Inlägg taggade 'tänkande ting'

Descartes om Cogito ergo sum

Descartes om Cogito ergo sum

”Är jag medveten nu?” är en grundläggande fråga inom medvetandefilosofin som ämnar besvara huruvida man är medveten eller inte. Om jag svarar ”ja” på frågan är det klart och tydligt att jag är medveten just nu, men det besvarar inte vad medvetandet är och hur det har uppkommit. Susan Blackmore menar i Consciousness – A Very Short Introduction (2005) att vi måste ge upp våra förutfattade tankar om att vi har klar och tydlig åtkomst till kunskap om vad vi var medvetna om för en stund sen. Blackmore hävdar även att vi ska tvivla på vår egen förmåga att analysera medvetandets innehåll (2005:49). Hur har Descartes meditationer och heuristiska metod revolutionerat filosofins historia? Och vad kan vi lära oss av hans tvivel? Jag ska beskriva de fem första stegen i Descartes tvivel, visa på argumentens styrkor och svagheter, samt argumentera för att Descartes argument inledningsvis kan tolkas som transcendentala.

Descartes kunskapsteori har sin utgångspunkt i sökandet efter säker kunskap samt kunskapens yttersta grund. På grund av sitt metodiska tvivel inser han att han inte kan vara säker på någonting. Descartes har en positiv syn på kunskap, tvärtemot skeptikerna som hävdar att kunskap inte är möjlig. Han anser att kunskap är möjlig men vill börja om från början och söka kunskapens grundvalar. Descartes skiljer sig från de antika filosoferna och Augustinus på grund av att han anger sin kunskapsteori som den första filosofin samtidigt som han vill ta reda på hur verkligheten är beskaffad och vad som utgör kunskap. Vi kan ha en sann teori om kunskap och ur den kan vi härleda sanningar, men Descartes kritiserar skolastikerna och accepterar inte vad tidigare filosofer har sagt före honom. Om Descartes tvivlar det minsta så accepterar han inte någonting som sant och utifrån sin metodologiska skepticism använder han sig av skeptiska argument utan att själv vara skeptiker.

Descartes utvecklar sin metodologiska skepticism i tre steg. Först frågar han sig vilken typ av kunskap sinnena ger oss om verkligheten men finner att sinnena har begränsningar, vilket gör dem otillförlitliga. Varseblivningen av små och stora föremål är sådan att vi har en klarare och tydligare varseblivning av objekt på nära håll än vad vi har på långt håll. Något som ser fyrkantigt ut på nära håll kan t.ex. se runt ut på långt avstånd. Descartes kritiserar inte sinnena helt och hållet eftersom han använder sin egna sinnlighet, men det räcker med att Descartes hittar ett enda fall för att han ska tvivla på dess tillförlitlighet.

Andra steget kallas för drömargumentet och går ut på att vi gör olika saker när vi drömmer trots att vi sover. Om vi fäller omdömen om att vi sätter oss ned i en stol när vi drömmer, så kan vi inte skilja drömtillstånd från vaket tillstånd. Vi har därför inte alls någon tydlig kunskapsteoretisk grund för våra handlingar och vi kan aldrig vara säkra på att vi inte drömmer. Men satsen 5+7=12 gäller med nödvändighet i alla möjliga världar och vi kan vara absolut säkra på att 5+7=12 är nödvändigt sant oberoende av sinnestillstånd. De två första stegen i Descartes metodologiska skepticism rör således våra sinnen, men i det tredje steget vänder han sin blick mot det mänskliga förnuftet.

Descartes introducerar idén om den onda demonen. Om vi tittar på satsen 5+7=12 så tycks den vara omöjlig att betvivla, men Descartes frågar sig om han verkligen kan utesluta att det finns en ond demon som bedrar honom genom att få honom att tro att satsen 5+7=12 är sann fast den inte är det? Leibniz hävdar att Gud är begränsad av sanningar som 5+7=5 för att Gud inte kan sätta sig över matematiska sanningar. Descartes hävdar istället att det finns nödvändiga sanningar, men att dessa inte gäller för Gud själv. Förnuftet verkar inte kunna ge oss någon säker kunskap och vi kan varken lite på sinnena eller förnuftet. Är de nödvändiga sanningarna nödvändiga relativt människan? Är kunskap ens möjlig?

Descartes för fram klara och rimliga kunskapsteoretiska teorem och försöker leda sig ur sitt metodiska tvivel. Descartes utgår ifrån sitt förstapersonsperspektiv och konstaterar inledningsvis att han ändå kan vara säker på att han tänker. Satsen ”Jag tänker” utgör ett axiom som vi vi inte kan betvivla, för om Gud bedrar oss visar det att detta något som bedrar oss tänker. Jag hävdar att axiomet är en del av argumentet som har transcendentala kvaliteter. Mer om det nedan. Vidare täcker begreppet cogito in all slags medvetandeaktivitet och en omformulering av axiomet ”Jag tänker”, skulle kunna vara satsen ”Jag är medveten”. Denna sats uppvisar likheter med den för nutida medvetandefilosofin grundläggande frågan: ”Är jag medveten nu?”

Vad är ett transcendentalt argument och varför har det relevans för Descartes teorem och heuristiska metod? Ett transcendentalt argument är enligt Filosofilexikonet (1988) ett argument ”inte för att en viss utsaga är sann, utan för att sanningen hos den måste förutsättas, i t.ex. en viss verksamhet eller i språkanvändning överhuvudtaget, och därmed för att utsagan ej meningsfullt kan betvivlas” (554). Hur härleder Descartes argumentet via den första slutsatsen ur axiomet? Vad innebär det att satsen ”Jag tänker” implicerar ”Jag existerar”? Argumentet har tre steg och beskrivs förenklat på följande vis med hjälp av den logiska formen modus ponens: A ⇒ B, A, Alltså B, som är ett steg i argumentationen och ett exempel på satslogisk härledningsregel. Implikationen utgör ett inbäddat transcendentalt argument i slutledningen och detta innebär att om A är sann så är B också sann, och om A är falsk så är ingenting sagt om B. Om Descartes tvivlar huruvida B är sann så måste Descartes bevilja att A är sann, men om A är sann följer det att B är sann. Alltså, om Descartes betvivlar att B är sann så måste han gå med på att B är sann, vilket innebär att om Descartes betvivlar att han existerar så måste han medge att han finns. Men utgör detta en logisk slutledning i strikt mening? Nej, utan jag tror att själva betingelserna för att Descartes ska kunna förneka sin existens är att han existerar.

Eftersom inget av de skeptiska argumenten vederlägger satsen  ”Jag tänker”, så kan Descartes kan vara helt säker på att han tänker. Om vi bortser från begreppet ”jag” så verkar satsen kunna härledas transcendentalt via slutledningen samt de rena begrepp som har sin hemvist i Descartes tänkande och förstånd. Argumentet undkommer den onda demonen för att det inte finns något scenario – oavsett om demonen bedrar Descartes eller inte – där satsen ”Jag tänker” är falsk. Inte ens genom att negera satsen blir den falsk. Ur denna sats härleder Descartes sedan en hel kunskapsteori och metafysik som blir mer problematisk när han introducerar sitt första teorem ”Jag existerar”. Descartes saknar också nödvändiga härledningsregler för sitt metodiska tvivel. Om vi däremot försöker rädda tolkningen av Descartes argument såsom transcendentalt behöver vi omformulera Cogito ergo sum till satsen ”Jag tänker, alltså finns jag” (alternativt ”jag tänker, alltså är jag”, istället för satsen ”jag tänker, alltså existerar jag”. Det går även att försöka omformulera satsen ”Jag tänker” till ”Det finns tänkande” men egentligen kanske det är viktigare att vi frågar oss vilken relation satserna ”Jag tänker” och ”Jag existerar” har till varandra.

Det är inte alls är självklart hur Descartes kan vara så säker på att slutsatsen följer ur axiomet. Descartes kanske har dold premiss i åtanke i form av satsen ”Allt som tänker existerar”, som kan tolkas som del av en syllogism där en premiss inte syns. Descartes argument om den onda demonen visar att förnuftet kan vilseleda oss, men det verkar som Descartes intuitivt och omedelbart tänker sig att om vi vet att vi tänker, så vet vi att vi existerar; dvs. att tänkande implicerar existens. Ett motargument är att tänkande inte alls implicerar existens. Jag kan tänka mig att det finns minst en värld i vilken jag inte existerar i materiell bemärkelse, med kännedom om de primära och sekundära kvaliteter som jag tycker mig uppleva här och nu. Ett annat mer konkret motargument är att min existens inte alls är nödvändig utan är kontingent. Cogito är det centrala begreppet i teoremet men det är ”existensen” som är mest problematiska. Om vi istället omformulerar satsen till ”Jag finns” så undviker vi en del problem genom att sätta existensen inom parentes, samtidigt som vi länkar samman intentionalitetens innehåll med cogito. Det viktiga är att tänkandet kan ses som ett medvetande-om någonting från någons perspektiv snarare än att man måste tillskriva jaget existens. För även om vi åsidosätter existensen[1] så kan vi fortfarande säga en hel del om fenomen som rör vårt eget tänkande (medvetandet per se) samt våra tankar om medvetandets innehåll (intentionala objekt).

Slutledningen med axiomet ”Jag tänker” och slutsatsen ”Jag existerar” är omedelbar eftersom premisserna följer på varann stegvis: Alla A är B, något C är A, alltså: Något C är B.  Om vi vet att A och B är sann tänker sig Descartes att det ingår att A är sann. Descartes omedelbara slutledningsform kan ses som en garant för att komma bort från den onda demonen, men en invändning är att vi även ur t.ex. satsen ”Jag promenerar” kan härleda att vi existerar. Men detta leder oss tillbaka till drömargumentet som fick oss att betvivla huruvida vi kunde skilja mellan vaket tillstånd och drömmande. Anledningen till att vi kan härleda ”Jag existerar” ur ”Jag tänker” är att slutledningen har en annan struktur som gör att vi kan vara säkra på att vi tänker.

Descartes andra teorem ”Jag existerar såsom ett tänkande ting” följer ur det första. Descartes hävdar att det i medvetandet finns idéer som utgör mentala objekt och skiljer sig därför från Platon som hävdar att formerna inte utgör mentala objekt. Vi inte kan betvivla de idéer vi har och i början utvecklar Descartes sin teori i medvetandet, och beskriver samtidigt upplevelser och känslor som idéer. Om vi återvänder till teoremet ”Jag existerar såsom ett tänkande ting”, hittar vi ett motargument som går ut på att Descartes inte definierar vad existens är samt ett annat motargument som säger att han inte ger någon realdefinition för vad som utgör ett tänkande ting, dvs. substans. Jag hävdar i samband med detta teorem att Descartes – om inte metodiskt så definitivt begreppsligt – lämnar medvetandet för att han använder sig av förutfattade meningar.

Idébegreppet är tvetydigt: Dels tänker sig Descartes att en idé kan vara ett mentalt tillstånd och dels att en idé kan vara ett tankeobjekt, men han hävdar även att det finns lika många mentala tillstånd som det finns medvetanden. Malebranche kritiserar Descartes för uppdelningen av idéer i mentala tillstånd och tankeobjekt och påpekar att det är stor skillnad mellan mentala tillstånd och tankens objekt. Om vi tillsammans tänker på Stockholms stadshus så finns det bara ett mentalt objekt som vi riktar oss mot, dvs. ett intentionalt objekt. Idéerna riktar sig utifrån sig själva och syftar således även utanför medvetandet.

Descartes anger en ny riktning för sitt metodiska tvivel när han hämtar förutsättningar från antiken och skolastiken för att rädda möjligheten till kunskap om något som finns utanför medvetandet. Descartes borde ha gjort upp med begreppen ”jag”, ”existens”, ”tänkande ting” och Guds existens då han stötte på dem i sin heurestik.

Finns det någon idé som vi kan vara säkra på som inte är orsakad av oss själva? Descartes hävdar att allt som finns måste vara orsakat och tänker sig att orsaker måste ha minst lika stor realitet som dess verkan, vilket betyder att orsaken till en idé måste ha minst lika stor formell realitet som idén har objektiv realitet. I Descartes terminologi ska objektiv realitet förstås som subjektiv eller mental realitet i nutida mening och formell realitet ska förstås som objektiv realitet. Vi alla har idéer som vi kan  granska och vi kan även definiera idéer som är en del av begrepp samtidigt som vi själva har en tillräckligt stor formell realitet. Idéerna har dock en mental realitet och för att Descartes ska ta sig vidare från detta problem behöver han postulera en garant för kunskap som sådan.

Vi har alla en idé om Gud. Descartes hämtar sitt gudsbegrepp från den filosofiska traditionen och tänker sig att vi utifrån definitionen av Gud vet att Gud är en allsmäktig och allvetande varelse. Descartes anser att människan inte kan vara upphovsman till något som är fullkomligt vilket leder honom att tro att han har identifierat en idé som inte på något sätt har sitt säte i hans eget medvetande. Eftersom vi alla har en idé om Gud som vi inte har skapat, så måste Gud existera.

Descartes tredje teorem säger att ”Gud existerar” och Descartes skapar ett sanningskriterium som säger att klara och tydliga idéer är sanna och att dessa ger oss kunskap om verkligheten utifrån vårt medvetande. Att idéerna är tydliga innebär att de är distinkta och klarheten innebär att vissa saker är så uppenbara att vi måste hålla dem för sanna. Gud är således en sådan idé som för Descartes är klar och tydlig och härleder därmed en form av metafysik från axiomet samt de två teoremen vidare till en kunskapsteori med sanningskriterium. Descartes exempel på en sådan klar och tydlig idé är förutom idén om Gud även satsen ”Jag tänker”. Idén om Gud må vara självklar men varför ska vi lita på den? Om vi håller Gud som garant för kunskap om klara och tydliga idéer så tycks vi hamna i ett cirkelargument. Detta leder till att om man vill ha en idé om Gud så måste Gud existera för att det ska kunna vara möjligt. Descartes femte teorem säger därför att Gud är garant för ett sanningskriterium, vilket Hume invänder mot på följande sätt i Simon Blackburns Dictionary of Philosophy (1996): To have recourse to the veracity of the supreme Being, in order to prove the veracity of our senses, is surely making a very unexpected circuit. (101)

Referenser

Annas, Julia. 2003. Plato – A Very Short Introduction. Oxford. Oxford University Press.

Blackburn, Simon. 1996. Dictionary of Philosophy. Oxford. Oxford University Press.

Blackmore, Susan. 2005. Consciousness – A Very Short Introduction. Oxford. Oxford University Press.

Kenny, Anthony. 2009. Västerlandets filosofi. Stockholm. Bokförlaget Thales.

Marc-Wogau, Konrad. 1992. Filosofin genom tiderna – 1600-talet, 1700-talet. Stockholm. Bokförlaget Thales.


[1] Jmf. med Husserls epoché.


DOOM4

En blogg om filosofi, ekonomi, språk, musik, konst och litteratur.
[Most Recent Quotes from www.kitco.com]
Creeper MediaCreeper

Ludwig von Mises On the So-Called Liberals of Today

“The so-called liberals of today have the very popular idea that freedom of speech, of thought, of the press, freedom of religion, freedom from imprisonment without trial – that all these freedoms can be preserved in the absence of what is called economic freedom. They do not realize that, in a system where there is no market, where the government directs everything, all those other freedoms are illusory, even if they are made into laws and written in constitutions.”

–Ludwig von Mises, Economic Policy: Thoughts for Today and Tomorrow (1979)

Murray N. Rothbard on Economic Ignorance

“It is no crime to be ignorant of economics, which is, after all, a specialized discipline and one that most people consider to be a ‘dismal science.’ But it is totally irresponsible to have a loud and vociferous opinion on economic subjects while remaining in this state of ignorance.”

–Murray N. Rothbard

Ludwig von Mises on the Process of the Hyperinflationary Breakdown of A Currency

"The emancipation of commerce from a money which is proving more and more useless in this way begins with the expulsion of the money from hoards. People begin at first to hoard other money instead so as to have marketable goods at their disposal for unforeseen future needs - perhaps precious-metal money and foreign notes, and sometimes also domestic notes of other kinds which have a higher value because they cannot be increased by the State '(e.g.the Romanoff rouble in Russia or the 'blue' money of communist Hungary); then ingots, precious stones, and pearls; even pictures, other objects of art, and postage stamps. A further step is the adoption of foreign currency or metallic money (i.e. for all practical purposes, gold) in credit transactions. Finally, when the domestic currency ceases to be used in retail trade, wages as well have to be paid in some other way than in pieces of paper which are then no longer good for anything.

The collapse of an inflation policy carried to its extreme - as in the United States in 1781 and in France in 1796 does not destroy the monetary system, but only the credit money or fiat money of the State that has overestimated the effectiveness of its own policy. The collapse emancipates commerce from etatism and establishes metallic money again."

–Ludwig von Mises, The Theory of Money and Credit

Ludwig von Mises On Hyperinflation

"The characteristic mark of the phenomenon is that the increase in the quantity of money causes a fall in the demand for money. The tendency toward a fall in purchasing power as generated by the increased supply of money is intensified by the general propensity to restrict cash holdings which it brings about. Eventually a point is reached where the prices at which people would be prepared to part with "real" goods discount to such an extent the expected progress in the fall of purchasing power that nobody has a sufficient amount of cash at hand to pay them. The monetary system breaks down; all transactions in the money concerned cease; a panic makes its purchasing power vanish altogether. People return either to barter or to the use of another kind of money."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On the Policy of Devaluation

"If the government does not care how far foreign exchange rates may rise, it can for some time continue to cling to credit expansion. But one day the crack-up boom will annihilate its monetary system. On the other hand, if the authority wants to avoid the necessity of devaluing again and again at an accelerated pace, it must arrange its domestic credit policy in such a way as not to outrun in credit expansion the other countries against which it wants to keep its domestic currency at par."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"What distinguishes the Austrian School and will lend it everlasting fame is its doctrine of economic action, in contrast to one of economic equilibrium or nonaction."

–Ludwig von Mises, Notes and Recollections

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"The main and only concern of the Austrian economists was to contribute to the advancement of economics. They never tried to win the support of anybody by other means than by the convincing power developed in their books and articles."

–Ludwig von Mises, Austrian Economics: An Anthology

Ludwig von Mises on Business Cycles

"True, governments can reduce the rate of interest in the short run. They can issue additional paper money. They can open the way to credit expansion by the banks. They can thus create an artificial boom and the appearance of prosperity. But such a boom is bound to collapse soon or late and to bring about a depression."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The wavelike movement effecting the economic system, the recurrence of periods of boom which are followed by periods of depression is the unavoidable outcome of the attempts, repeated again and again, to lower the gross market rate of interest by means of credit expansion."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The cyclical fluctuations of business are not an occurrence originating in the sphere of the unhampered market, but a product of government interference with business conditions designed to lower the rate of interest below the height at which the free market would have fixed it."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The ultimate cause, therefore, of the phenomenon of wave after wave of economic ups and downs is ideological in character. The cycles will not disappear so long as people believe that the rate of interest may be reduced, not through the accumulation of capital, but by banking policy."

–Ludwig von Mises, On the Manipulation of Money and Credit

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The boom produces impoverishment. But still more disastrous are its moral ravages. It makes people despondent and dispirited. The more optimistic they were under the illusory prosperity of the boom, the greater is their despair and their feeling of frustration."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Credit Expansion

"Credit expansion can bring about a temporary boom. But such a fictitious prosperity must end in a general depression of trade, a slump."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on Human Action

"Human action is purposeful behavior."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is purposive conduct. It is not simply behavior, but behavior begot by judgments of value, aiming at a definite end and guided by ideas concerning the suitability or unsuitability of definite means. . . . It is conscious behavior. It is choosing. It is volition; it is a display of the will."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is an attempt to substitute a more satisfactory state of affairs for a less satisfactory one. We call such a willfully induced alteration an exchange."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Mans striving after an improvement of the conditions of his existence impels him to action. Action requires planning and the decision which of various plans is the most advantageous."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises On ”I and We”

"The We cannot act otherwise than each of them acting on his own behalf. They can either all act together in accord; or one of them may act for them all. In the latter case the cooperation of the others consists in their bringing about the situation which makes one man's action effective for them too. Only in this sense does the officer of a social entity act for the whole; the individual members of the collective body either cause or allow a single man's action to concern them too."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On The Individual and Changing Features of Human Action

"Common man does not speculate about the great problems. With regard to them he relies upon other people's authority, he behaves as "every decent fellow must behave," he is like a sheep in the herd. It is precisely this intellectual inertia that characterizes a man as a common man. Yet the common man does choose. He chooses to adopt traditional patterns or patterns adopted by other people because he is convinced that this procedure is best fitted to achieve his own welfare. And he is ready to change his ideology and consequently his mode of action whenever he becomes convinced that this would better serve his own interests."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Murray N. Rothbard On the Professional Intellectual Classes

"In all societies, public opinion is determined by the intellectual classes, the opinion moulders of society. For most people neither originate nor disseminate ideas and concepts; on the contrary, they tend to adopt those ideas promulgated by the professional intellectual classes, the professional dealers in ideas."

–Murray N. Rothbard, For A New Liberty

Ludwig von Mises on Cause and Effect

"Cognizance of the relation between a cause and its effect is the first step toward mans orientation in the world and is the intellectual condition of any successful activity."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Economic Calculation

"Monetary calculation and cost accounting constitute the most important intellectual tool of the capitalist entrepreneur, and it was no one less than Goethe who pronounced the system of double-entry bookkeeping one of the finest inventions of the human mind."

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Economics as Abstract Reasoning

“Economics, like logic and mathematics, is a display of abstract reasoning. Economics can never be experimental and empirical. The economist does not need an expensive apparatus for the conduct of his studies. What he needs is the power to think clearly and to discern in the wilderness of events what is essential from what is merely accidental.”

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Individual Rational Action

"All rational action is in the first place individual action. Only the individual thinks. Only the individual reasons. Only the individual acts."

–Ludwig von Mises, Socialism.

Ludwig von Mises on Entrepreneurship

"The consumers suffer when the laws of the country prevent the most efficient entrepreneurs from expanding the sphere of their activities. What made some enterprises develop into big business was precisely their success in filling best the demand of the masses."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on the Gold Standard

“If our civilization will not in the next years or decades completely collapse, the gold standard will be restored.”

–Ludwig von Mises, (1965)

Murray N. Rothbard On the Gold Standard

“Gold was not selected arbitrarily by governments to be the monetary standard. Gold had developed for many centuries on the free market as the best money; as the commodity providing the most stable and desirable monetary medium.”

–Murray N. Rothbard

Detlev Schlichter on the Gold Standard

"But I don’t believe the best solution would be to go back to a government-run gold standard. We should not trust politicians and bureaucrats with money, certainly never again with entirely unconstrained fiat money, but probably not even with a monetary system that comes with the strait jacket of an official gold standard. I would argue instead for the complete separation of money and state, and for an entirely private monetary system. Let the market decide what should be money and how much there should be of it. I do strongly believe that gold would again play an important role in such a system. After all, gold and silver have been chosen forms of money for thousands of years, in all cultures and societies. That is what the trading public always went for when it was free to choose."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on Paper Money

"Wall Street, the media, academia, and, of course the Fed, are strongly on the side of fiat money."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on the Media and Academia

"Media and academia are mainly pro-state, pro-politics, anti-gold"

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Ludwig von Mises on Banking

"There was no reason whatever to abandon the principle of free enterprise in the field of banking."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"It is extremely difficult for our contemporaries to conceive of the conditions of free banking because they take government interference with banking for granted and as necessary."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"What is needed to prevent any further credit expansion is to place the banking business under the general rules of commercial and civil laws compelling every individual and firm to fulfill all obligations in full compliance with the terms of the contract."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Corrupt Politicians, Professors and Union Bosses

"Those politicians, professors and union bosses who curse big business are fighting for a lower standard of living."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Capital

"Profit-seeking business is compelled to employ the most efficient methods of production. What checks a businessmans endeavors to improve the equipment of his firm is only lack of capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"When pushed hard by economists, some welfare propagandists and socialists admit that impairment of the average standard of living can only be avoided by the maintenance of capital already accumulated and that economic improvement depends on accumulation of additional capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"History does not provide any example of capital accumulation brought about by a government. As far as governments invested in the construction of roads, railroads, and other useful public works, the capital needed was provided by the savings of individual citizens and borrowed by the government."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"The characteristic mark of economic history under capitalism is unceasing economic progress, a steady increase in the quantity of capital goods available, and a continuous trend toward an improvement in the general standard of living."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"Capitalism is essentially a system of mass production for the satisfaction of the needs of the masses. It pours a horn of plenty upon the common man. It has raised the average standard of living to a height never dreamed of in earlier ages. It has made accessible to millions of people enjoyments which a few generations ago were only within the reach of a small elite."

–Ludwig von Mises, The Anti-Capitalistic Mentality

Ludwig von Mises on Laissez Faire

"If one rejects laissez faire on account of mans fallibility and moral weakness, one must for the same reason also reject every kind of government action."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The ultimate basis of an all around bureaucratic system is violence."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Bureaucratic management is management of affairs which cannot be checked by economic calculation."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Economic Calculation

"A bureaucrat differs from a nonbureaucrat precisely because he is working in a field in which it is impossible to appraise the result of a mans effort in terms of money."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Nobody can be at the same time a correct bureaucrat and an innovator."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Seen from the point of view of the particular group interests of the bureaucrats, every measure that makes the governments payroll swell is progress."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The bureaucrat is not free to aim at improvement. He is bound to obey rules and regulations established by a superior body. He has no right to embark upon innovations if his superiors do not approve of them. His duty and his virtue is to be obedient."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Only to bureaucrats can the idea occur that establishing new offices, promulgating new decrees, and increasing the number of government employees alone can be described as positive and beneficial measures."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Government Interventions

"The trend toward bureaucratic rigidity is not inherent in the evolution of business. It is an outcome of government meddling with business."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Government’s War on the Creative Genius

“A genius is precisely a man who defies all schools and rules, who deviates from the traditional roads of routine and opens up new paths through land inaccessible before….But, on the other hand, the government can bring about conditions which paralyze the efforts of a creative spirit and prevent him from rendering useful services to the community.”

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Why Classical Liberalism Rejects War

“The liberal critique of the argument in favor of war is fundamentally different from that of the humanitarians. It starts from the premise that not war, but peace, is the father of all things. What alone enables mankind to advance and distinguishes man from the animals is social cooperation. It is labor alone that is productive: it creates wealth and therewith lays the outward foundations for the inward flowering of man. War only destroys; it cannot create. War, carnage, destruction, and devastation we have in common with the predatory beasts of the jungle; constructive labor is our distinctively human characteristic.”

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Sound Money

“It is impossible to grasp the meaning of the idea of sound money if one does not realize that it was devised as an instrument for the protection of civil liberties against despotic inroads on the part of governments. Ideologically it belongs in the same class with political constitutions and bills of rights. The demand for constitutional guarantees and for bills of rights was a reaction against arbitrary rule and the nonobservance of old customs by kings. The postulate of sound money was first brought up as a response to the princely practice of debasing the coinage.”

–Ludwig von Mises. The Theory of Money and Credit

Murray N. Rothbard on Recovering from Economic Depressions

“It should be clear that any governmental interference with the depression process can only prolong it, thus making things worse from almost everyone’s point of view. Since the depression process is the recovery process, any halting or slowing down of the process impedes the advent of recovery. The depression readjustments must work themselves out before recovery can be complete. The more these readjustments are delayed, the longer the depression will have to last, and the longer complete recovery is postponed.”

–Murray N. Rothbard, Man, Economy, and State with Power and Market

Hans-Hermann Hoppe on Socialized Health Care

“With the socialization of the health care system through institutions such as Medicaid and Medicare and the regulation of the insurance industry (by restricting an insurer’s right of refusal: to exclude any individual risk as uninsurable, and discriminate freely, according to actuarial methods, between different group risks) a monstrous machinery of wealth and income redistribution at the expense of responsible individuals and low-risk groups in favor of irresponsible actors and high-risk groups has been put in motion.”

–Hans-Hermann Hoppe, Democracy: The God That Failed

Ludwig von Mises on Civilization

"What distinguishes man from animals is the insight into the advantages that can be derived from cooperation under the division of labor."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Civilization

"Civilization is a work of peaceful co-operation."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Civilization

"The foundation of any and every civilization, including our own, is private ownership of the means of production. Whoever wishes to criticize modern civilization, therefore, begins with private property."

–Ludwig von Mises, Liberalism

Ludwig von Mises on the Market Economy

"In the unhampered market economy there are no privileges, no protection of vested interests, no barriers preventing anybody from striving after any prize."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Liberalism

"Liberalism champions private property in the means of production because it expects a higher standard of living from such an economic organization, not because it wishes to help the owners."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Liberalism

"That Liberalism aims at the protection of property and that it rejects war are two expressions of one and the same principle."

–Ludwig von Mises, Socialism


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.