddan och verkligen drivit en hårdför politik, som varken ser konsekvenserna av implementeringen eller respekterar oliktänkande.

Enligt Frankrikes president Nicolas Sarkozy så har fildelare ingenting på Internets att göra.

Myndigheten HADOPI ska i framtiden kunna stänga av (dropkicka) hundratusentals fildelare som laddat upp upphovsrättsskyddat material. Människor ska kunna stängas av upp till ett år(!) och inställningen är att ”hotbreven” redan ska börja skickas ut i höst och att människor ska kunna stängas i början av 2010.

Hur ska det franska rättsväsendet kunna hantera det här? Hur ska man kontrollera vad hundratusentals människor företar sig då dessa är avstängda? HADOPI:s spionprogram lär dessutom oskadliggöras direkt efter att någon kreativ människa får tag på koden. Stefan förstår att handlingar medför konsekvenser…

Men finns det inte fler praktiska och teoretiska problem med implementeringen av Hadopi-lagen?

HADOPI-lagen är död i lagens mening

Europaparlamentet motsätter sig lagar som HADOPI. Parlamentet var nyligen positiva inför tillägg 138 i telekompaketet som bland annat skulle skydda människor (läs konsumenter om du är lobotomerad) mot denna typ av övertramp av de mänskliga rättigheterna. Hadopi-lagen tar ingen hänsyn till rättslig prövning och motsätter sig grundläggande principer i både europeiska och franska lagar. Hadopi-lagen står också i skarp kontrast till Frankrikes konstitution angående rättsprocessen, likhet inför lagen och Hadopi-lagens proportionalitet samt lagmässighet inför fransk lag.

Människor ska ha rätt till en rättslig prövning med maktfördelning och proportionalitet. Europaparlamentets godkännande av tillägg 138/46 var 4:e gången som parlamentet motsade sig Hadopi-lagen, men lik förbannat ger sig inte Sarkozy och har fortsatt att smöra sig med kråset för att kunna implementera denna skitlag.

HADOPI-lagen är död i teknisk mening

Sarkozy och de stackarna som kommer att behöva jaga hundratusentals fransmän kan endast göra detta om de identifierar personer genom deras IP-adresser. Men som många av er vet kan man leka en hel del med att förändra sitt IP, öppna upp sitt bredband för allmänheten eller bara låta människor få kapa det ibland.

En av konsekvenserna blir att oskyldiga kommer att falla in i kategorin ”pirater” i linje med myndighetens praxis och på grund av lagens utformning. Andra konsekvenser blir att Frankrike nu måste kriminalisera öppna nätverk och totalt rensa upp samtliga kommunikationsflöden som möjliggör uppkoppling mot Internet och som indirekt även gör det möjligt att fildela.

En till konsekvens av detta blir också att HADOPI struntar i hundratusentals människor som fildelar på andras nätverk bara man lyckas varna och stänga av människor vars IP har sparats undan genom skärmdumpar.

Min gissning är att människor runt om i världen kommer att jobba stenhårt med olika former av aktivism för att hjälpa franska medborgare att hacka denna lag, samt att nätpolitiken visar sitt stöd för europeiska medborgare och fortsätter med arbetet att informera och omforma EU-direktiv i takt med att nya verktyg blir tillgängliga.

HADOPI-lagen är död i massmedial mening

Det tog inte lång tid för människor inom Europa att undersöka, dekonstruera och totalt ödelägga denna lag. Många av oss har dessutom kunnat spåra många av dessa galna förslag till ett fåtal personer.

Yngre generationer har större möjligheter att både skapa uppmärksamhet och kritisera dessa lagar, medan äldre generationer tenderar att vara teknikfientliga, lyssna för mycket på kommersiella särintressen och ha problem att använda Internets på ett fruktbart sätt. De har helt enkelt inte förstått dess kreativa och ekonomiska potential. Håll informationen fri!

Den senaste tiden har det formats massiva protester mot Hadopi-lagen inte bara i Frankrike utan även i hela Europa. Medborgare är bekymrade, många ser denna typ av implementeringar som att staten bryter sitt kontrakt med medborgaren i det avseendet att staten ska tillhandahålla frihet och möjligheter i utbyte mot civil lydnad. Det är medborgarna som konstituerar staten, men om staten bryter i sitt kontrakt mot dessa medborgare, blir det berättigat att ifrågasätta denna konstitution av staten och att visa civil olydnad. Denna civila olydnad tycker jag blir en nödvändighet oavsett vad vi har för skyldigheter inför staten.

Lobbyn och branschen moraliserar inte över deras eget beteende, varför ska vi bedöma vårt eget beteende inför staten när politiker är de som underminerar statens konstitution genom att lyssna för mycket på tjänstemän och lobbygrupper?

HADOPI-lagen är död i politisk mening

EU’s omröstningar och institution verkar inte bekymra Sarkozy och oliktänkande inom de egna leden eller i Frankrike tystas ned. Vad händer egentligen i Frankrike just nu? Se till att lägga till Le Domaine D’Anais blogg i era RSS-läsare, en blogg som förövrigt fyller en kunskapslucka och ett informationsbehov som ska uppmuntras.

Varför ska vi då i politisk mening motsätta oss denna lag? Jag ser personligen att vi kommer få dras med hotet från en liknande lag om den nu implementeras i Frankrike och i framtiden klubbas igenom i Storbritannien.

Jag misstänker även att Hadopi-lagen inte är död i Näringsdepartementets ögon, vilket innebär att om ni känner otrygghet, obehag eller solidaritet med europeiska medborgare, tycker jag att ni ska höra av er till Näringsdepartementet och ställa konkreta och sakliga frågor angående hur det internationella samarbetet med Frankrike kommer att utvecklas framöver, och om man skarpt tar avstånd från lagar som redan på förhand inte uppvisar några som helst vitala livstecken.

Det kan vara så illa att Näringsdepartementet inför sitt möte med Frankrike vill ta EKG på Hadopi-lagen eller kanske till och med låna med sig en defibrillator hem till maktens korridorer i Sverige.

Hur positiv kommer denna lag egentligen vara för en bransch av ”upphovsmän” (som förövrigt använder sig av mac:s, PC-användare får inte vara kreativa), som ska leva på gamla ekonomiska modeller och hängivenheten från sina fans?

Lobbygrupper, monopolstrukturer, antimarknader och politiker håller på att ta död på det roliga i att köpa skivor, gå på bio, använda internets, skapa, remixa, kopiera, engagera, visa internetionell solidaritet och engagera sig i nätaktivism.

Antimarknader kollapsar tillbaka in i sig själv.

Werebuild.eu jobbar för ökad transparens och riktigt demokratiskt arbete

Vad gör man om politiker har sina egna definitioner i relation till demokrati och demokratiska processer? Jo, man formar om dessa processer och luckrar upp deras definitioner så att även de mest pålästa politiker har svårt att orientera sig och som därför måste ta ett par steg tillbaka för att återupptäcka hur man skapar demokratisk gemenskap och hur man arbetar med demokratiska processer.

Man kan lämna den förlegade vänster-höger-skalan bakom sig och att arbeta politiskt utifrån en individuell plattform som en del av en multitud. Multituden är en mer fruktbar miljö för att vända tillbaka politiken mot sig själv och man har många fler möjligheter att påverka sig själv, att förändra andras sätt att tänka eller omforma sin egna politiska, etiska och moraliska kompass.

Medborgare ställer sig i slutet av den politiska kön för att hitta tillbaka till de värden och processer som främjar fri- och rättigheter i symbios med en stark marknad som ger möjligheter för individer att uttrycka sig, hävda sig själva och att utvecklas.

Jag söker vägar och terminologi som kan luckra upp statiska relationer mellan begrepp som ”marknad”, ”människa”, ”politik” och ”Internets”. Vi behöver säkra fri- och rättigheter i ett ekonomiskt samhälle under förändring. Medborgare behöver skydd både som konsumenter och som individer i och med den stundande och pågående kampen om rätten till informationsmarknaden.

Nya ekonomiska intressen skapas med hjälp av Internets och antimarknader kommer att sätta hårt mot hårt mot varandra för att få tillgång till dessa ekonomier. Räkna inte med att de kommer att stanna för något eller någon.

HADOPI – Flätlina
Högsta myndigheten för spridandet av verk och beskyddandet av rättigheter på Internet

——————————————————————————————————————————————

Vill ni hjälpa till?
Vill ni veta mer?
Är ni journalister och är intresserade av hur riktigt engagemang skapas och flödar?

Titta gärna förbi http://werebuild.eu eller irc-kanalen.

Öppet brev till Näringsdepartementet

Avstängning från Internet = fängelsevistelse
Franskt ja till att stänga av fildelare
Ja till den franska Hadopi-lagen
Solemn burial for HADOPI in French National Assembly

Näringsdepartementet förvirrat angående ”Lawful content”

Journalistseminarium om telekompaketet

Telekompaketet.se – Rapport XXXXX….

Telekompaketets kanal på Youtube

Syftet med journalistseminariet om telekompaketet var att ge oss mer kunskap om telekompaketets innehåll, regleringar av telekomsektorn, syftet med själva paketet och den svenska regeringens ståndpunkter. Både Åsa Torstensson och Jörgen Samuelsson och Henrik Hansson var närvarande och talade inför en glest befolkad sal, en sal som onekligen hade varit fylld till spränggränsen om andra skribenter hade fått närvara.

Bloggsfären ställer sig väldigt frågande kring hur Näringsdepartementet försöker gå runt viss problematik med till exempel ”lawful content” eller mobiltelemarknaden. Scaber Nestor går hårt fram och har fått Henrik Hansson att svara i kommentatorsfältet. Nestorn berättar om det som Näringsdepartementet inte vill höra talas om, men som medborgare behöver få veta…

Men SvD ifrågasätter inte alls och låter Näringsdepartementet gå helt oemotsagda. Journalistiken väljer att ta upp de bra sakerna med telekompaketet och tystar ner de dåliga sakerna.

För det finns risker och konsekvenser med telekompaketet.

Näringsdepartementet hävdade till exempel att ”lawful content” som begrepp är borttaget i kompromissförslaget, men enligt Erik Josefsson (v) så stämmer det inte:

”lawful content” är kvar i gemensamma ståndpunkten. [...] det är mycket allvarligt att regeringen säger att ”lawful content” inte är kvar!!!! [...] ”lawful content” finns med i rådets Gemensamma Ståndpunkt”

Låt oss ta en titt på Citizens’ Rights Amendment II, council common position:

”In order to overcome existing shortcomings in terms of consumer consultation and to appropriately address the interests of citizens, Member States should put in place an appropriate consultation mechanism. Such a mechanism could take the form of a body which would, independently of the national regulatory authority and service providers, carry out research into consumer-related issues, such as consumer behaviour and mechanisms for changing suppliers, and which would operate in a transparent manner and contribute to the existing mechanisms for stakeholder consultation. Furthermore, a mechanism could be established for the purpose of enabling appropriate cooperation on issues relating to the promotion of lawful content. Any cooperation procedures agreed pursuant to such a mechanism should, however, not allow for the systematic surveillance of internet usage.”

Så om det inte kommit några fler kompromissförslag som t.ex. varken Horten eller Erik Josefsson känner till, ja då kan det vara så att Näringsdepartementet försöker bortförklara ”lawful content”. CRA försöker alltså få bort ”lawful content”.

Här är rådets gemensamma ståndpunkt: Council of the European Union

Politikerna verkar förövrigt börja överge Citizens’ Rights Amendments. Parlamentarikern Lena Ek (c) verkar efter omständigheterna nu vara ”nöjd” med kompromissförslaget och Christofer Fjellner (m) är ”väldigt nöjd” med delar av kompromissförslaget. Vad har hänt?

Christofer Fjellner (m):

”Ok, men var står vi då nu? Den 5e ska vi rösta om frågan i plenum i Europaparlamentet. Den kompromiss parlamentet förhandlat fram med ministerrådet kring ändringsförslag 138 tycker jag är ok. Den tar fasta på grundprincipen i mitt originaländringsförslag (Ingen ska stängas av från nätet utan rättslig prövning) Den kunde varit något starkare men EU är en organisation som bygger på förhandlingar och konsensus och jag har lärt mig att den som överhuvudtaget vill ha framgång i EU måste acceptera det (”Gapa inte efter för mycket för då mister du hela stycket”).”

Fjellner stödjer kompromossen på tillägg 138. Men han går inte med på kompromissandet kring 166:an:

”Jag är dock inte nöjd med förhandlingsresultatet kring 166an. Den ger inte tillräckligt mkt skydd mot den utveckling vi nu ser där man försöker göra operatörerna ansvariga för vad användarna gör i bredbandsnäten. Igår skrev jag därför under ändringsförslag 166 i originalform och försökte samla den majoritet, om än knappa majoritet, som i parlamentets första läsning röstade för ändringsförslag. Allt för att vi återigen skulle kunna lägga fram det inför plenumomröstningen 5e maj.”

Det ser minst sagt mörkt ut inför omröstningen:

”Tyvärr måste jag erkänna att det verkar osannolikt att kompromissen skulle falla. Inte minst då alla stora partigrupper ställt sig bakom den nya urvattnade kompromissen kring en ny formulering av ändringsförslag 166. Däribland den Socialdemokratiska och Liberala gruppen, som röstade för originalversionen i förstaläsningen (min egen grupp röstade mot 166an med endast två ledamöter undantagna…). Detta blev tydligt när jag igår började samla namnunderskrifter.”

Fjellner sammanfattar:

”Vi ser idag ett antal allvarliga hot mot rättsäkerheten på Internet samt Internets öppna och fria struktur. Allt ifrån försök att stänga av fildelare i Frankrike till nationella blockeringar av vissa siter och operatörer som blockerar specifika tjänster. Sådan är utvecklingen utan Telekompaketet! Mitt mål har hela tiden varit att hindra dem som idag försöker använda Telekompaketet för att stärka den utvecklingen, därav ändringsförslag 138 och 166. När jag nu tittat på kompromisserna måste jag säga att vi varit hyggligt framgångsrika. (Framför allt vad gäller rättsäkerheten, dvs att hindra länder att stänga av någon från internet utan rättslig prövning i enlighet med ändringsförslag 138).”

Telekompaketet.se ser samma problem med telekompaketet som Fjellner formulerar ovan. Vi ser redan idag hur visa nationer blockerar sidor och operatörer som blockerar specifika tjänster. De dåliga delarna av telekompaketet kan ge företag och operatörer rätt i lag att ägna sig åt dessa aktiviteter.

Det går att föra fram ”positiva” och ”negativa” argument från olika positioner i relation till innehållet i telekompaketet, men då är det otroligt viktigt med öppenheten.

Näringsdepartementet har säkerligen analyserat fram en hel del bra saker i telekompaketet. Det är väl knappast dessa punkter som vi ägnar tid till att ifrågasätta. Men människor runt om i Europa har tagit risk- och konsekvensanalysen ännu längre och har räknat in händelser och fenomen som vi redan har sett prov på i telekombranschen, som står i skarp kontrast mot Näringsdepartementets hållning.

Christopher Kullenberg skriver på Newsmill:

”Om operatörer ges fria händer att ändra på nätets arkitektur, kan det ha som konsekvens att vi inte längre har ett fritt och öppet internet. Låt säga att en operatör inte bara vill sälja själva bredbandsuppkopplingen, utan också vill tjäna pengar på IP-telefoni, film, musik eller andra former av innehållstjänster. Det mest effektiva sättet att behålla ett monopol är att helt enkelt bara låta vissa program fungera i nätet, att endast vissa typer av godkänt innehåll får passera genom kablarna och att användarna styrs mot webbsidor och innehållstjänster som operatören samarbetar med. En sådan manöver kallas för att man skapar en antimarknad, alltså, man tjänar pengar på att begränsa ett potentiellt överflöd. Exempelvis ser vi i dagsläget hur bland annat T-Mobile och Telia begränsar användningen av den populära IP-telefonitjänsten Skype för så kallade smarta mobiltelefoner.”

I dagsläget verkar det mycket mörkt för CRA; Kompromissförslaget kommer att röstas igenom i veckan

Fiffel med röstlistor – Telekompaketet

Telekompaketet en medborgarrätslitg katastrof
Telekompaketet.se – Maila Näringsdepartementet

Regeringen far med osanningar ”Lawful Content” ÄR kvar i telekompaketet
Telekompaketet: Lawful content

Att diskutera: Telekom-dilemma

T-Mobile Threatens Skype Use

Dringend: Europaabgeordnete zum Telekom-Paket kontaktieren!

Nätpolitiken intresserar sig för regleringar av telekommarknaden

Det är i dagsläget tre småpartier som ställer sig på det fria Internets sida:

Greens
Independents
Left Groups

Citizens’ Rights Amendments, även kända som CRA, ”guarantee users rights of access to Internet services”. CRA undviker även kompromissandet och olika begränsningar som präglar t.ex. Harbours och Trautmanns tilläggsförslag. Men i det stora hela är CRA bra för Internets öppna struktur, som både användare och företag behöver för innovation, fri marknad och kommunikation.

CRA är bra för att:

”provide  a formal guarantee of access for Internet users for the first time in EU law, plus  provisions which empower national regulators to oversee the users interests in Internet access provision.”

De stora problemen med kompromissförslaget är att det är:

”drafted to meet the network operator’s perceived interests, and not users. Contrary to the rapporteurs’ claims, it  actually bears the risk of reducing citizens rights and restricting freedom of speech.”

Om kompromissförslaget röstas igenom i veckan, kommer nätoperatörerna enligt lag kunna blockera, begränsa och hindra användare från tillgång till innehåll, applikationer och tjänster. Det finns inte så mycket hopp till att användare och företag kan göra någonting åt det här heller. Om tilläggsförslaget implementeras blir en av konsekvenserna att europeiska medborgare får sämre skydd än medborgare i Amerikas förenade stater, där Internetpraxis faller under vissa principiella regler som skyddar medborgarna.

Telekombolagen har legat för ankar inne hos Harbour och Trautmann och i dessa diskussioner har användarnas rättigheter successivt fasats ut på krav från operatörerna. Dessa förslag är även negativa för företag vars rättigheter till en fri och öppen marknad påverkas av kompromissförslaget.

Monica Horten har flera starka argument för varför ett öppet nät och starka rättigheter är bra. För det första är innovation och kreativitet två väldigt viktiga saker att värna om under en pågående finanskris. Sveriges situation kommer antagligen att försämras ännu mer innan det vänder åt rätt håll igen. Nu vill jag inte att krisen ska förvärras, men jag anser att det är väldigt troligt att krisen kommer att förvärras. Innovation och kreativitet främjar ekonomin.

Politiker, branscher och människor som har makt vill under kristider ta tillfället i akt och få igenom så många förslag som möjligt. Alarmismen sprider sig inte bara genom medialandskapen men jag tror det är lättare att få igenom olika förslag, motioner, direktiv etc. om det samtidigt sker i skuggan av klimatalarmisn, teknikalarmism, telekomalarmism, piratalarmism, copyrightalarmism etc.

Mediabevakningen av smittospridningar sprids snabbare än själva smittan som journalisterna ämnar att bevaka. Detta får konsekvenser som innebär att stora delar av svenska befolkningen tittar åt ett håll samtidigt som det snickras direktiv och lagförslag om man tittar tillräckligt noga i en annan riktning.

I dagsläget är starka marknadskrafter beroende av tillgänglighet till och distribution av information. På grund av detta så är det väldigt viktigt att EU även i fortsättningen ser till att stärka dessa möjligheter istället för att se till särintressen från telekombranschen, lobbyorganisationer och underhållningsindustrierna.

EU bör ställa sig bakom fri- och rättigheter kopplat till kommunikation och skapande. Vi behöver säkra rättigheterna till att ha fortsatt tillgång till innehåll, som vi via tjänster och applikationer kan ta del av och sprida till varandra.

Horten inser också att begränsande och blockerande teknologier kommer att hamna i händerna på nätoperatörer:

”This is [...] traffic management technology.”

Operatörer använder sig redan av denna form av policy. Operatörerna vill stärka sina egna intressen och motsätter sig användarnas intressen. blockerade nyligen British Telecom Pirate Bay och telekompaketet.se, T-Mobile har blockerat Skype, och fler brittiska operatörer har blockerat p2p-applikationer.

Politikerna ser inte konsekvenserna. Risken som de tar genom att rösta igenom kompromissförslaget är att de kommer att göra det lagligt för operatörer att ägna sig åt aktiviteter som jag beskrev ovan. Jag vill inte ens sätta mig ned ett par timmar och filosofera om alla möjliga saker som operatörer kan få rätt till att göra. Jag vill inte ens tänka på alla möjliga saker som de skulle kunna hitta på om de tänjer på lagens gränser…

Regleringsdebatten måste komma igång nu och vi vill att så många olika yrkesgrupper som möjligt får uttala sig om hur de tror att marknaden, Internet och användarnas rättigheter kommer att förändras på ett nationellt, internationellt och internetionellt plan.

Vi vill inte att det ska vara tillåtet att blockera på de sätt som jag har beskrivit ovan. Stöd CRA!

Den 25:e mars hurrades det över att man röstat ned blockeringsförslag och nu i veckan har flertalet ledamöter alltså fått för sig att rösta på ett förslag som återigen öppnar upp för blockering av åtkomst till Internet(tjänster). Jag blir så matt bara av att sätta mig in i denna politiska marionettuppvisning.

Vi behöver implementera tilläggen 138/46 och 166 i sina ursprungliga former utan kompromisser och byråkratisk kosmetika. CRA, 138 och 166 är bra för att de alla samverkar med varandra och gynnar användaren på många olika sätt. Horten nämner också några skäl till varför vi som medborgare även behöver ta upp ökad genomskilighet till diskussion:

”The best way to protect users and guarantee freedom of expression is through transparency. Now, the rapporteurs claim that they have put transparency measures into the Package. However, the so-called ”compromise” that has been agreed has been written to support operators, who don’t want a regulator watching what they block. It only puts in  half-measures, and very weak ones. The barrier for the operators is very low – they just have to tell the users, and they can block.”

Operatörerna får en oerhörd makt över användarna och det är inte bara en makt som enbart riktar sig mot enskilda användare utan som också kan användas mot företag, sociala nätverk, finansiella transaktioner, e-shopping etc. Hur kan CRA hjälpa oss i det här fallet? Horten har svar på den frågan:

”Users need to know that there is a regulator empowered to act on their behalf, looking into what the operators are doing, and acting on their behalf to regulate.  That is what the Citizen’s Rights amendment will do. They give the regulators the power to look into the network operators practices on behalf of users. And they give  the operators the right to manage congested traffic, but not to place discretionary blocks on people’s access.

Skrivningar om upphovsrättsskydd har trillat in i telekompaketet via franska intressen. Horten nämner något om en sorts samarbetsmekanism som i omskriven form skulle kunna innebära ‘tekniska verktyg för att förhindra eller reducera kopiering av upphovsrättsskyddat material’.

Öppnar man upp för en bransch (upphovsrättslobbyn), då finns det ingenting som hindrar andra aktörer på marknaden som vill stoppa andra former av oaccepterat beteende. Censurdebatten har väl redan redogjort för denna typ av förväntad snöbollseffekt av riktat motstånd.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson replikerar Christopher Kullenberg

Vad är det föresten för någonting som Åsa Torstensson inte tar upp i sin replik på Kullenbergs artikel?

Torstensson menar att:

”det finns inget i telekompaketet om att begränsa Internet eller om att stänga av enskilda”

” [...] artikeln innehåller felaktigheter och missförstånd”

”Till att börja med måste jag dementera att telekompaketet skulle förvandla Internet till något slags kabel-TV. det finns över huvud taget inga sådana skrivningar alls, och har heller inte funnits”

”Dessutom bör det tilläggas att så öppet som tillägg 138, och sedemera 46, är skrivet finns det en risk att även civilrättsliga avtal kan träffas”

Om det finns några problem med CRA relaterat till exempelvis marknaden, eller statlig reglering – då vill vi medborgare att detta diskuteras öppet på ett konstruktivt sätt där man analyserar både de ”positiva” och ”negativa” effekterna av en möjlig implementering av CRA.

http://werebuild.eu
http://werebuild.eu/wiki

http://telekompaketet.se

Email:
telekompaketet@tapirbyran.se
IRC: #telekompaketet @ FreeQuest

Fight for the net in EU taken up by the left

Here is the Citizens Rights Amendments as tabled by GUE/NGL (left) group, the Ind/Dem group (Independent), and (most of them) byt the Green group.NB. This document does not containt the new numbering for the amendments as tabled. Please check the La Quadrature du Net site for the correct numbering.

Here is a defence of the Citizens Rights Amendments explaining why they have been tabled and in particular, why Amendment 138 and 166 should be passed in their original form.

Here is the Policy Paper which was the basis for the Citizens Rights Amendments.

Here are the Citizens Rights Amendments online.

Nätpolitiken värnar om de europeiska medborgarnas fri- och rättigheter

Malcolm Harbour has launched an attack on Swedish Internet-defender MEP Christofer Fjellner. And the users rights directive rapporteur  says that the discussions around Internet  rights amendments 138 and 166 were ‘deeply frustrating’  because they ‘could derail two years’ of work‘.  Is there an  implication  that he has spent two years on an industry deal, which these amendments could squash?  It does suggest that  his amendments to the directive are not, as he claims, designed for users, but for network operators.” (Horten)

Visa fortsatt stöd för Citizens’ Rights Amendments!

Regeringen talar om att svensk grundlagsstiftning är stark och att vi inte behöver mer skydd, men det innebär att Sverige, som är en del av en europeisk union, inte värnar om europeiska medborgare och deras rättigheter.

När Sverige är inbegripna i internationella relationer, bör vi även tänka på den prototypiska medborgaren inom EU på liknande sätt som vi tänker på människor i Sverige.

Var finns solidariteten till andra människor ute i Europa? Ska vi bara sitta med händerna i kors och se på när Frankrike driver igenom HADOPI? Vi som dagligen använder Internet menar att om man öppnar upp till fler möjligheter att stänga av användare, censurera nätet och paketera det, så gör vi ingen skillnad på vilket ”land” det drabbar.

Internets är ett internetionellt gränsöverskridande och vad som riskerar att implementeras i ett ”land”, riskerar att få konsekvenser för Internets hela struktur.

Det går inte längre att tänka i termer av ”land” ”gränser” och ”olika lagstiftning”. Implementeras HADOPI i ett land finns det en mycket stor risk i att detta även kommer att drabba andra länder. Man behöver knappast bedriva speciellt mycket tankeverksamhet för att inse att om HADOPI (som bara är ett av många exempel på förmynderi) implementeras i Frankrike, så kommer sannolikheten öka för att det även implementeras i Storbritannien.

Implementeringen i ett land kommer att likt en smitta påverka andra länders politiker. Och vi vet sedan tidigare att korporativism och lobbyn knappast hindras av några former av gränsöverskridanden, men dom tycker däremot om att skapa egna gränser.

Fildelare ska inte kunna svartlistas och stängas av från Internet, speciellt inte utanför alla former av rättsäkerhet. Vi kan fortfarande trycka på för att få EU att acceptera Citizens’ Rights Amendments. Vi kan inte tillåta att andra länder driver igenom hela galna förslag bara för att vi i Sverige har ”acceptabelt” skydd.

IPRED är inte ett bevis på en rättssäker lag för att man som privatpolis måste gå via domstol för att få ut IP-nummer, utan ett bevis på en icke rättssäker lag på grund av att IPRED medför att hyrsnutar ens har givits möjligheten till att samla in bevis och begära ut IP-nummer.

I Italien vill man kunna censurera bloggare och få dom att registrera sig. Är detta acceptabelt?

Om EU inte stödjer CRA, kommer stora delar av svenska folket fortsätta med att strunta i IPRED och dessutom klaga på direktivet. Sveriges befolkning kommer att fortsätta att göra IPRED till åtlöje genom olika former av gemensamt grupparbete. Sverige kommer även att fortsätta att kritisera FRA-lagen och hela denna taffliga affär.

Medborgare kommer fortsätta att arbeta mot andra typer av direktiv och företeelser som HADOPI, Datalagrinsdirektivet, ACTA, saker som kommer från polismetodutredningen etc.

Vi måste rikta om perspektivet. Gemensamt måste vi ta och totalt dekonstruera eller ödelägga förslag, direktiv och stolligheter långt innan de kommer upp på bordet för omröstning. Det här funkar inte längre, utan nätaktivismen måste på ett positivt och nyfiket sätt förändra perspektivet och sättet att se på hur politik formas inom maktens korridorer.

Piratpartiet har fullt upp med att räkna nya medlemmar och reagera på de senaste mätningarna. Men pp skulle ju kunna få in ännu fler medlemmar och fiska röster på samma gång genom att skapa folkstorm kring telekompaketets kompromisser. Det ena utesluter inte det andra. Hur många av Piratpartiets medlemmar är ”aktiva” och hur många är soffliggande guldpirater? Upp till bevis!

Socialdemokrater… Vad håller ni på med? Var är eran vilja till att bedriva polemik med högern ”bara för att”? Ni är den blekaste oppositionen i mannaminne. Inte nog med att ni behöver göra upp med era rötter, ni behöver också på allvar ge er in i polemik mot högern och tycka annorlunda om saker och ting. Hur bedriver ni egentligen politik? Ni tillåter bara högern att göra vad de vill oavsett om det gynnar människor eller är dåligt för rättssäkerheten och bidrar till ett övervakningssamhälle. Ni har ett väldigt bra läge till att få fler röster genom att stödja Citizens’ Rights Amendments, att klaga på Regeringens hantering av FRA-lagen samt jobba för att riva upp den. Ni kan även sätta hårt mot hårt genom att ställa er negativa till IPRED. Ni förlorar en massa potentiella väljare till Piratpartiet just nu och det är på tiden att ni vaknar upp.

Tips för v, s och mp: Våga kritisera Regeringen.

Jag vill påminna er om att ni fortfarande kan skicka in frågor inför Näringsdepartementets kommande seminarium om telekompaketet. Vi behöver gemensamt filosofera, analysera och dekonstruera i relation till telekompaketet och försöka belysa så många olika sidor som möjligt. Maila telekompaketet@enterprise.ministry.se och ställ era frågor till Näringsdepartementet.

Håll en bra ton, skriv sakligt och skriv kortfattat. Vi kan alla ställa frågor som målar upp en helt annan bild av telekompaketet än den bild som kommer att belysas av media. Se Departementet för mer information.

Tillbaka till Monica Hortens analys av konflikten mellan Fjellner (EEP) och Harbour (EEP):

”Mr Harbour  is also trying to fend off the amendments  – known as the Citizen’s Rights amendments – that have been tabled by the two smaller groups – GUE/NGL (left group) and IND/DEM (independents).  I also believe they may have been tabled by the ALDE (liberal) group and (in part) by the Greens. The Citizens Rights amendments restore the balance of the Telecoms Package towards users, and place a duty on the national regulators to oversee blocking  practices.”

Vi måste visa Fjellner att vi står bakom honom. Är det någon som minns hur Karl Sigfrid behandlades under förhandlingarna om FRA-lagen? Ju fler som visar att de står bakom Fjellner desto bättre. Detta är en konflikt mellan två generationer och synsätt som vi inte får förlora:

”Mr Harbour has also publicly vented his frustrations with the discussions surrounding Amendments 138 and 166 –  the two key amendments in the current draft  which offer some protection for users against the blocking and other possible abusive practices by network operators. His comment, issued at the end of a long, and probably tiring day of talks on Tuesday evening, is very telling.   ”It has been deeply frustrating to feel this one issue which was not in any way at the centre of what we were doing could derail two years of work,” (Reuters )”

Vi vill självklart få två års arbete med obalanserad lagstiftning att spåra ur! Speciellt om den kan komma att implementeras på bekostnad av fri- och rättigheter.

Istället för att värna om Internet, dess användare och marknadens mångfald, så förespråkar Malcolm Harbour och Catherine Trautmann med sina oacceptabla kompromisser en snabb och smärtfri implementering som i framtiden riskerar att få ödesdigra konsekvenser för europeisk innovation, fri- och rättigheter för användare gentemot telekombolag, samt mänskliga rättigheter.

Men vänta nu… Arbetet med telekompaketet går enligt Harbour tillbaka ungefär två år till 2007, men officiellt har EU dokument som bevisligen visar att arbetet med telekompaketet tog fart för ungefär ett år sedan. Vad har Harbour gjort i det fördolda under två års tid?

Har telekombranschen legat för ankar inne på Malcolms kontor?

”I also find noteworthy the comment that these rights could  ‘derail two years of work‘. The Telecoms Package was announced by the European Commission in November 2007, which by my reckoning is less than two years, and the documentary evidence of the European Parliament work on the Telecoms Package goes back just over a year. One therefore must question what Mr Harbour has been doing for two years.  There is an  implication that this law has  been negotiated with industry over that time. We should ask what is the deal?”

Vi användare har självklart inte haft ett dugg att säga till om angående utformningen av direktiven. Jag slår vad om att generationen som t.ex. Fjellner tillhör kan avsevärt mycket mer om Internets struktur och inneboende potential än vad Harbour vet.

Harbour har ju dessutom uppenbarligen format sina åsikter och förslag hand i hand med telekombranschen, som inte alls behöver bry sig om några rättigheter eller för användarna positiva effekter. De kan ju bara köra på med sin lobby för att gynna sina egna intressen, marknad och konkurrensrätt… En konkurrensrätt som bevisligen kommer får Internets att spåra ur.

Nätpolitiken rättar sig inte in i leden.

Två skäl till att vi behöver Citizens’ Rights Amendments
Kritiska frågor om telekompaketet

Agreement on a new version of amendment 46/138 in Brussels. The European Parliament accepted a weaker text

Ändringsförslagen till den 5:e Maj
A6-0257/2009: Amendments
A6-0272/2009: Amendments


DOOM4

En blogg om filosofi, ekonomi, språk, musik, konst och litteratur.
[Most Recent Quotes from www.kitco.com]
Creeper MediaCreeper

Ludwig von Mises On the So-Called Liberals of Today

“The so-called liberals of today have the very popular idea that freedom of speech, of thought, of the press, freedom of religion, freedom from imprisonment without trial – that all these freedoms can be preserved in the absence of what is called economic freedom. They do not realize that, in a system where there is no market, where the government directs everything, all those other freedoms are illusory, even if they are made into laws and written in constitutions.”

–Ludwig von Mises, Economic Policy: Thoughts for Today and Tomorrow (1979)

Murray N. Rothbard on Economic Ignorance

“It is no crime to be ignorant of economics, which is, after all, a specialized discipline and one that most people consider to be a ‘dismal science.’ But it is totally irresponsible to have a loud and vociferous opinion on economic subjects while remaining in this state of ignorance.”

–Murray N. Rothbard

Ludwig von Mises on the Process of the Hyperinflationary Breakdown of A Currency

"The emancipation of commerce from a money which is proving more and more useless in this way begins with the expulsion of the money from hoards. People begin at first to hoard other money instead so as to have marketable goods at their disposal for unforeseen future needs - perhaps precious-metal money and foreign notes, and sometimes also domestic notes of other kinds which have a higher value because they cannot be increased by the State '(e.g.the Romanoff rouble in Russia or the 'blue' money of communist Hungary); then ingots, precious stones, and pearls; even pictures, other objects of art, and postage stamps. A further step is the adoption of foreign currency or metallic money (i.e. for all practical purposes, gold) in credit transactions. Finally, when the domestic currency ceases to be used in retail trade, wages as well have to be paid in some other way than in pieces of paper which are then no longer good for anything.

The collapse of an inflation policy carried to its extreme - as in the United States in 1781 and in France in 1796 does not destroy the monetary system, but only the credit money or fiat money of the State that has overestimated the effectiveness of its own policy. The collapse emancipates commerce from etatism and establishes metallic money again."

–Ludwig von Mises, The Theory of Money and Credit

Ludwig von Mises On Hyperinflation

"The characteristic mark of the phenomenon is that the increase in the quantity of money causes a fall in the demand for money. The tendency toward a fall in purchasing power as generated by the increased supply of money is intensified by the general propensity to restrict cash holdings which it brings about. Eventually a point is reached where the prices at which people would be prepared to part with "real" goods discount to such an extent the expected progress in the fall of purchasing power that nobody has a sufficient amount of cash at hand to pay them. The monetary system breaks down; all transactions in the money concerned cease; a panic makes its purchasing power vanish altogether. People return either to barter or to the use of another kind of money."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On the Policy of Devaluation

"If the government does not care how far foreign exchange rates may rise, it can for some time continue to cling to credit expansion. But one day the crack-up boom will annihilate its monetary system. On the other hand, if the authority wants to avoid the necessity of devaluing again and again at an accelerated pace, it must arrange its domestic credit policy in such a way as not to outrun in credit expansion the other countries against which it wants to keep its domestic currency at par."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"What distinguishes the Austrian School and will lend it everlasting fame is its doctrine of economic action, in contrast to one of economic equilibrium or nonaction."

–Ludwig von Mises, Notes and Recollections

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"The main and only concern of the Austrian economists was to contribute to the advancement of economics. They never tried to win the support of anybody by other means than by the convincing power developed in their books and articles."

–Ludwig von Mises, Austrian Economics: An Anthology

Ludwig von Mises on Business Cycles

"True, governments can reduce the rate of interest in the short run. They can issue additional paper money. They can open the way to credit expansion by the banks. They can thus create an artificial boom and the appearance of prosperity. But such a boom is bound to collapse soon or late and to bring about a depression."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The wavelike movement effecting the economic system, the recurrence of periods of boom which are followed by periods of depression is the unavoidable outcome of the attempts, repeated again and again, to lower the gross market rate of interest by means of credit expansion."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The cyclical fluctuations of business are not an occurrence originating in the sphere of the unhampered market, but a product of government interference with business conditions designed to lower the rate of interest below the height at which the free market would have fixed it."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The ultimate cause, therefore, of the phenomenon of wave after wave of economic ups and downs is ideological in character. The cycles will not disappear so long as people believe that the rate of interest may be reduced, not through the accumulation of capital, but by banking policy."

–Ludwig von Mises, On the Manipulation of Money and Credit

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The boom produces impoverishment. But still more disastrous are its moral ravages. It makes people despondent and dispirited. The more optimistic they were under the illusory prosperity of the boom, the greater is their despair and their feeling of frustration."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Credit Expansion

"Credit expansion can bring about a temporary boom. But such a fictitious prosperity must end in a general depression of trade, a slump."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on Human Action

"Human action is purposeful behavior."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is purposive conduct. It is not simply behavior, but behavior begot by judgments of value, aiming at a definite end and guided by ideas concerning the suitability or unsuitability of definite means. . . . It is conscious behavior. It is choosing. It is volition; it is a display of the will."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is an attempt to substitute a more satisfactory state of affairs for a less satisfactory one. We call such a willfully induced alteration an exchange."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Mans striving after an improvement of the conditions of his existence impels him to action. Action requires planning and the decision which of various plans is the most advantageous."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises On ”I and We”

"The We cannot act otherwise than each of them acting on his own behalf. They can either all act together in accord; or one of them may act for them all. In the latter case the cooperation of the others consists in their bringing about the situation which makes one man's action effective for them too. Only in this sense does the officer of a social entity act for the whole; the individual members of the collective body either cause or allow a single man's action to concern them too."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On The Individual and Changing Features of Human Action

"Common man does not speculate about the great problems. With regard to them he relies upon other people's authority, he behaves as "every decent fellow must behave," he is like a sheep in the herd. It is precisely this intellectual inertia that characterizes a man as a common man. Yet the common man does choose. He chooses to adopt traditional patterns or patterns adopted by other people because he is convinced that this procedure is best fitted to achieve his own welfare. And he is ready to change his ideology and consequently his mode of action whenever he becomes convinced that this would better serve his own interests."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Murray N. Rothbard On the Professional Intellectual Classes

"In all societies, public opinion is determined by the intellectual classes, the opinion moulders of society. For most people neither originate nor disseminate ideas and concepts; on the contrary, they tend to adopt those ideas promulgated by the professional intellectual classes, the professional dealers in ideas."

–Murray N. Rothbard, For A New Liberty

Ludwig von Mises on Cause and Effect

"Cognizance of the relation between a cause and its effect is the first step toward mans orientation in the world and is the intellectual condition of any successful activity."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Economic Calculation

"Monetary calculation and cost accounting constitute the most important intellectual tool of the capitalist entrepreneur, and it was no one less than Goethe who pronounced the system of double-entry bookkeeping one of the finest inventions of the human mind."

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Economics as Abstract Reasoning

“Economics, like logic and mathematics, is a display of abstract reasoning. Economics can never be experimental and empirical. The economist does not need an expensive apparatus for the conduct of his studies. What he needs is the power to think clearly and to discern in the wilderness of events what is essential from what is merely accidental.”

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Individual Rational Action

"All rational action is in the first place individual action. Only the individual thinks. Only the individual reasons. Only the individual acts."

–Ludwig von Mises, Socialism.

Ludwig von Mises on Entrepreneurship

"The consumers suffer when the laws of the country prevent the most efficient entrepreneurs from expanding the sphere of their activities. What made some enterprises develop into big business was precisely their success in filling best the demand of the masses."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on the Gold Standard

“If our civilization will not in the next years or decades completely collapse, the gold standard will be restored.”

–Ludwig von Mises, (1965)

Murray N. Rothbard On the Gold Standard

“Gold was not selected arbitrarily by governments to be the monetary standard. Gold had developed for many centuries on the free market as the best money; as the commodity providing the most stable and desirable monetary medium.”

–Murray N. Rothbard

Detlev Schlichter on the Gold Standard

"But I don’t believe the best solution would be to go back to a government-run gold standard. We should not trust politicians and bureaucrats with money, certainly never again with entirely unconstrained fiat money, but probably not even with a monetary system that comes with the strait jacket of an official gold standard. I would argue instead for the complete separation of money and state, and for an entirely private monetary system. Let the market decide what should be money and how much there should be of it. I do strongly believe that gold would again play an important role in such a system. After all, gold and silver have been chosen forms of money for thousands of years, in all cultures and societies. That is what the trading public always went for when it was free to choose."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on Paper Money

"Wall Street, the media, academia, and, of course the Fed, are strongly on the side of fiat money."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on the Media and Academia

"Media and academia are mainly pro-state, pro-politics, anti-gold"

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Ludwig von Mises on Banking

"There was no reason whatever to abandon the principle of free enterprise in the field of banking."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"It is extremely difficult for our contemporaries to conceive of the conditions of free banking because they take government interference with banking for granted and as necessary."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"What is needed to prevent any further credit expansion is to place the banking business under the general rules of commercial and civil laws compelling every individual and firm to fulfill all obligations in full compliance with the terms of the contract."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Corrupt Politicians, Professors and Union Bosses

"Those politicians, professors and union bosses who curse big business are fighting for a lower standard of living."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Capital

"Profit-seeking business is compelled to employ the most efficient methods of production. What checks a businessmans endeavors to improve the equipment of his firm is only lack of capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"When pushed hard by economists, some welfare propagandists and socialists admit that impairment of the average standard of living can only be avoided by the maintenance of capital already accumulated and that economic improvement depends on accumulation of additional capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"History does not provide any example of capital accumulation brought about by a government. As far as governments invested in the construction of roads, railroads, and other useful public works, the capital needed was provided by the savings of individual citizens and borrowed by the government."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"The characteristic mark of economic history under capitalism is unceasing economic progress, a steady increase in the quantity of capital goods available, and a continuous trend toward an improvement in the general standard of living."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"Capitalism is essentially a system of mass production for the satisfaction of the needs of the masses. It pours a horn of plenty upon the common man. It has raised the average standard of living to a height never dreamed of in earlier ages. It has made accessible to millions of people enjoyments which a few generations ago were only within the reach of a small elite."

–Ludwig von Mises, The Anti-Capitalistic Mentality

Ludwig von Mises on Laissez Faire

"If one rejects laissez faire on account of mans fallibility and moral weakness, one must for the same reason also reject every kind of government action."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The ultimate basis of an all around bureaucratic system is violence."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Bureaucratic management is management of affairs which cannot be checked by economic calculation."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Economic Calculation

"A bureaucrat differs from a nonbureaucrat precisely because he is working in a field in which it is impossible to appraise the result of a mans effort in terms of money."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Nobody can be at the same time a correct bureaucrat and an innovator."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Seen from the point of view of the particular group interests of the bureaucrats, every measure that makes the governments payroll swell is progress."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The bureaucrat is not free to aim at improvement. He is bound to obey rules and regulations established by a superior body. He has no right to embark upon innovations if his superiors do not approve of them. His duty and his virtue is to be obedient."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Only to bureaucrats can the idea occur that establishing new offices, promulgating new decrees, and increasing the number of government employees alone can be described as positive and beneficial measures."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Government Interventions

"The trend toward bureaucratic rigidity is not inherent in the evolution of business. It is an outcome of government meddling with business."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Government’s War on the Creative Genius

“A genius is precisely a man who defies all schools and rules, who deviates from the traditional roads of routine and opens up new paths through land inaccessible before….But, on the other hand, the government can bring about conditions which paralyze the efforts of a creative spirit and prevent him from rendering useful services to the community.”

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Why Classical Liberalism Rejects War

“The liberal critique of the argument in favor of war is fundamentally different from that of the humanitarians. It starts from the premise that not war, but peace, is the father of all things. What alone enables mankind to advance and distinguishes man from the animals is social cooperation. It is labor alone that is productive: it creates wealth and therewith lays the outward foundations for the inward flowering of man. War only destroys; it cannot create. War, carnage, destruction, and devastation we have in common with the predatory beasts of the jungle; constructive labor is our distinctively human characteristic.”

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Sound Money

“It is impossible to grasp the meaning of the idea of sound money if one does not realize that it was devised as an instrument for the protection of civil liberties against despotic inroads on the part of governments. Ideologically it belongs in the same class with political constitutions and bills of rights. The demand for constitutional guarantees and for bills of rights was a reaction against arbitrary rule and the nonobservance of old customs by kings. The postulate of sound money was first brought up as a response to the princely practice of debasing the coinage.”

–Ludwig von Mises. The Theory of Money and Credit

Murray N. Rothbard on Recovering from Economic Depressions

“It should be clear that any governmental interference with the depression process can only prolong it, thus making things worse from almost everyone’s point of view. Since the depression process is the recovery process, any halting or slowing down of the process impedes the advent of recovery. The depression readjustments must work themselves out before recovery can be complete. The more these readjustments are delayed, the longer the depression will have to last, and the longer complete recovery is postponed.”

–Murray N. Rothbard, Man, Economy, and State with Power and Market

Hans-Hermann Hoppe on Socialized Health Care

“With the socialization of the health care system through institutions such as Medicaid and Medicare and the regulation of the insurance industry (by restricting an insurer’s right of refusal: to exclude any individual risk as uninsurable, and discriminate freely, according to actuarial methods, between different group risks) a monstrous machinery of wealth and income redistribution at the expense of responsible individuals and low-risk groups in favor of irresponsible actors and high-risk groups has been put in motion.”

–Hans-Hermann Hoppe, Democracy: The God That Failed

Ludwig von Mises on Civilization

"What distinguishes man from animals is the insight into the advantages that can be derived from cooperation under the division of labor."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Civilization

"Civilization is a work of peaceful co-operation."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Civilization

"The foundation of any and every civilization, including our own, is private ownership of the means of production. Whoever wishes to criticize modern civilization, therefore, begins with private property."

–Ludwig von Mises, Liberalism

Ludwig von Mises on the Market Economy

"In the unhampered market economy there are no privileges, no protection of vested interests, no barriers preventing anybody from striving after any prize."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Liberalism

"Liberalism champions private property in the means of production because it expects a higher standard of living from such an economic organization, not because it wishes to help the owners."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Liberalism

"That Liberalism aims at the protection of property and that it rejects war are two expressions of one and the same principle."

–Ludwig von Mises, Socialism


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.