Inlägg taggade 'telekompaketet'

Telekompaketet – Ett farväl

Det ska bli så skönt att slippa telekompaketshetsen. EU-parlamentet röstade idag ja till telekompaketet med siffrorna 510-40 och när jag ser tillbaka på året är det svårt att förstå att man har ägnat mer än ett halvår åt att försöka påverka EU-politik som ämnar att uppdatera lagar och regler för telekommarknaden. Hur gick det till liksom? Varför tog det upp så mycket av min tid? Var det ens värt det?

Medan många firar tredje behandlingens tveksamma kompromiss om telekompaketet, ser jag det fortsatt som en Pyrrhusseger där vi må ha fått igenom vissa konsumenträttigheter, men där vi har missat målet att värna om fundamentala rättigheter och internets fortsatta öppenhet. Det är med blandade känslor jag ser tillbaka på denna process. Tiden får utvisa om vi missade ett bra tillfälle att värna om mänskliga rättigheter.

We Rebuild och telekompaketet

Det var den 18:e april 2009 som ett trettiotal människor samlades hemma hos Christopher Kullenberg för att starta upp chattkanalen som nu är känd som ”telekompaketet” på irc.freequest.net. Erik Josefsson (dåvarande vänsterpartistisk EU-parlamentskandidat, nu anställd av EU-parlamentets GREENS) besökte ett seminarium om Telekompaketet anordnat av Piratpartiet i Göteborg och senare på kvällen inleddes arbetet med att påverka telekompaketet.

Ett missförstånd som jag tycker återkommer en del när man pratar med politiker och tjänstemän om nätaktivismen kring telekompaketet är att de tror att aktivismen ville stoppa telekompaketet. Detta stämmer inte alls, i alla fall inte efter den andra behandlingen. Målet med aktivismen var ju att påverka telekompaketet till det bättre, inte att kölhala det. En annan sak man kan höra från Rådsmedlemmar eller parlamentariker (exempelvis Gunnar Hökmark (m)) är att den tredje behandlingen var en utdragen process som var högst olycklig och onödig. En smärre plump i protokollet. Man verkar på allvar mena att ett halvår av utdragen process var både konkurrenshämmande och dåligt för telekommarknaden.

Låt mig bara påminna er om att en tredje behandling är en möjlig del i den politiska processen, dvs. en förutsättning och praxis som är en del av det demokratiska maskineriet. Om förslag når till den tredje behandlingen är det på grund av vissa anledningar som man inte ska avfärda.

Vi har under det senaste halvåret inte försökt att stoppa direktiven, utan vi ämnade att förändra ”eu-speak” till att förstärka värnet för mänskliga fri- och rättigheter, samt internets fortsatta öppenhet. Om ni anser att ett halvårs fördröjning av telekompaketet var olyckligt ber jag er att fråga er själva om ett halvårs extra förhandlingar verkligen var så farligt för telekommarknaden. Jag vill också påpeka att de aktivister som engagerade sig i telekompaketet har en helt annan syn på och kunskap om internet samt kommunikation än de parlamentariker och rådsmedlemmar som var mest aktiva under arbetet med telekompaketet.

Andra kluster, grupperingar och människor som engagerade sig i telekompaketet men som inte identifierar sig med chattkanalen ”telekompaketet” får redogöra själva för hur dom såg på situationen. Jag kan på intet sätt veta vad alla andra grupperingar och människor hade för inställning till telekompaketet och dess vara.

Tillbaka till Werebuild …

Två dagar efter We Rebuild-wikin var på plats länkade The Pirate Bay till We Rebuildsidan, vilket ledde till att ett av mina inlägg jag precis skrivit – Telekompaketet och tillägg 138 – fick nära 1600 besökare på bara några timmar. Lisa Magnussons krönika 138 – Mitt desperata fem-i-tre-ragg fick också mycket uppmärksamhet, vilket senare ledde till att journalister på allvar började att ta reda på mer om processen kring telekompaketet och förändrade sin EU-rapportering. Det var i samband med händelserna kring dessa dagar som fick mig att inse att det här var viktiga saker som vi engagerade oss i.

Missa för bövelen inte Lisa Magnussons underbara post Nätneutralitet, så funkar det. Nätneutraliteten är förövrigt något vi måste engagera oss i framöver på både ett lokalt, nationellt och globalt plan.

I och med att nästan all nätaktivistisk kommunikation skedde via irc var jag tvungen att återvända till detta protokoll som jag aldrig använde mig av speciellt mycket när jag var yngre, men som nu behövdes för att kunna kommunicera med andra som blivit intresserade av telekompaketet.

Allt gick så mycket snabbare via IRC och resten av sommaren experimenterade flera människor med kombinationen snabbhet och politik. Sammansättningen av Etherpad, IRC, Twitter och många människor visade sig snabbt vara ett bra sätt att arbeta på, vilket ledde till att människor tillsammans skrev kommunikéer och hjälptes åt att tolka lagtext. Allt signerades ”Werebuild” i binära bokstäver.

Iran

Sen kom valet i Iran. We rebuild-klustret utgjorde en liten del av det övergripande och svårdefinierade arbetet med att hjälpa iranier med att upprätta kommunikationer och kringgå den omfattande nätcensuren i landet.

Det iranska nätet var rejält skadat av regimens metoder och kontroll, vilket ledde till att meddelanden spreds på alla möjliga sätt när mobiltelefoner och internet inte längre gick att använda som vanligt. När journalister fick lämna landet var det plötsligt, på gott och ont, nätaktivister som förde ut information ur landet. Detta medförde konsekvenser och komplikationer som aktivismen var tvungen att lösa.

Journalister är utbildade till att skydda källor osv, men nätaktivisterna var tvungna att upprätta egna kontrollmekanismer för att kunna bedöma information utifrån sina egna förutsättningar. Det kändes som om media vid denna tidpunkt riktade blickarna mot nätaktivisterna för att få tillgång till information om vad som egentligen skedde inne i landet. Jag tror att nätaktivister och journalister skulle kunna samarbeta ännu mer när liknande situationer uppkommer. Jag tror det finns en potential för samarbete där som är värd att utforska och förstärka.

Werebuild blev i samband med valet i Iran tillfrågade om klustret kunde hjälpa till att sätta ihop en sida för ett stödinitiativ för iranier som fick namnet Gemri – Gemenskapen för mänskliga rättigheter i Iran. Från det att förfrågan kom gick det bara timmar innan det fanns ett WordPress-tema och en fungerande sida. Om man läser ”Om Gemri” står det:

Gemri är olika människor som samlas kring frågor om mänskliga rättigheter och demokrati. Gemri består av människor som vill organisera andra som är intresserade att gå under en och samma fana, för att ena folket. Det finns ett högt medvetande i Sverige som värnar om demokrati och mänskliga rättigheter. Gemri vill att dessa krafter ska verka för alla de som berövas detta på de iranska gatorna varje dag.

Det är nästan så att denna beskrivning i remixad form skulle kunna gälla även för Werebuild: Att Werebuild är olika människor som samlas kring frågor om internet, mänskliga rättigheter och demokrati.

Valet i Iran var en väldigt stor händelse för många människor världen över och jag tror att det påverkade oss i större utsträckning än telekompaketet om vi ser utifrån ett nätaktivist-perspektiv. Engagemanget och stödet till iranierna gjorde många utmattade och känslomässigt påverkade. Det var en orolig tid och det var stort att se hur människor slöt upp för att säkerställa kommunikationer för att få ut information från landet samt att tillgängliggöra information till iranier.

Telekompaketet – slutspurten

Aktivismen i samband med telekompaketet hölls vid liv tills någonstans i början av hösten då energin från sommarens intensiva påverkan försvann.

Många människor hade efter andrabehandlingen mycket energi från att ha påverkat omröstningen om telekompaketet och kom att fortsätta i högt tempo med diverse projekt och aktioner. Men efter sommaren fanns inte samma engagemang och hängivenhet till telekompaketet. Vi återvände från semestern, vi började att jobba; vardagen kom sakta krypandes tillbaka från var den nu hade gömt sig under sommaren. Folk ledsnade helt enkelt på att hela tiden behöva förhålla sig till nya turer och vändningar om hur Rådet tyckte och hur vi borde påverka.

Det fanns ingen ork kvar i klustret. Det är mycket svårare att påverka en tredjebehandling än vad det är att påverka en andrabehandling. I fallet med telekompaketet kunde vi påverka mer innan omröstningen av andrabehandlingen än vad vi kunde påverka innan omröstningen av tredjebehandlingen. Om detta beror på att människor hade tröttnat på hela grejen eller om en tredje behandling är mer nedslåst än den föregående processen vet jag inte.

Avslutande funderingar

Var det värt det? Om jag ska vara ärlig så måste jag faktiskt skriva att jag är osäker.

Arbetet med telekompaketet har lett till att jag har träffat många nya människor och har lärt känna en hel del av dessa. Jag har lärt mig väldigt mycket från mötena med dessa människor och vi har tillsammans experimenterat med verktyg och arbetssätt för att påverka EU-politik på ett sätt som inte har gjorts i samma utsträckning tidigare. Man ska inte underskatta det att träffa nya människor, för det är en mycket viktig del av tillvaron som jag har tyckt varit extra rolig med sommaren.

Jag har också lärt mig en hel del om grävande, att skyffla text och att arbeta snabbt, vilket kommer att vara ovärderligt framöver om jag väljer att ”go all out” i något annat sammanhang eller kontext. Dessa företeelser och kunskap tar jag med mig.

Men jag spenderade många sommarnätter med att försöka förstå telekompaketet när jag egentligen borde ha ägnat mig åt sömn …

Det höll på att gå illa då jag nedprioriterade många grundläggande saker som mat och träning, vilket man måste tänka på om man ska må bra. Om det inte vore för mina vänner och bekanta hade jag nog fortfarande mått dåligt och känt mig stressad samt utbränd. Ni vet vilka ni är. Sen har arbetet påverkat studierna också på ett olyckligt sätt. Under sommaren läste jag bara en kurs, men redan där borde jag ha förstått att den tid jag lade på telekompaketet inte var sund och att jag inte skulle kunna kombinera höstens studier med samma arbetsnivå. Mycket riktigt har jag legat efter i studierna under hela hösten och har inte lyckats komma tillbaka som jag önskat. Den tiden jag personligen har lagt ned på telekompaketet har inte varit värt det. Jag kommer inte upprepa samma misstag igen.

Sommaren har också varit fylld av en påtaglig hets som jag definitivt tänker lämna bakom mig.

Jag är helt ärligt enormt trött på alla mindre konflikter, tjafs och hat som kommer upp till ytan då många människor träffas och snackar med varandra väldigt intensivt under en längre tid. Jag kommer från och med nu att undvika domäner och sammanhang där dessa företeelser förekommer i stor utsträckning och kommer undvika nedlåtande kommentarer, pikar och att man gnäller om andra människor inför mig. Detta om något hämmar min moral, entusiasm och effektivitet. Det har under sommaren även bidragit till en viss nedstämdhet. Framöver kommer jag att söka mig till positiva sammanhang och positiva människor som ger mig energi snarare än tvärtom.

Jag kommer också att försöka undvika stressen, för det är den som sakta bryter ned en och gör att man presterar sämre, påverkar sin omgivning och prioriterar fel saker i tillvaron. Vi lever bara en gång och jag kommer att ta tillvara på tiden och tillvaron på ett helt annat sätt än tidigare. Jag vill också passa på och skriva att om det är någon som känner att jag har påverkat er, betett mig illa eller sagt dumma saker under sommaren, vill jag passa på att säga förlåt och om ni vill prata om det kan ni kontakta mig på irc, msn eller träffa mig över en fika så kan vi prata om det.

Telekompaketet … Skulle jag göra det igen? Nej, det är mycket tveksamt och jag är glad att det är över. Jag drar ett streck här och lämnar härmed en massa saker bakom mig och blickar framåt mot ett nytt år med nya utmaningar och positiva möten.

Nät och samtal IV – Bli din egen internetleverantör

Till sist, just nu håller Juliagruppen tillsammans med SICS Nät och Samtal IV – Bli din egen internetleverantör, som under Future Internet Assembly ska försöka reda ut en del frågor kopplat till begreppet ISP och tekniska frågor hur man skulle kunna skapa sina egna förutsättningar för att kunna bli en internet service provider.


Telekompaketet: EU-parlamentet röstade ja

Telekompaketet slutförhandlat efter tveksam kompromiss

Inatt blev det klart att Rådet och Parlamentet via förlikningskommittén har enats om en kompromiss om telekompaketet. Christian Engström har postat den berörda skrivningen angående internetanvändarnas rättssäkerhet här. Här är den i sin helhet:

3a. Measures taken by Member States regarding end-users’ access to or use of services and applications through electronic communications networks shall respect the fundamental rights and freedoms of natural persons, as guaranteed by the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and general principles of Community law.

Any of these measures regarding end-user’s access to or use of services and applications through electronic communications networks liable to restrict those fundamental rights or freedoms may only be imposed if they are appropriate, proportionate and necessary within a democratic society, and their implementation shall be subject to adequate procedural safeguards in conformity with the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and with general principles of Community law, including effective judicial protection and due process. Accordingly, these measures may only be taken with due respect for the principle of presumption of innocence and the right to privacy. and shall guarantee a A prior fair and impartial procedure shall be guaranteed, including the right to be heard of the person or persons concerned, subject to the need for appropriate conditions and procedural arrangements in duly substantiated cases of urgency in conformity with European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms. and tThe right to an effective and timely judicial review shall be guaranteed.

Det råder en hel del oklarheter om detta verkligen är en seger för oss som värnar om ett öppet och fritt internet.

Enligt Tobias Olsson, SvD är det ”en seger för båda läger” vilket visar på den förvirring som råder efter nattens kompromiss. Piratpartiet tar ut segern i förskott, vilket med tiden kan komma att ses som en politisk markering snarare än en politisk seger.

Vad baserar vi denna seger på egentligen? Vad är det möjligt att vi har vunnit? Visserligen lyckades man i kompromissen enas om att ”människor inte ska kunna stängas av från internet med mindre än en föregående rättslig prövning”, men 26 av Europeiska Unionens medlemsländer måste ju också bestämma hur eller om detta ska vara fallet. Hittills har vi ju sett Hadopi2 gå igenom i Frankrike, så denna skrivning stoppar ju på intet sätt ”3-strikes”-möjligheten på nationell konstitutionell nivå.

Att ha kommit till stånd med en skrivning av denna karaktär ser jag som en Pyrrhusseger. Det stora engagemang och passionen för frågan från nätaktivister, medborgare och en del politiker måste ses som beundransvärda, men i den totala inzoomningen på en viss skrivning i ett visst ramverk som ämnar att uppdatera reglerings- och konkurrenslagstiftning inom EU, måste jag ändå hävda att man missar en den politiska helheten.

Handen på hjärtat: Kan någon påstå att den skrivning vi nu har på bordet kommer att ha effekt mot HADOPI-liknande lagar? Kan någon påstå att denna skrivning kommer att ha någon inverkan efter att ACTA realiseras? Är någon beredd på att hävda att de 26 medlemsländerna inte kommer att ta sig runt detta på andra sätt? Vilka argument och fakta har vi att tillgå för att besvara ovan nämnda frågor?

Den politiska processen och nätaktivismen som utvecklats parallellt med telekompaketet ska till sin helhet ändå ses som en tydlig markering gentemot Europaparlamentet och Rådet. Men jag tänker inte kalla detta för en seger.

Vi får inte glömma att ACTA ligger kvar och spökar i sitt sekretesshölje och om internetleverantörer blir ansvariga för kundernas trafik, kommer det onekligen att påverka en skrivning av detta slag. Då kommer man att kringgå ovan nämnda skrivning.

Skrivningen innehåller kryphål och ska på intet sätt ses som vattentät, speciellt inte innan vi har sett konsekvenserna av denna kompromiss. ”3-strikes”-möjligheten hänger fortfarande i luften och ska tas på allvar. I Sverige har den nuvarande Regeringen tagit ställning emot Renforsutredningen, men vi vet sedan IPRED1 att Sverige kan implementera lagar och direktiv som kommer ifrån Europeiska Unionen och som berör upphovsrättsliga företeelser.

Vi får inte heller glömma bort att vi har ett ansvar gentemot resten av Europa och resten av världen att lämna efter oss lagar och direktiv som inte kan användas i ondo eller göras om till hämmande och rättsosäkra lagar. Detta är ett stort problem som vi måste börja tala mer om. När vi diskuterar ”internet” i samma andetag som lagstiftning ska vi se på problematiken utifrån flera olika perspektiv som går utöver hur IT-klimatet ser ut i Sverige.

Tillbaka till telekompaketet. Politiker och tjänstemän har tidigare viftat bort kritiken om att det skulle ha funnits någon text om avstängning av användare i själva telekompaketet. Senast jag hörde detta var från Gunnar Hökmark (m) under #ind09. Ok, ja, det må ha varit så att det inte fanns någon skrivning om att man ska kunna stänga av användare, men det fanns ju inte heller någon skrivning om att det inte är OK att användare stängs av utan domstolsprövning sett utifrån lagstiftning som faller utanför ramverket för telekompaketet. Visst finns det då en poäng i att nätaktivister och medborgare har velat ha en sådan skrivning?

Vad som ska ses som problematiskt i den antagna skrivningen är formuleringen a prior fair and impartial procedure”, jämför med originalet Amendment 138: ”a prior ruling by the judicial authorities”. Problemet med 138 var enligt Hökmark och andra att den gick emot den enskilda nationens suveränitet och att det inte är ok. Men, som jag har förstått det, så var detta inte ett problem beroende på i vilken artikel man lade till 138:an. Allt hängde på om 138:an stod med i artikel 1 eller i artikel 8, som jag uppfattade det. Men å andra sidan är jag inte en teknikkunnig jurist…

Skrivningen vi har för handen är på intet sätt självklar. Vad vi har fått igenom här kommer att behöva tolkas av både Europeiska Domstolen och nationella domstolar. Texten berör ju också bara vad medlemsländerna tar till för medel i processer för säkerställandet av IPRs.

Vi har fortfarande inte upprättat ett skydd för nätneutraliteten. Vi behöver generella principer för flera olika nivåer som inkluderar det globala, det nationella och det lokala. Vi måste visa hur nätneutraliteten är det som har gjort ”internet” till vad det är och att den är det som kommer att säkerställa innovation, konkurrens och en fortsatt utveckling av internet som tillåts vara fri och öppen.

Vad regleringar och lagar som FRA-lagen, IPRED, datalagringsdirektivet, HADOPI och andra IPR-relaterade initiativ visar är att dessa modeller blir daterade redan innan de implementeras, och görs nästintill verkningslösa av användarna, vilka utvecklar verktyg för att ta sig runt dessa innovationshämmande, konkurrensförsämrande och icke nätneutrala lagar. Dessa ramverk hotar marknaderna och konkurrensen på lång sikt snarare än att stärka dessa.

Vi ska vara mycket kritiska mot skrivningar som kan tolkas som hämmande för ”internet” såsom det har utvecklats under de senaste 40 åren, såsom det påverkar vår tillvaro och samhälle, och hur vi vill att internet ska utvecklas i framtiden. Utvecklingen som vi har erfarit och som har varit en förutsättning för internet som vi förstår det och som bygger på nätneutralitet. Jag ser inte hur internet kan få fortsätta att göra det omöjliga möjligt om vi låter en ekonomisk maktsfär med dess diskurs omvandla internet till en marknadsplats med begränsningar. Mer ”internet” mindre business.

Telekompaketet är slutförhandlat men ännu inte genomröstat. Europaparlamentet röstar om telekompaketet i dess nuvarande form någon gång mellan den 23-26:e november och vi kan på intet sätt få med något om nätneutralitet den här gången. Men vi riskerar att en massa IPR-relaterade lagar och direktiv kommer före på grund av att den politiska processen som vi försöker påverka dras med en episk tröghet som får vilken nätaktivist som helst att sucka och himla med ögonen av utmattning. Efter telekompaketet behöver vi först se tillbaka på året och ägna åt oss självkritisk eftertanke. Sedan måste vi tillsammans skaka av oss det här och gå vidare.

Någon eller några bör jämföra skrivningar, begrepp och fraser från de läckta ACTA-dokumenten och de versioner vi har av telekompaketet. Enligt de senaste läckorna kommer operatörer möjligtvis tvingas att ta ansvar för trafik som de absolut inte kan eller vill ta ansvar för. Farmor Gun frågar om det här är slut på upphovsrättslobbyns orgier(!) och nej jag tror verkligen inte det. Vi vet fortfarande för lite om ACTA, men vi vet generellt sett för lite om vilka som har dragit i trådarna på Europeisk nivå när det gäller telekompaketet. Här behöver vi bli bättre på koppla samman aktörer och vilka som talar med vilka.

Seger eller inte? Nej, jag tycker inte det. Men alla verkar nöjda, från parlamentarikern till svenska politiker. Karl Sigfrid är i alla fall osäker på om denna version av 138:an (det är ej originalet) kan skydda mot ACTA:s möjliga krav på avstängning, eller det faktum att det i skrivningen inte står någonting om rätt till prövning i domstol (vilket har skapat en del förvirring vad prövningen egentligen innebär). Den kompromisstyngda skrivningen saknar alltså krav på domstolsprövning, så hur ska vi se detta som en stor seger? En tydlig markering vore en mer passande formulering.

Vad innebär en rättslig prövning om det inte inkluderar domstolsprövning i exempelvis i det svenska rättsväsendet? Någon som vet?

Den nya versionen av skrivningen är inte perfekt och vi bör ha det i åtanke när vi framöver ägnar oss åt den kommande konsekvensanalysen efter att telekompaketet röstas igenom i Europaparlamentet. Men nu börjar verkligen kampen om nätneutraliteten och alla positiva värden som den medför. Men vi ska fortfarande se denna kompromiss som en språngbräda för fortsatt arbete med att säkra internets öppenhet och förhindra restriktioner relaterat till internetaccess.

Till sist, om nätaktivismen inte blir mainstream och lyckas sträcka sig utanför den svenska bloggosfären och bli internetionell kommer vi inte att få mycket att hurra för i framtiden. Att ge understöd till parlamentariker har visat sig vara mer betydelsefullt än att gå för full maskin mot riksdagen. Internet är något gränslöst och aktivismen bör även kunna vara det.

Telecoms package amendment 138 compromise

Prioriteringar för Spaniens ordförandeskap i EU 2010

Som ni kanske vet är det just nu Sverige som har ordförandeskapet i EU och kommer att lämna över ordförandeskapet till Spanien 2010. Jag fick igår reda på vilka områden som Spanien kommer att prioritera under sitt ordförandeskap.

Jag kan inte speciellt mycket spanska. Jag kan i princip bara beställa öl (vilket är en mycket viktig kunskap) och säga att det finns en hund under bordet(!), men utöver det är mina språkkunskaper mycket begränsade.

Jag har tagit del av ett PDF-dokument som innehåller prioriteringar för det spanska ordförandeskapet och det är ingen trevlig läsning.

Det spanska ordförandeskapet kommer att prioritera ”to boost network security”, ”the protection of Intellectual Property on the Internet”, och ”the fight against the so-called ”piracy” on the internet”.

Kommer det spanska ordförandeskapet vara intresserade av fler så kallade ”3-strikes”-lagar? Eller kommer Spanien att satsa ännu mer på att ta fram något mer paneuropeiskt ”3-strikes”-förslag?

Det sistnämnda är självklart bara spekulationer från min sida, men nätpolitiskt aktiva människor med kunskaper i spanska bör läsa dokumentet så vi vet vilka mål eller riktlinjer Spanien verkligen kommer att ha.

Att Spanien vill stärka nätverkssäkerhet, värna om skyddet för immaterialrättsliga intressen och kämpa mot fildelning är dock på intet sätt förvånande.

Telekompaketet

Det står även i dokumentet att Spanien ska prioritera:

”Adoption of the regulatory package for electronic communications, if finally this issue is not resolved under the Swedish Presidency”.

Det finns alltså en inställning som innebär att man från den Europeiska Unionens håll erkänner en möjlighet att telekompaketet kan komma att röstas ner. Jag ser dock detta som föga troligt, såtillvida inte det svenska ordförandeskapet och Näringsdepartementet står på sig på följande punkter:

  • Att nätneutralitet bör vara en del av telekompaketet
  • Att 138:an är bra i original
  • Att ”prior ruling judicial authority” i am 138, Ramdirektivet – betyder att det är original, vilket är bra!
  • Att ”internet acces = instrumental to fundamental freedom incl. freedom of expression and communication””
  • Att ”restriction must be done with prior decision by judicial authorities”
  • Att ”article 20/21 in the Universal service directive = bad. They allow for ”conditions limiting access to services and applications”. Detta innebär att man skadar nätneutralitet, vilket är vad operatörer som Ofcom och AT&T ägnar sig åt.
  • Att Näringsdepartementet måste kliva fram och positionera sig för värnet av nätneutralitet
  • Att Näringsdepartementet måste säga ifrån och ställa negativa till artiklarna 20/21

Det ska bli intressant och se hur pass långt Sverige är villiga att gå med att närma sig Frankrikes linje och inställning i dessa frågor.

Angående det spanska ordförandeskapet så vet jag inte om jag kommer att vara lika aktiv under nästa år som jag har varit under den pågående telekompaketsprocessen. Detta på grund av att man utsätter kroppen för en hel del stress och nedprioriterar andra viktiga saker i sitt liv. Det är tungt att vara nätpolitiskt aktiv när trycket blir för stort och när lagar och direktiv röstas igenom även om människor har lagt ned tid och ork på att informera om hur vi egentligen skulle vilja ha det. Ibland uppstår en viss tomhet och känsla av maktlöshet som på sikt inte är fruktbar om man inte hittar en bra nivå för sitt engagemang.

Slutligen, nätpolitiskt aktiva är en stor positiv resurs för politiker och är en röst som man som politiker borde lyssna mer på. För den som vill formatera det spanska dokumentet så kan ni kolla här.

Till allra sist, Sverige är ledande på bredbandskvalité enligt en ny rapport från BQS. Nu hinner jag inte läsa rapporten för att jag ska iväg, men jag slår vad om att undersökningen inte har med nätneutralitet som en parameter i undersökningen av världens bredbandskvalité. Det är dags att gå från ”bredbandskoll” till en ny nivå av konsumentkontroll för att kolla sig bredbandskvalité.

Nätvaro: Om nätneutralitet + telekompaketet

Rasmus Fleischer och Christopher Kullenberg från Juliagruppen under Nätvaro: Nätneutralitet

Rasmus Fleischer och Christopher Kullenberg från Juliagruppen under Nätvaro: Nätneutralitet - Foto: Lisa Magnusson

Fotot ovan visar på en väldigt speciell typ av sammansättning som uppstod under Juliagruppens första Nätvarosamtal om nätneutralitet. Iklädd en högtalarväst kunde Fleischer-Kullenberg sätta den inledande tonen för samtalet och ställa de viktiga frågor som vi tillsammans och gemensamt skulle försöka utveckla. Efter Christophers inledande monolog uppstod det både dialoger och till och med polyloger, då samtalsformatet på förhand inte var givet.

Juliagruppen var tvungen att byta lokal en dag innan samtalet skulle äga rum (tack till _mw för hjälpen med kontaktytsintensifieringen) och istället satte vi oss på amfigrekiskt vis ned i ett hörn av Världskulturmuseet i Göteborg. Vi satt och diskuterade i cirka en och en halv timme och vi kom in på flera fruktbara spår som jag ska försöka skriva om nedan.

Upplägget med Nätvaro handlar om att det ska vara mindre och mer intimt, ämnet för dagen var nätneutralitet och vi lyckades gemensamt tränga djupare ner i begreppsligheten på flera plan. Själva analyserandet fortsatte sedan som diverse fraktalskott på spårvagnar, kaféer och göteborgs kullerstengator. Vilka möjliga konsekvenser kan vi se framför oss för det internet som vi idag är en del av och använder?

Nätneutralitet

Diskussionen gled in på en nivå eller in i en sfär som jag inte hade förväntat mig, men det är oklart hur jag ska tolka hur samtalet fördes och utvecklades. Lokalen var inte optimal på grund av att det var sorligt och lite grekiskt ”amfi”-enkelriktat som Kullenberg beskrev det. Världskulturmuseet var en stor lokal och dessa skapar problem hur man ska tala med varandra på ett tydligt sätt i en gemenskap utan tillgång till ett bra högtalarsystem. Som ni kan se på bilden ovan var man ju även tvungen att ingå i en Kullenbergsammansättning för att kunna höras ordentligt.

Turtagningen var dock intressant: Ska det modereras, i så fall av vilka? Deltagarna eller en moderator? Hur får man ökat deltagande? Hur får man de tystlåtna att ta plats?

För mig personligen omfattas nätneutralitetsdiskussionen av att internetoperatörer och mobiltelefonoperatörer ej diskriminerar oprioriterad trafik, att de bör upprätthålla applikationsneutralitet och att de sinsemellan inte stryper trafik (som i fallet mellan internetoperatörer och innehållsleverantörer). Det handlar också om en omdefiniering ISP-begreppet: ISP är under förändring på grund av att, du eller jag, mycket väl kan leverera internetaccess via vår infrastruktur.

Nätneutraliteten omfattar även det att inte ”öppna paketen”, vilket faller tillbaka på trafikdiskriminering, fast mot vissa protokoll, filtyper etc. Hur ska det gå att särskilja på rådata som skickas genom tuberna?

Begreppet ‘mere conduit’ blir genast mycket viktigt och ni finner det i 2000/31/EC – artikel 12. Det är viktigt att pakettrafiken grundar sig i vissa viktiga principer och vi bör värna om dessa. Att ha med dessa i principer i telekompaketet såsom riktlinjer eller lagstiftning måste diskuteras och erkännas som väldigt viktigt för en uppdatering av telekommarknadens direktiv.

Det är inte bara ‘mere conduit’ som är hotat i telekompaketet, utan även nätneutraliteten, på grund av att Catherine Trautmann nyligen uttalat sig om att nätneutraliteten bör vara en fråga ”efter” telekompaketet är på plats. Men nätneutralitet finns ju redan med i andra behandlingen, då Rådet vill stryka det ur direktiven för att operatörer ska kunna ta mer kontroll över infrastruktur och trafikprioriteringar. Det öppnar upp för en möjlighet till mer ‘tiering’, trafiknedprioritering, hot om avstängning etc. Det skulle vara att gå ”den franska vägen” och den franska vägen är tyvärr en återvändsgränd och bör bemötas som sådan med både argument och kunskap.

Jag använder mig av ett citat från från La Quadrature du Net för att visa vad som står på spel:

”So far, the rapporteur Catherine Trautmann and the minister in charge for the Swedish Presidency Åsa Torstensson expressed their will to deal only with the ”amendment 138″, which the Council wants to get rid of [1]. This would mean that the dreadful provisions allowing operators to kill Net neutrality in order to get control of the Internet [2]. These provisions allowing for limiting access to Internet services and applications, voted in second reading under influence by AT&T [3], would then become law in Europe.”

Jérémie Zimmermann (talesperson för La Quadrature du Net) menar att:

”Trautmann and Torstensson are trying to make everyone believe that Net neutrality should be dealt separately, after the Telecoms Package, but this is just a bad excuse. They know that Net neutrality is already in the Telecoms Package, because AT&T amendments allows operators to kill it to take control of the Net. They must admit it and do what is best for Europe’s competitiveness and citizens’s fundamental rights, at any cost. Internet is much more important for the future of our societies than the efficiency of the EU legislative process.”

Då telekompaketet handlar om att uppdatera regler och riktlinjer för telekommarknaden, bör nätneutraliteten diskuteras redan under telekompaketets tredje behandling.

Tiering, trafikprioriteringar, applikationsneutralitet (både mellan företag och mellan användare/användande), är ju högaktuellt i förhållande till telekompaketet. Kommer det svenska ordförandeskapet verkligen att bortse ifrån president Obamas tal om nätneutralitet och innovation, för att inte tala om FCCs purfärska initiativ om ett öppet internet? Det finns en hel del principer och goda värden i från Julius Genachowski från Federal Communications Commission angående nätneutralitet, som till exempel Näringsdepartementet borde titta närmre på. Och väldigt snabbt! Det är verkligen akut nu för att få upp nätneutraliteten på agendan.

Ett förslag som jag har är att man kan försöka värna om nätneutralitet redan under den tredje behandlingen, att söka en lagmässig definition på vad nätneutralitet skulle kunna vara, (även om situationen är annorlunda i Sverige än vad den är i t.ex. Frankrike) och att man sedan relaterar det till Europa och till och med världen. Internet är gränsöverskridande och om vi inte får till bra regler, riktlinjer och undantag som främjar det öppna nätet, nätneutralitet, fri- och rättigheter, då kommer vi inte kunna exportera öppna och fria nät till länder som styrs av regimer eller icke-demokratiskt ledarskap. Internet finns som en stor tillgång här för de politiker och tjänstemän, bara ni hör av er.

Jag förutsatte att samtalet på miniseminariet med Juliagruppen och vänner skulle röra sig kring ämnena ovan, men  istället kretsade diskussionen kring en domän i relation till ett möjligt begrepp: MikroISP. Detta var nödvändigtvis inte något ofruktbart. Förvisso relaterar detta till sönderfallet av begreppet ISP, men även om jag ser ‘mikrotillgångsleverans’ eller ‘mikroleverans’ som intressant, så tycker jag inte att en diskussion om tiering, trafikprioriteringar, censur, blockering etc. inte hade mycket relevans till begreppsdefinitionen av nätneutralitet, men däremot på grund av de nya användningsområden eller internetfenomen som kan uppstå i och med den ospecificerade glidningen mellan totalt oreglerad access till anpassade internetfenomensliga accessingång och accessleverans. Och om begreppet ISP är under sönderfall så vad skulle då en mikroISP vara? Här kan man lätt gå in i en begreppslig återvändsgränd.

För mig handlar nätneutraliteten, här och nu, om lagmässig praxis, definitionsbestämningar, riktlinjer samt om analys av hur trafikprioriteringar, tiering, applikationsneutralitet etc. både kan vara det viktigaste för internets öppenhet och innovationsrikedom, eller kanske mindre nödvändigt. Jonathan Walck från Juliagruppen nämnde prioritering av trafik för larmtjänst och liknande kommunikation som en anledning till trafikprioritering, vilket är grundläggande trafik som är av yttersta vikt för samhället. Men hur ska vi kategorisera resten av trafiken? Vem ska göra dessa prioriteringar?

Detta relaterar till behandling av olika kommunikationstyper och paket. Är bandbredden verkligen ett problem inför framtiden? Nej, jag tror inte det. Men ja, internetleverantörer anser nog det eftersom de hävdar att innehållsleverantörer (innehållsindustrin) åker snålskjuts på deras infrastruktur. Så om bandbredden ej är ett problem, om vi i framtiden inte ska streama material på x-antal petabytes i realtid under pågående rumsliga upplevelser eller applikationssammansättningar, ja då bör vi väl kunna prioritera SOS-alarm samtidigt som vi kan kommunicera, fildela, kopiera, blogga, streama musik och film etc. Detta utan att vi märker någon skillnad.

Jag tänkte dock på en sak som Isobel Hadley-Kamptz (Juliagruppen) tvittrade ut (tror jag det var) för ett tag sedan om att internet verkade trasigt. Även jag tycker att internet har blivit ”långsammare” (här avser jag en viss typ av trafik och inte kontaktytsintensifikationer, affekterande användandade och rumsligt nätgemenskapande). Går detta och mäta empiriskt på något sätt? Eller är det något som måste studeras sociologiskt – ger nätvaron upphov till en felaktig hastighetsförståelse?

Men saken är den att Jonathan Walck brukar ha rätt. Detta innebär att vi kanske måste trafikprioritera. Vi måste då upprätthålla samtalet och dela upp ”den rättighetsbaserade bilden av internet och internet som en marknadskraft”, utan att på något sätt förneka de domän- och begreppsglidningar som finns. Läs gärna inlägget från Anders ovan som ger en kort och bra beskrivning av principerna, samtalet och de viktiga områden som vi bör samtala mer om.

Julia Skott passade även på att blixtra till och levererade minst tre stycken intressanta analogier om: allemansrätt, ”vatten och tuber” och ”promenadinternet”. Detta uppfattade jag som det berörde de mer privata domänerna i diskussionen, men jag kan ha helt fel. Jag hoppas att Julia försöker att skriva ner dessa analogier när hon får en stund över. Men det var inte nog med det, hon kom med ännu en viktig poäng i förhållande till regleringar. Jonathan Walck nämnde att man kanske måste reglera vissa saker för att internet ska fungera bra. Julia Skott uppfattar dock talet om reglering som problematiskt, istället borde vi i diskussioner och bloggar hellre benämna det som nödvändiga eller viktiga ”undantag”. Vilka undantag behövs för att säkra öppenhet och frihet på nätet? Även här hoppas jag att Julia skottar fram en beskrivning så jag inte har hört/uppfattat hennes resonemang på felaktigt sätt.

Imponerande är bara förnamnet – Skott är efternamnet. Lägg det på minnet inför framtiden.

Till sist tänkte jag på att vi i Juliagruppen (läs Jag) inte hälsade på alla ordentligt. Detta är något jag personligen ska bli bättre på och alla som vill prata med mig eller undrar vem jag är bara kan gå fram och snacka på. Jag menar på intet sätt att andra i gruppen presenterade sig dåligt men det var en generell tanke jag hade efter seminariet. Jag hade ju exempelvis gärna skakat tass och sagt hej till Andreas Ekström som dök upp på seminariet. Det får bli nästa gång.

Den Postdigitala Manifesten

Till allra sist vill jag passa på att tacka Rasmus Fleischer för en bra bokreleasefest på Röda Sten. Jag streckläste dennes bok på vägen hem upp till Stockholm och kommer antagligen att läsa om den ett par gånger minst. Appropå musiken så var de musikaliska höjdpunkterna som ägde rum A Number of Names ”Sharevari” och Aphex Twins ”Windowlicker”.

Röda sten låg på en mystiskt ödslig plats omgiven av en brittiskt inspirerad docklandsdynamik, inramad av Älvsborgsbrons magnifikt upplysta brofäste under det vågiga hamnvattnet och den graffitiprydda tegelbyggnad som färgades blinkblått från fjärran lysande skärgårdsfyrar.

Telekompaketet

Fransmän fransmän… Är det diplomatisk god sed att kontakta Camilla Lindberg och fråga ut henne om telekompaketet mitt under pågående förhandlingar? Är det nu så att Frankrike siktar in sig på individuella riksdagsledamöter för att kunna påverka dom?

Om du är riksdagsledamot och nyligen har blivit kontaktad av franska ambassaden eller annan diplomatisk kontakt i relation till telekompaketet, så hör gärna av er till media. Det är på intet sätt ok att påverka svenska politiker på detta sätt mitt under pågående förhandlingar om telekompaketet under pågående förhandlingar.

Det verkar bli mer av en fråga att prioritera nätneutralitet i telekompaketet, men vi kommer att veta mer efter mötet ikväll, då Rådets grupp äntligen måste avslöja vad dom egentligen vill. Det vore iallfall olyckligt om förhandlingarna bara handlar om 138:an. Jag ser gärna att nätneutralitet ska fastna som memer hos alla parlamentariker innan veckan är slut.

We Rebuild fortsätter med sin kampanj för att få människor att bry sig och ringa till parlamentarikerna. Vi måste under den kommande veckan visa vad vi tycker om nätneutralitet, fri- och rättigheter, samt de positiva principer som det svenska ordförandeskapet bör beakta och reagera på.

Bara som en allmän reflektion, ska Sverige gå Frankrike eller USA till mötes? Förvisso är det-att-välja-väg en komplex situation (ACTA har ännu inte öppnats upp och USA har ett ”alternativ” mot FCCs riktlinjer och förslag), där man snarare ska lyfta fram de positiva värden och förslag som både är bra för det europeiska och det amerikanska nätet. Jag efterlyser därmed en känslighet för lagstiftning och IT-klimat i andra länder och världsdelar än i det land som man råkar verka i.

En rolig nyhet är att Jérémie Zimmermann har börjat tvittra, passa på att visa er uppskattning genom att följa honom.

EU to decide extent of internet freedom Tuesday
Telekompaketet – dagens körschema
Call conciliation MEPs september 28
Should MEPs open up the telecoms package?

Kan nätpolitik genomströmma samhället?

#höstdepp

I dag är en sådan dag då jag är totalt ointresserad av budgetvalfläsk och en inrikespolitik (i en förlegad vänster-höger-tappning). Denna politik får mig idag att börja gäspa. Kommer medborgare någonsin kunna påverka en budget? frågar jag mig själv…

Nätdemokratin står verkligen vid ett vägskäl och det är skönt att veta att jag inte är ensam om att tycka det. Det är nu verkligen upp till oss att lägga in de positiva värden och stärka värnet om ickelinjära sammansättningsmöjligheter och mönster snarare än förlegade hierarkiska kultur- och ekonomiteorier. Visst marknader må vara viktiga, men är inte våra mänskliga rättigheter och statligt skydd viktigare? Denna konstitution mellan stat och medborgare är ju det som demokratin egentligen borde upprätthålla.

Följande inlägg har en deppig och ganska lågmäld underton och jag hoppas att ni har överseende med det. Idag är bara en sådan dag då jag bara känner en maktlöshet och orkeslöshet inför möjligheterna till att kunna påverka och upprätthålla överbryggande samtal mellan olika grupper i politiska sfärer.

”Telecoms package – the story of the long lost Conciliation Committee”

För första gången på mycket länge vaknade jag idag upp och ville hellre spendera dagen med att sitta på en ödslig parkbänk i ett sol- och höstblåsigt Stockholm: med en kopp varmt ångande kaffe plus anteckningsbok, se gamla par ute på promenad hållandes varandra i handen, kolla vad katterna har på sig för grymma trainers, se vackra kvinnor iklädda stilegna skinnjackor i ögonvrån och skriva poesi om lövens fallbana i förhållande till vindarnas oregelbundenhet… snarare än att söka efter mejl- adress- och FAX-uppgifter för parlamentariker och Rådsmedlemmar.

Europa går och väntar på avslöjande information om vilka som ska ingå i förlikningskommittén till telekompaketet. Till skillnad från den svenska budgeten som berör cirka 9 miljoner människor, kommer 27 MEPar att besluta om någonting som berör cirka 500+ miljoner människor och ytterligare miljontals människor som vill att vi ska ha samma grundläggande fri- och rättigheter som användare såväl som medborgare. Det finns ingen skillnad mellan internet och allt annat: internet är gränsöverskridande och skyr alla motsatser.

Här skulle man nästan behöva en sifferexercis eller jämförelse som Johan Norberg använder sig av i förordet till En perfekt storm, för att kunna omprioritera inrikespolitiskt arbete och istället blicka ut mot Europa en höst som denna.

We Rebuild, La Quadrature du Net, Christopher Kullenberg, Erik Josefsson, Joakim Jardenberg, Monica Horten, HAX (numera kallad FAX inom vissa kretsar), Christian Engström, Rick Falkvinge, etc. efterlyser nu namnen på de 27 stycken MEPar som kommer att utgöra förlikningskommittén. Ryktet går att ett informellt möte om telekompaketet ska ske under en middag(!), vilket jag verkligen hoppas inte stämmer. Om så är fallet kan man inte göra annat än att skaka på huvudet. Bambusring någon?

We Rebuild håller på att samla ihop en lista på alla parlamentariker som tvittrar, som ni gärna får hjälpa till med att fylla på. La Quadrature du Net håller i sin tur på med att sammanställa en lista på kontaktpersoner inom det Europeiska Rådet. Passa även på att kasta ett öga på sidan om telekompaketets tredje behandling här.

I teorin är det tänkt att vi ska sammanställa den här informationen tillsammans och när jag kollar runt i 30+ olika bloggar jag följer så ser jag att många människor kommenterar friskt och bryr sig. Vissa av er är till och med riktigt upprörda och jag ser att det klagas rejält. Nätpolitiken brottas dock med stora problem när frågor och strävanden ska gå från teori till praktik. Nätpolitiken behöver verkligen bli mer ”mainstream”.

Nu är det ju ett utmärkt tillfälle till att hjälpa till och göra någonting åt det. Problemet är dock att den Europeiska Unionen är uppbyggd med en känsla för press som präglas av en likgiltig inställning mot medborgare och som grundar sig i en sinnesstämning och motto att: ”om ingen frågar lyfter vi inte ett finger”.

Om man ägnar sig åt att försöka komma åt information om företeelser inom EU, står det ganska snart klart att den politiska maktapparat som utgör den Europeiska Unionen har oerhört många grundläggande och bekymrande fatala fel.

Det akademiska lagspråk (nätpolitiskt översättning: ”eu-speak”) som all lagtext kännetecknas för är obegriplig för vanliga privatpersoner som i praktiken skulle kunna skriva egna remisser eller förslag som skulle vara både mycket mer begripliga och många gånger mycket mer verklighetsförankrade i våra samhällen.

Angående informations- och pressreleaser består EU av minst ett tiotal hemsidor som på något ställe inte verkar finnas samlade, som alla har olika utseende, som alla är oerhört dåligt upplagda och med usel tillgänglighet. Vi är flera stycken nu som under en veckas tid har letat efter namnen på 27 stycken parlamentariker som kommer att finnas med i parlamentets förlikningsgrupp och som ska förhandla med 27 stycken politiker (läs tjänstemän/lobbyister) från det Europeiska rådet. Förlikningskommittén ska alltså fungera som en överbryggning mellan Rådet och Parlamentet.

Filip ŠVÁB – Då: Third Secretary (information society, telecommunications, postal services, data protection) Nu: Snart på AT&T

Andra glada nyheter är att Filip ŠVÁB snart får ett nytt jobb! Grattis!

Filip var förut en del av Tjeckiens ordförandeskap-team där hans position var: ”Third Secretary (information society, telecommunications, postal services, data protection)” och ingick tidigare i Rådets förhandlingsteam om telekompaketet. Men om ungefär en månad lämnar Filip Bryssel och går till ett toppjobb på AT&T.

Jag citerar Monica Horten angående varför detta är minst sagt oroande och bekymrande:

”It is public knowledge that AT&T has exerted very high lobbying pressure on the EU institutions to insert amendments that will enable restrictions on Internet access. These amendments will signal the end of net neutrality, and permit AT&T to act in Europe in a way that it is not permitted to act in the US.”

Det borde finnas en plattform som bevakar relationer mellan politiker/tjänstemän och lobbygrupper. Jag har inget emot att människor blir headhuntade och får nya positioner, men när glappet minskar mellan dels; en politisk position som förhandlar om känsliga företeelser för telekombranschen och dels; en topposition inom IT&Telekombranschen… då ser jag stora problem. Jag vill verkligen veta hur utbrett det här är och hur klimatet är mellan lobbygrupper och politiker.

Liknar inte dessa företeelser liknande handlingar som man kan få fängelse för om man tar hjälp av insiderinformation då man spekulerar, säljer och köper aktier? Jag är inte ekonom, men jag ser både politiska och rättsliga problem i hur politiker och tjänstemän bemöter lobbyn.

Vi medborgare vill ju bara försäkra oss om att fundamentala fri- och rättigheter finns med i telekompaketet. Dessa fri- och rättigheter upprätthålls ju redan i de flesta demokratier, varför skulle telekommarknaden vara speciell i detta avseende?

Jag tror jag slutar mitt klagomål här. Föresten, ni har väl inte missat indect? It’s the grej!

ps. Jag ogillar begreppet ”sociala medier” som bara den och kommer under hösten att avsätta x arbetstimmar på att försöka komma ett nytt begrepp som är meningsfullt och har en positiv klang ds.

Sveriges framtidsvisioner inom IT – del 2

”The Economist Intelligence Unit’s third annual study into IT sector competitiveness (Resilience Amid Turmoil: Benchmarking IT Industry Competitiveness 2009) finds that the US remains the world’s most conducive environment for the development and growth of IT firms, despite a tougher business environment and the emergence of protectionist impulses. Canada and west European countries such as Finland, Sweden and the Netherlands are also prominent in the index top tier, owing to their robust IT infrastructure and strong support for technology R&D, among other factors. In emerging markets, large pools of skilled IT employees remain a signifcant advantage for China, India, Russia and other countries, but uneven progress in other areas, such as IT infrastructure, remains a drag on sector competitiveness.”

Om denna studie visar att Sverige är i toppskiktet av IT-utveckling, varför hör vi då fortfarande kraftiga klagomål från PTS, IT&Telekomföretagen och till och med Regeringens egna Globaliseringsråd om att Sverige inte har någon framtidsplan för IT-utveckling? Inte ens Fredrik Reinfeldt nämnde Internet i sitt senaste tal

Jag har redan kraftigt kritiserat en utredning i höst och denna utredning borde också få sig en rejäl omgång.

Resilience Amid Turmoil: Benchmarking IT Industry Competitiveness 2009

Vilka är då Business Software Alliance? BSA är en lobbygrupp för leverantörer av kommersiell programvara och etablerades 1988. För närvarande representerar BSA några av världens största aktörer inom softvarumarknaden. Deras huvudsakliga uppdrag går ut på att stoppa upphovsrättsliga brott och skydda sina medlemmar. BSA får sina inkomster från medlemskap som baserar sig på hur mycket medlemsföretagen tjänar in och genom olika brottsmål där de inblandade gör upp i ‘godo’.

Några av BSA’s medlemmar är Adobe Systems, Apple Inc., Autodesk, Avid Technology, Bentley Systems, Borland, CA, Inc., Cadence Design Systems, Cisco Systems, CNC Software/Mastercam, Corel Corporation, Dell, EMC Corporation, Entrust, Hewlett-Packard, IBM, Intel Corporation, Intuit, McAfee, Microsoft, Monotype Imaging, Network Associates, PTC, Quark, Quest Software, RSA Security, SAP, SolidWorks, Sybase, Symantec, Synopsys, The Mathworks och UGS PLM Solutions Inc.

Economist Intelligence Unit har alltså ”sponsrats” av BSA när de har tagit fram den här rapporten. Inget ont om the Economist såhär på förhand, men att spåra pengarna kan säga en hel del om rapport av den här klassen. Man kan också ifrågasätta hur man valt människor för de intervjuer som utgör själva rapporten. Vad sägs om dessa namn?

Jonathan Ball, partner, Norton Rose
Mark Bregman, chief technology offcer, Symantec
Egon Berghout, professor of business and IT, University of Groningen
Trip Chowdhry, analyst, Global Equities Research
Francis Cripps, president, Alphametrics
Doug Freedman, analyst, Broadpoint AmTech
Herbert Heitmann, chief communications offcer, SAP
Ken Juster, executive vice-president of law, policy and corporate strategy, Salesforce.com
AS Lakshminarayanan, vice-president and head of Europe, Tata Consultancy Services
Daniel Levy, general manager, African and Middle Eastern operations, Alvarion
Sean Murphy, partner, Norton Rose
Lin Sun, independent consultant on China’s IT and telecoms markets
Scott Taylor, legal counsel, Symantec

Vänta nu var inte Symantec en av medlemmarna i BSA? Varför intervjuar man två stycken personer från Symantec? Kolla även på vad de har för titlar, visst ”president” och ”chief technology officer” låter ju vettigt för syftet med denna undersökning, men hur är det med ”executive vice-president of law, policy and corporate strategy” och ”legal counsel”?

Min poäng är att här har man ju med intervjuobjekt som jobbar med IT-säkerhet och är medlemmar i en lobbygrupp. Kan det vara så att syftet med rapporten inte enbart är att undersöka ”IT-utveckling” eller ”IT-mognad” (som verkar vara de termer som branscherna föredrar)?

Studiens sex stycken nyckelområden som utgör undersökningen är:

”an ample supply of skilled workers; an innovation-friendly culture; world-class technology infrastructure; a robust legal regime that protects intellectual property; a stable, open, and competitive economy; and government leadership that strikes the right balance between promoting technology and allowing market forces to work.”

En öppen och konkurrenskraftig ekonomi som gynnar innovation och kultur, och som samtidigt tillgodoser de utvecklingsmålsättningar för infrasystem som behövs under kristider, behöver inte stå i motsats till ett öppet, decentraliserat och nätneutralt internet. Huruvida PTS och den svenska IT&Telekombranschen ser detta är oklart, men att BSA’s medlemmar inte ser detta börjar bli alltmer tydligt i och med hur lobbygrupper arbetar med att försöka ta kontroll över Internet.

Denna undersökning är sammanflätat med ett syfte som inte har någonting att göra med vare sig IT-utveckling eller IT-mognad.

Det finns exempel på hur företag som AT&T försöker att få mer att säga till om angående Internets öppenhet och frihet, i och med den snart pågående tredje behandlingen av ”telekompaketet”.

Telekompaketet utgörs av Tillträdesdirektivet, Auktorisationsdirektivet, Ramdirektivet, Direktivet om samhällsomfattande tjänster och Direktivet om integritet och elektronisk kommunikation, och det är bara för vem som helst att ge sig in i t.ex. 2002/20/EG eller 2002/21/EG och kolla på de punkter som kallas 20.1.b.2 och 21.3.b och jämför skillnaderna mellan ”Council of European Union Common Position” och ”European Parliament Second Reading”. Här har det krypit in formuleringar som liknar det nyligen igenomröstade ”HADOPI2″ i Frankrike och som det svenska ordförandeskapet i EU med Åsa Torstensson i spetsen måste se upp med under hösten.

Vad händer om Europas parlamentariker stirrar sig blinda på de förslag som lobbygrupperna kommer med? Lobbyn tror att de säkrar en innovationsrik ekonomi genom att påverka Internets öppenhet och genom att sätta press på Internetleverantörer (som bara vill leverera bredband) som de omöjligt kan leva upp till i längden.

Att upprätta ett robust och rättslig regim som skyddar immaterialrätten, är en kraftig motsättning gentemot Internets icke-linjära utvecklingsmodell, innovation, öppenhet och användares fri- och rättigheter. Dessutom lägger man en står våt filt över flera basarliknande digitala marknader med stor utvecklingspotential och ännu oanade sammansättningsmöjligheter.

Jag är inte övertygad om att denna rapport är oberoende, jag är inte övertygad om att vi är ”tredje bäst” (Enligt Lakaniemi låg ju Sverige näst bäst till i världen i IT-mognad (!)), jag är inte övertygad om att alla nyckelområden i undersökningen får lika mycket utrymme och tilldelad intervjukompetens för att jag ska ta den här på allvar.

När media och journalister presenterar rapporter av olika slag ska man vara väldigt uppmärksam på hur artikeln är utformad, dess längd, djup och infallsvinklar. Om artikeln ser ut som ett rent ”copy-paste”-jobb kommer jag alltid försöka att ifrågasätta artikeln.

Sverige klättrar inte i IT-ranking

Jag ifrågasätter de två rapporterna som jag har läst under hösten och kritiserar dessutom hur man skriver om dessa rapporter i media.

Denna artikel är ett mycket typiskt exempel på en artikel som saknar det nödvändiga djupet, rejäl källkritik och kopplingar till den faktiska verkligheten. Med den faktiska verkligheten kanske jag inte tänker på mängden nedgrävda kablar eller mängden inkomster jämfört med andra länder i undersökningen; utan jag menar att man inte nämner någonting om vad de svenska IT&Telekomföretagen samt PTS anser om faktiska målsättningar och visioner. För det räcker inte att vara ”tredje bäst” i en undersökning; Sverige behöver tydliga och konkreta framtidsmål inom IT- och Telekomsektorn.

Hur ska Sverige bibehålla höga placeringar om vår Regering inte tar PTS och Telekombranschen på allvar? Hur ska infrasystem utvecklas och underhållas om Regeringen inte kommer med tydliga riktlinjer? Hur ska Internetleverantörer kunna leva upp till att bibehålla ett öppet och fritt Internet med så få regleringar som möjligt och med Internetnätneutralitet, när Regeringen inte kan, vill eller vågar ta de nödvändiga besluten för att en sektor med nära 100,000 anställda ska kunna se framåt? Ska man inte fråga internetanvändare om vad de anser om Sveriges IT-mognad?

Lägg märke till att jag inte kritiserar en journalist, utan en viss journalistpraxis och ett artikelformat som dyker upp alltför ofta när journalister objektivt försöker beskriva ett specifikt pressmaterial. Om ni skulle hitta information om andra utredningar av detta slag så tipsa mig gärna.

Juliagruppen

Föresten nu har Juliagruppens nya hemsida kommit upp, titta gärna förbi och kolla vår kalender. Vi ses kanske i höst!

Sverige klättrar i IT-rankning

Telekompaketet och medborgarrörelsen i Europa
Internet vill vara neutralt

Telekompaketet – Förberedelser inför det sista slaget

Den 7:e september anordnade den Gröna Gruppen tillsammans med Piratpartiet ett seminarium i Bryssel om telekompaketets tredje behandling, där bland andra Magnus Eriksson, (Juliagruppen), Jérémie Zimmermann (La Quadrature du Net) och Paolo Brini (Movimento ScambioEtico) deltog i en panel. Nu diskuterades en hel del ämnen som relaterar sig till nätneutralitet och teknik, men det gavs inga möjligheter att i detalj gå in på telekompaketet och vilken status det har just nu inom Europaparlamentet.

Magnus Eriksson presenterades på följande vis:

”Junior Researcher at the Interactive Institute (www.tii.se), representing the the leading Swedish internet intellectuals network Julia Group (www.juliagruppen.se)
”Mere conduit is not only a prerequisite for the Internet as we know it today but also for allowing the growth of new hybrids of artworks and networks.””


Det råder fortfarande oklarheter kring vad som kommer stå i de dokument som Rådet arbetar med, dessutom lyser insikterna och transparensen in i processer kopplade till nätneutraliteten med sin frånvaro. Vad kommer att bli det alla måste diskutera när väl förlikningskommittén formas? Uppgifter om detta lös med sin frånvaro under seminariet.

Redan nu pågår det förberedelser inom Europaparlamentets olika institutioner inför telekompaketets tredje behandling. När, var och hur telekompaketet kommer ta form eller diskuteras är en pågående ”het potatis” i maktens korridorer och vi kan bara hoppas att processen kommer att presenteras genom en officiell kommuniké från Rådets sida. Det kan bli så att processen inleds först i mitten av oktober, vilket i längden innebär att en slutgiltig överenskommelse kan komma i slutet av november eller till och med så sent som i december. Om paketet inte är ”klart” tills dess riskerar det att bli en börda för Spanien, som kommer att ta över Europeiska Unionens ordförandeskap efter Sverige efter årsskiftet.

Dokumenten kanske finns någonstans i Bryssel, eller liggandes på lobbyisters bord någonstans i Europa, men just nu verkar Rådet rikta in sig på själva processen under förhandlingarna. Förhandlingarna sker mellan de 27 medlemsländerna och mellan 27 medlemmar i Europaparlamentet. representanter från medlemsländerna har ”informellt” möte, dvs. ett möte där man kan diskutera saker fritt och öppet utan att behöva bekymra sig över att bestämma något… Är detta inte en form av ”kontorsklustrande” där politiker som räds för konflikter ändå kan uttala sig utan att behöva lägga sin röst?

Tillägg 138 verkar vara den enda kontroversiella punkten i paketet och det är många som tror att ett betydande antal parlamentariker önskar att frågan uppehöll sig vid denna aspekt. Detta är något som vi nätaktivister vill ändra på genom att förespråka och informera om nätneutralitet och öppenhetsbegreppet på olika sätt. Om vi kan få upp kampanjer och informationsflöden som får parlamentarikerna att tala om nätneutralitet på luncherna och i maktens korridorer, då kommer vi kunna i större utsträckning kunna visa och övertyga varför värnet om dessa värden och begrepp är så viktigt. När väl frågan kommer upp på agendan, då kan vi tillsammans försöka informera om de krångliga detaljer och möjliga konsekvenser som ryms under det paraplybegrepp som nätneutralitet ändå är.

En kampanj och samlad informering om nätneutralitet är mycket enklare att förstå, mycket enklare att sprida, mycket lättare att få genomslag både ur ett myndighets- och marknadskommunikationsmässigt perspektiv. Vi vill utbilda parlamentarikerna, vi vill få dom att se möjliga innovationshämmande möjligheter, vi vill visa på internets oreglerade historiska utveckling och vi vill få dom att prata om värnet om fri- och rättigheter som något som de inte vill ge upp för den innehållsindustri och de operatörer som vill ta kontrollen över internet och begrepp som nätneutralitet och ”mere conduit”.

Catherine Trautmann föreslog under ett möte förra onsdagen att flytta debatten framåt och att nytt folk kommer på plats för att börja arbeta med nätneutralitet. Pilar Del Castillo talade om Rådets obefintliga kommunikation och om hur snack utan verkstad medfört så lite för europeiska medborgare. I dagsläget vet vi inte hur proceduren kommer att fortlöpa, då möjligheterna till att lägga fram tillägg var kraftigt begränsat under telekompaketets andra behandling, finns det nu inga liknande begränsningar.

Detta innebär i teorin att vi som engagerar oss i detta kan skriva vårt eget förslag. Det att skriva är någonting positivt som är kan få större konsekvenser och som mottas på ett bättre sätt att parlamentariker. Om detta realiseras så kommer det att framkomma ungefär vilka som driver det framåt, hur man kan hjälpa till, hur det fungerar och ungefär vad det förväntade resultatet kan tänkas att bli. Rent hypotetiskt skulle vi tillsammans kunna skriva om de punkter som berör nätneutralitet, ”mere conduit”, nätets innovativa struktur och öppenhet.

Det är någonting som annars horder av lobbyister sitter och gör under betald arbetstid. Det är alltså inte parlamentarikterna som sitter och fixar och trixar med dessa tillägg och juridiska processer för de som trodde något annat.

Men vilka frågor kommer att finnas på agendan under förlikningskommitténs pågående arbete samt under den lagmässiga procedur som följer? Om 138:an implementeras så kommer förhandlare att argumentera för att det är lämpligt att rätta till dokumenten som tillkommer. Medlemsstaterna kan komma att förhandla sig till en sådan position att de föredrar den generella positionen och möjligtvis återigen omfamna den kompromiss som man enades om i Parlamentet tidigare i år under den första behandlingen av telekompaketet.

Här hittar ni Telecomix News Agencys live-feed som sändes via bambuser direkt inifrån seminariet om telekompaketets tredje behandling tidigare i veckan. Denna sändning från hade inte varit möjlig utan Intensifier som fanns på plats. Telecomix feed används just nu också av den Gröna Gruppen som ”backupmaterial”, på grund av att Greens inte fick med den första timman på grund av ”tekniskt strul”.  Telecomix / We Rebuild lyckades i alla fall att dokumentera hela seminariet, som nu sprids på twitter och bland parlamentariker. Ni får ha överseende med att ljudet är dåligt ibland, men det var på grund av uppkopplingen på plats. Den första sändningen sågs av cirka 430 användare när den pågick och den andra sändningen sågs av cirka 310 användare under pågående seminarium. Ni får gärna sprida länken via twitter, facebook eller liknande.

Telecom package: All Sides Poised For The Final Battles

Den nätpolitiska hösten

Förra veckans seminarium i serien ”Nät och samtal anordnat av Juliagruppen, inledde den ack så vackra hösten, vars färgsprakande lyster kommer att bli en perfekt bakgrund när vi tillsammans ska säkra de kritiska punkterna i den kommande uppdateringen av lagar för telekommarknaden.

Seminariet ämnade att inleda fruktbara samtal om internets utveckling samt framtid och att under hösten på allvar gemensamt börja tänka innovativt samt visionärt kring hur vi vill ha internet. Ett öppet, decentraliserat och användardrivet internet är ett måste om vi ska kunna främja dess potential som demokratiskt verktyg.

Jag kan inte nog betona hur viktiga dessa fundamentala värden är för en fortsatt utveckling av interkommunikation och demokrati i världen. Varje avvikelse som underminerar nätets öppenhet, rätten till anonymitet eller dess sprängkraft som politiskt verktyg, ska mötas med konstruktiv kritik och stor skepsis.

Främjandet av medborgerlig interkommunikation utgör en del av den konstitution av staten, det band mellan människor och stat, vars grundläggande överenskommelse fortfarande innehåller ett frö till en politics proper, där medborgaren verkligen har en politisk röst.

Det blir allt mer tydligt att innehållsindustrin och operatörerna kommer att braka samman i fler långtgående konflikter framöver. Stämningar, avstängningar och aktioner på telekommarknaden kan liknas närmast vid krig om den så klyschigt kallade ”digitala marknaden” och kan beskrivas i nästan militärstrategiska termer.

Vi står inför en utveckling som hotar innovation och demokratiska lösningar. Några av de infrastrukturella system som vi utvecklar i västvärlden, används av länder i Afrika, Mellanöstern och Asien för att blockera användare och att hämma utvecklingen av internet på ett globalt plan. Det är i relation till detta som jag tycker att de större aktörerna på marknaden borde sätta sig ned och ta en funderare kring varför de hämmar marknader som de själva gynnas av i långtgående perspektiv. De borde också tänka på sina aktioner som att de häftar fast vid deras varumärken och kommer att slå tillbaka mot dom förr eller senare.

Det är hur internet ser ut och fungerar i västvärlden som kommer att avgöra hur nätet kommer att bli i resten av världen. Blir det fel nu när internet börjar regleras sönder, kommer det inte att bli bättre någon annanstans, såtillvida inte andra länder lyckas öka innovationen och öppna upp nätet mer än i västvärlden.

Nationer borde lägga mer pengar på att hjälpa andra världsdelar med infrastrukturella lösningar. Men istället lägger nationer pengar på helt andra saker som kan relatera till vapenexport eller andra mer tvivelaktiga ekonomiska utbyten. Man skulle kunna fundera en stund på hur många miljarder dollar som USA skulle kunna lägga på att ta fram lättkopierade infrastrukturlösningar för Afrika, Mellanöstern eller Asien, istället för att lägga dessa värden på vapenskrammel och upprätthållandet av sin krigsekonomi.

Sydamerika är ett annat exempel på hur utbyggnaden av internet möter andra problem men också nya möjligheter. Stora avstånd kräver att mindre städer kanske måste ta fram meshnets, där man via ny teknologi upprätthåller sin egen infrastruktur och som sedan kopplas ihop genom att länka samman en eller flera huvuduppkopplingar som i ett stort rhizomskt nät. På detta sätt skulle man kunna tänka sig att medborgare är operatörerna.

Istället satsar företag i västvärlden sina investeringar på teknologier som gör att suveräna nationer har access till kill switches för internet, mobiltelefoni och det vanliga markbundna telenätet.

Nätaktivismen och dess politiska vänner bör tala sig varma för dessa lösningar som gör att människor världen över upprätthåller sin egen infrastruktur och möjligheter till interkommunikation mellan sig själva eller med resten av vår omvärld. Detta om något är ju en nödvändighet om vi i framtiden ska ha ett nätneutralt internet.

Jag förstår verkligen inte hur telekomföretagen kan gå in och investera i icke-demokratiska länder. Är deras it-system så älskvärda att de mest fundamentala värdena inte betyder någonting för dom som tar besluten till dessa investeringar? Det borde finnas ”addons” i browsers som talar om för användare när man surfar till företag som investerar i lösningar som hämmar nätets öppenhet och decentralisering.

Om IT&Telekomföretagen levererar teknologi till länder och hävdar att de inte ska lägga sig i vad kunden ska använda denna teknologi till, ja då tycker jag att de inte ska bry sig om vad som skickas mellan användare på ett öppet och decentraliserat nät. Än så länge tror jag att operatörerna är med på noterna och förstår internet mycket bättre än innehållsindustrin, men båda ”storheterna” dras med sina respektive problem och syn på framtiden.

Det är utifrån de stora värdena som värnet om anonymiteten, internet som en rättighet på samma nivå som el, vatten eller tak över huvudet, demokrati och decentralisering som vi kan närma varandra och ”transcendera” den bakåtsträvande och i flera avseenden förlegade vänster-högerskalan.

För varje grind med tillhörande grindvakt som uppstår, kommer internets decentraliserade struktur kringgå alla dessa hinder, bygga nya grindar och hoppa över stängslet på andra sätt. I värsta fall kommer det sannolikt skapas andra subnät eller toppnät, som på olika sätt nyttjar befintlig infrastruktur eller drivs med annan teknologi. Internet kommer alltid att tillhandahålla nycklar för de lås som hämmar utvecklingen av grundläggande demokratiska värden.


Om IT&Telekomföretagen samt politiker missar poängerna med ett fortsatt öppet, nätneutralt och oreglerat internet, så är det på tiden att vi inleder mer långtgående samtal där vi gemensamt sätter upp taktiker och strategier för värnet av internet. Detta är inte en integritetsdebatt – detta är en internedebatt. Punkt.

Jag ser gärna samarbeten och regelbundna samtal med PTS, representanter från Regeringen (oberoende av vilka som sitter vid makten) och mellan nätpolitiskt aktiva och partibundna politiker. Det är av högsta prioritet att vi inte bara slutar nu och ser hur internets framtid och utformning lagstiftas bort under hösten. Vi har en liten möjlighet att påverka telekompaketet till det bättre så varför tar vi nu inte chansen och försöker lösa det här gemensamt under Sveriges ordförandeskap i EU?

En fågel kvittrade i mitt öra att i dagsläget underbygger telekompaketet 3-strikes (HADOPI), ”ACTA”, internetblockering av p2p och censur. Detta är mycket farligt för det öppnar upp möjligheter för nationer, telekomoperatörer och innehållsindustrin att genomskjuta medborgares interkommunikation. Detta faktum kommer alltså att vara systemhämmande och vi kommer inte kunna göra mycket åt det när lagstiftningen är på plats.

Vi har ett mycket litet fönster där vi kan agera – om vi inte får till telekompaketet som gör att Sverige framstår som ett föredöme både för demokratin och telekommarknaden, kommer vi ångra oss en lång tid framöver.

Av detta framgår det att vi måste lägga in en högre växel på att informera om telekompaketet, jämföra skrivningar, hålla koll på samtal bakom låsta dörrar och gemensamt lägga tid på telekompaketet. Om vi kan påverka utformningen av telekompaketet kommer det även att påverka ACTA, HADOPI etc.

Ingenting rör sig innan telekompaketet är på plats.

Det är upp till oss att värna om mere conduit; Det vill säga det att operatörer inte ska hållas ansvariga för vilka paket som skickas var och mellan vilka. Detta gäller ju även vad som skickas mellan användare.

Det är även upp till oss att bidra med lösningar och verktyg till människor så de kan kringgå övervakningssystem. Nätaktivister kommer att fortsätta att bidra med kunskap och lösningar om människor från andra delar av världen rapporterar tillbaka till oss och ropar på hjälp. Politiker som så gärna talar sig varma för fri- och rättigheter bör ta stor lärdom av hur internet aktivt arbetar för att främja de ideal och positiva värden som finns i själva begreppet demokrati.

Alla dessa nämnda företeelser tycks vara flera olika separata ämnen till viss del, men alla ingår de i de sammansättningar som uppstår och försvinner i de ständigt pågående flöden som präglar internets rhizomatiska interorganism.

Man löser inga problem genom att endast prata om det – man måste omvandla ord till handlingar av olika slag. Om det är att tyda ”eu-speak”, ringa en politiker eller sätta upp tekniska lösningar och etablera interkommunikation, spelar ingen roll. All hjälp är välkommen och samtidigt så nödvändig för att förändra.

Erik Josefsson planerar t.ex. ett seminarium om telekompaketet den 7:e september och följande har bjudits in till panelen:

- Jeffrey Lawrence, Intel Corporation
- Andriani Ferti, Clifford Chance LLP
- Paolo Brini, www.scambioetico.org
- Francisco Mingorance, BSA
- Julia Group Representative, www.juliagruppen.se

Detta är ett av många seminarier som kommer under hösten och det är viktigt med bra uppslutning kring dessa för att vi ska kunna göra någon skillnad. Om ni skulle ha funderingar eller tankar angående sätt att hjälpa till eller frågor kring nätverkande så är det bara att höra av er i kommentarerna.

För er som kanske surfar förbi den här bloggen för första gången kan jag tipsa er om att kolla denna guide: Så håller du koll på våra EU-parlamentariker på internet.

Kommer telekompaketet att antas eller gå till Förlikningskommittén efter den 25:e juni?

Den 25:e juni sker den officiella överföringen av telekompaketet till Rådet och efter detta datum kan vad som helst hända. Frågan är om Rådet kommer att anta telekompaketet eller om det kommer att gå till en tredjebehandling. Vad är då en tredjebehandling för någonting? Innan vi kan gå vidare behöver vi först titta närmare på den politiska process som kallas: Medbeslutandeförfarandet. Men först lite information om andrabehandlingen.

Andrabehandlingen

Just nu är andrabehandlingen i det skede då Rådet snart ska sammankalla Förlikningskommittén som i sin tur tar ”andrabehandlingen” vidare till ”tredjebehandlingen” inom den Europeiska Unionens Medbeslutandeförfarande.

Sedan Nicefördraget trädde i kraft har medbeslutsförfarandet blivit EU:s viktigaste beslutsförfarande och tredjebehandlingen utgör dess ”tredje” del i beslutsförfarandekakan. Om man jämför andra- och tredjebehandlingen tror jag att andrabehandlingen är mer omfattande med fler led, där både Parlamentet och Rådet är inbegripna och där båda instanser ska få säga sitt om de olika rättsakterna.

I fallet med telekompaketet så har rättsakten varken antagits eller fallit, utan Parlamentet beslutade att det skulle ändras. Kommissionen yttrade sig angående telekompaketet och den gick vidare till Rådet, som nu antagligen ändrar i skrivningarna (vilket vi alla måste försöka gräva i). Värt att notera här är att det inte är politikerna själva som ändrar i direktiven utan det är lingvister och jurister som redigerar själva direktivskrivningarna inför sammankallandet av Förlikningskommittén.

I fallet med telekompaketets överlämnande den 25:e juni, så har det redan från början varit en medveten ”försening” för att lobbyister som jobbar med telekom ska hinna få till tredjebehandlingen bakom stängda dörrar. Från lobbyns synvinkel bör Rådets ambition vara att endast upprätthålla sig vid Trautmanns ändringsförslag av 138:an och således förankra denna inställning i Förlikningskommittén.

Det är sammansättningen av Förlikningskommittén som kommer vara avgörande för hur ”bra” det kommer att gå i frågan om telekompaketet. Jag har skickat ett mejl till Christofer Fjellner där jag via hans pressekreterare Per Heister och Gunnar Larsson öppet frågar:

”Inför den kommande officiella överlämningen av telekompaketet till Förlikningskommittén så undrar jag om Christofer Fjellner kommer kräva att få sitta med i Förlikningskommittén eller inte. Jag undrar även vad Fjellner gör för att försöka komma med i denna Förlikningskommitté. Gör Sverige något utöver Fjellners eventuella engagemang i frågan om att få till en bra Förlikningskommitté?”

Jag är väldigt intresserad av vad Sveriges Riksdag egentligen arbetar med just nu. Vad händer med ACTA? Kan vi inte ta och öppna upp ACTA snart? Ett helt batteri av bransch- och lobbyfolk har ju redan insikt i dokumentet.

Till sist, arbetar Riksdagen med att få med Fjellner i telekompaketsförlikningen? Han borde ju iallfall vara med i denna kommitté. Jag upprepar, sammansättningen av Förlikningskommittén kommer att vara avgörande för om telekompaketet blir som vi vill ha det eller ej. Låt oss jobba vidare för ett fritt och oreglerat Internet och dessutom belysa fri- och rättigheter.

Tredjebehandlingen

Förlikningskommittén kommer att få telekompaketet på sitt bord, därefter ska de försöka nå en överenskommelse om själva ändringsförslaget. Om kommittén inte når en överenskommelse, då faller rättsakten. Om kommittén däremot når en överenskommelse då skickas telekompaketet vidare till Parlamentet och Rådet. Rådet och Parlamentet kan antingen godkänna denna överenskommelse eller låta den falla. Det finns även en möjlighet att Rådet antar den men att Parlamentet inte gör det, men det är lite osäkert vad som skulle hända i ett sådant läge.

Tidsgränser: Således antas eller faller rättsakten i och med Parlamentet och Rådets gemensamma beslut och detta beslut måste de enas om inom 6 veckor efter att de fått telekompaketet på sitt bord. Lägg det på minnet: 6 veckor. Från och med den 25:e juni och 6 veckor framåt gäller det att ligga på, vi kan inte gå på semester riktigt än. Tidsgränsen kan dock förlängas till 8 veckor om Förlikningskommittén skulle behöva mer tid. Om tidsfristen ej förlängs kan vi förvänta oss att Förlikningskommittén måste komma fram till ett beslut innan den 6:e augusti. Dessa tidsgränser gäller även för Rådet och Parlamentet. Beslutsregler: Parlamentet – majoritet av alla dess medlemmar; Rådet – kvalificerad majoritet.

För den som vill veta ännu mer om tredjebehandlingen redan idag, rekommenderar jag dokumentet: Förlikning och Medbeslutande – Parlamentet som medlagstiftare – en handbok. Nedan följer en förklaring av tredjebehandlingen kopierat från nämnda dokument:

Tredje behandlingen – förlikning

Förlikningen  består  av direkta förhandlingar mellan de båda lagstiftande institutionerna  (parlamentet  och  rådet)  i förlikningskommittén  i  syfte  att  nå  en överenskommelse  i  form av  ett ”gemensamt utkast”.

Förlikningskommittén  består  av två delegationer:  rådets  delegation  med  en företrädare  för  varje  medlemsstat (ministrar  eller deras  företrädare)  och parlamentets  delegation med  lika många ledamöter  av Europaparlamentet.  Från och  med  den  1  januari 2007  består således  förlikningskommittén  av 54 ledamöter (27 + 27).

Förlikningskommittén  måste sammankallas inom sex veckor (eller åtta om tidsfristen förlängs) efter det att rådet har  avslutat  sin  andra  behandling  och officiellt  meddelat  parlamentet  att  det inte  kan  godta  alla  parlamentets andrabehandlingsändringar.  Det  inrättas en särskild förlikningskommitté för varje enskilt  förslag  till  rättsakt som kräver ett

förlikningsförfarande, och kommittén har sex veckor  (åtta  om tidsfristen  förlängs) på  sig  för  att  nå  en  övergripande överenskommelse  i  form av  ett ”gemensamt  utkast”. Den utgår  vid  sina överväganden  från  rådets  gemensammaståndpunkt  och  parlamentets andrabehandlingsändringar. Kommissionen  deltar också  i förlikningskommitténs arbete och skall ta alla  nödvändiga  initiativ  för  att  närma parlamentets  och  rådets  ståndpunkter  till varandra.

Om förlikningskommittén  inte  når enighet,  eller om parlamentet  eller  rådet inte  antar  det  gemensamma  utkastet  i tredje behandlingen,  skall  rättsakten anses  som  icke  antagen. I  detta  fall  kan medbeslutandeförfarandet  endast  inledas igen  om kommissionen  lägger  fram  ett nytt lagförslag.

Gemensam ståndpunkt

Kort kommentar om förlikningen: Lägg märke till begreppet ”gemensamt utkast” (även ”gemensam ståndpunkt”), för det är begrepp som detta tillsammans med ”politisk överenskommelse” som vi tillsammans måste undersöka och verkligen försöka första vad de egentligen innebär.

Gemensam ståndpunkt (eng: common position; fr: position commune; ty: gemeinsamer Standpunkt; sv: även genemsam position) – ett tillkännagivande som EU:s råd gör på ett tidigt stadium om vilket beslut det önskar fatta i en fråga då denna behandlas i enlighet med samarbets- eller medbeslutandeförfarandet. Gemensam ståndpunkt kallas även ställningstaganden av EU:s råd inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken eller samarbetet i rättsliga och inrikes frågor. (Sourander 2006:177)

We Rebuild EU & Telecomix News Agency

Om ni går på semester så ta med era netbooks ut i skog och mark så ni kan blogga från husknuten, twittra från potatislandet och kolla era rss-flöden från kanoten. Ut med hängmattan och följ med Telecomix News Agency i bevakningen av Sveriges ordförandeskap i Europeiska Unionen 2009. Hjälp oss bli bättre på eu-speak genom att besöka och hänga i We Rebuilds irc-kanal: irc.freequest kanal: #telekompaketet. För er som inte har någon irc-klient tryck här.

Tredjebehandling

Telekompaketet – 25 juni börjar nedräkningen

Presentation in Milano: Variations On the Theme of Openess

Den 12:e juni smygs reglering av internetåtkomst in i telekompaketet

Den 12:e juni förväntas Kommissionen säga ja till telekompaketet och det verkar som 138:an kommer att stå sig, men Kommissionen kan likväl tänkas smyga igenom vissa detaljer rörande operatörers rätt att reglera internetåtkomst. Om vi inte börjar diskutera denna möjlighet öppet så riskerar vi att få in skrivningar i telekompaketet som är positiva till ”permission for broadband operators to restrict internet access”.

Den 12:e juni träffas alltså telekomfolket för en så kallad ”A-behandling” vilket innebär att det inte kommer att bli någon omröstning. Allt kommer att beslutas av en grupp som kallas COREPER. Låt oss bekanta oss med COREPER.

”Coreper, (eng: Committee of Permanent Representatives; fr: Comité des représentants permanents; ty: Ausschuss der ständigen Vertreter, AStV; sv: Ständiga representanternas kommitté) – kommitté som består av EU-ländernas ständiga representanter (ambassadörer) vid EU, reglerad i artikel 207 EG. Coreper förbereder rådsmöten, bl.a. genom att rapportera till dessa om de olika medlemsländernas ståndpunkter. Då enighet i en fråga har nåtts inom Coreper behövs bara ett bekräftande beslut från Rådet. Sådana ärenden förs upp under ”punkt A” på rådets dagordning, alla andra placeras under ”punkt B”.

Corepers arbetsbörda är så hög att arbetet har delats upp i Coreper I och II. I Coreper I möts ambassadörernas ställföreträdare och i Coreper II träffas ambassadörerna. Coreper I behandlar bl.a. de tekniska frågorna om inre marknaden. Coreper II ansvarar för frågor som rör EU:s övergripande politiska utveckling och utrikespolitiken, justitiefrågor och EMU.” (Sourander 2006:49-50)

Se även Coreper, Coreper och COREPER för mer eu-speak.

Vi vet än så länge inte vad COREPER har beslutat och förslag som finns i den så kallade Harbour-rapporten kan fortfarande med stor sannolikhet fortfarande dyka upp i telekompaketet. Kommissionen ska rösta om telekompaketet för att denna inte kan acceptera Parlamentets beslut. Om jag har tolkat det rätt här så är det här tredjebehandlingen kommer in.

Tredjebehandlingen är i engelska termer ”standard procedure”, men lobbyorganisationer håller på att kapa tredjebehandlingen och försöker begränsa diskussionen kring 138:an inför omröstningen. Några länder vill hålla debatten borta och föredrar att behandla omröstningen på detta sätt. Vårat eget näringsdepartement är oerhört tysta angående det här och om ni har tid över får ni gärna kontakta Näringsdepartementet och höra hur de ser på tredjebehandlingen eller enklare uttryckt hur de vill att det ”färdiga” telekompaketet ska se ut.

Vi medborgare hålls inte informerade och vi måste agera mer nu för ökad transparens, annars kommer lobbyorganisationer och enstaka länder likväl att lyckas få in de skrivningar som vi kämpade så mycket för att få bort från första början.

Telekompaketet är uppdelat i tre delar. I del 1 finns ramverks-, (authorization) och tillgänglighetsdirektiven. I del 2 hittar vi tjänster, användarrättigheter, anonymitetsdirektiv och en rad ”artiklar” med relation till operatörers rätt till blockering av sidor och tjänster. En artikel smögs in av Malcolm Harbour, vars skrivning inte ens Parlamentet fick rösta om (!), vilket är en överträdelse av protokollet. I del 3 fanns förslaget för en allomfattande europeisk reglering, men Monica Horten tolkar denna som ett förslag som inte fick något fäste. Men vi får verkligen ha koll på denna möjlighet framöver.

Tänk er en allomfattande europeisk reglering av Internet… Håll kvar den tanken ett tag och låt de sjunka in.

De slutgiltiga skrivningarna röstades som ni kanske kommer ihåg igenom den 6:e maj 2009 och skickades till COREPER den 19:e maj 2009. Kommissionen verkar ha begärt rättslig hjälp och denna kan komma att skicka hela telekompaketet till förlikning, på grund av att alla delarna är sammanflätade och kommer samtliga att gå till tredjebehandling. Delarna kan ej brytas isär, vilket Horten säger att Catherine Trautman uttryckte redan i Parlamentet efter avslutad omröstning den 6:e maj. De olika delarna i paketet sattes ihop i tron om att alla behövdes, vilket enligt Horten medför att det vore konstigt att sära på direktiven.

Horten menar att det finns ett datum utsatt redan nu för omröstning efter den tredje läsningen: 15:e december 2009. Hon anser det därför mycket troligt att den kommer att gå till tredjebehandling men vi borde ändå fortsätta att bevaka vad som händer med telekompaketet. Jag tror att många ändå vill ha nya regler för telekommarknaden såtillvida de inte står i skarp kontrast med fri- och rättigheter, samt uttryckligen utnyttjar internets marknadspotential och ger utrymme för fingertoppskänsliga ställningstaganden som inte begränsar dess omfattning eller potential.

Rådet verkade vilja ha de tillägg som implementerade lagar för blockering av sidor och tjänster, vilket gör att tredjebehandlingen och COREPERs arbete och ställningstaganden bör offentliggöras och analyseras.

Den så kallade förlikningskommittén kommer att formas under sommaren, så det är väldigt viktigt hur vi röstar i EU-valet för att de ledamöter vi skickar ner till Bryssel och Strasbourg kommer att få telekompaketet på sina bord så fort de har installerat sig där nere. Redan den 29:e september kommer Rådet att träffa förlikningskommittén och reglerna säger att det är möjligt för förlikningskommittén att ta upp mer fenomen och information som går utöver tillägg 138:a och kan göras i samband med en öppen debatt med medborgare runt om i Europa.

Vi har bara sett början av engagemanget för fri- och rättigheter i relation till Internet och medlemsländerna samt EU-parlamentariker bör tillsammans kräva denna transparens som en del av den demokratiska processen i Parlamentet. För demokratin lever väl fortfarande i Europa?

Rådet är fortfarande emot tillägg 138 – detta är ingen hemlighet. Lobbygrupper och vissa medlemsländer vill helst av allt tysta ned all form av debatt och genomskinlighet. Tydligen verkar det som att Frankrike, Italien, Rumänien och Storbritannien är de länder som driver på hårdast för att ta bort skrivningar ur 138:an som relaterar till mänskliga rättigheter.

Näringsdepartementet, det är dags att bekänna färg och göra ett ställningstagande, var står ni? Hur vill ni driva igenom telekompaketet? Hur ställer ni er till en tredjebehandling? Var står Sverige egentligen i debatten? Sveriges ordförandeskap i EU närmar sig med stormsteg och Europas blickar kommer att vändas mot lilla Sverige, i hopp om att Sverige ska driva igenom dessa problemfyllda direktiv.

Vad kan man göra? Ni kan kontakta Näringsdepartementet och våra EU-parlamentariker och göra er röst hörd för en öppen och konkret debatt.

Länk

Could Internet blocks sneak through the council?


DOOM4

En blogg om filosofi, ekonomi, språk, musik, konst och litteratur.
[Most Recent Quotes from www.kitco.com]
Creeper MediaCreeper

Ludwig von Mises On the So-Called Liberals of Today

“The so-called liberals of today have the very popular idea that freedom of speech, of thought, of the press, freedom of religion, freedom from imprisonment without trial – that all these freedoms can be preserved in the absence of what is called economic freedom. They do not realize that, in a system where there is no market, where the government directs everything, all those other freedoms are illusory, even if they are made into laws and written in constitutions.”

–Ludwig von Mises, Economic Policy: Thoughts for Today and Tomorrow (1979)

Murray N. Rothbard on Economic Ignorance

“It is no crime to be ignorant of economics, which is, after all, a specialized discipline and one that most people consider to be a ‘dismal science.’ But it is totally irresponsible to have a loud and vociferous opinion on economic subjects while remaining in this state of ignorance.”

–Murray N. Rothbard

Ludwig von Mises on the Process of the Hyperinflationary Breakdown of A Currency

"The emancipation of commerce from a money which is proving more and more useless in this way begins with the expulsion of the money from hoards. People begin at first to hoard other money instead so as to have marketable goods at their disposal for unforeseen future needs - perhaps precious-metal money and foreign notes, and sometimes also domestic notes of other kinds which have a higher value because they cannot be increased by the State '(e.g.the Romanoff rouble in Russia or the 'blue' money of communist Hungary); then ingots, precious stones, and pearls; even pictures, other objects of art, and postage stamps. A further step is the adoption of foreign currency or metallic money (i.e. for all practical purposes, gold) in credit transactions. Finally, when the domestic currency ceases to be used in retail trade, wages as well have to be paid in some other way than in pieces of paper which are then no longer good for anything.

The collapse of an inflation policy carried to its extreme - as in the United States in 1781 and in France in 1796 does not destroy the monetary system, but only the credit money or fiat money of the State that has overestimated the effectiveness of its own policy. The collapse emancipates commerce from etatism and establishes metallic money again."

–Ludwig von Mises, The Theory of Money and Credit

Ludwig von Mises On Hyperinflation

"The characteristic mark of the phenomenon is that the increase in the quantity of money causes a fall in the demand for money. The tendency toward a fall in purchasing power as generated by the increased supply of money is intensified by the general propensity to restrict cash holdings which it brings about. Eventually a point is reached where the prices at which people would be prepared to part with "real" goods discount to such an extent the expected progress in the fall of purchasing power that nobody has a sufficient amount of cash at hand to pay them. The monetary system breaks down; all transactions in the money concerned cease; a panic makes its purchasing power vanish altogether. People return either to barter or to the use of another kind of money."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On the Policy of Devaluation

"If the government does not care how far foreign exchange rates may rise, it can for some time continue to cling to credit expansion. But one day the crack-up boom will annihilate its monetary system. On the other hand, if the authority wants to avoid the necessity of devaluing again and again at an accelerated pace, it must arrange its domestic credit policy in such a way as not to outrun in credit expansion the other countries against which it wants to keep its domestic currency at par."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"What distinguishes the Austrian School and will lend it everlasting fame is its doctrine of economic action, in contrast to one of economic equilibrium or nonaction."

–Ludwig von Mises, Notes and Recollections

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"The main and only concern of the Austrian economists was to contribute to the advancement of economics. They never tried to win the support of anybody by other means than by the convincing power developed in their books and articles."

–Ludwig von Mises, Austrian Economics: An Anthology

Ludwig von Mises on Business Cycles

"True, governments can reduce the rate of interest in the short run. They can issue additional paper money. They can open the way to credit expansion by the banks. They can thus create an artificial boom and the appearance of prosperity. But such a boom is bound to collapse soon or late and to bring about a depression."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The wavelike movement effecting the economic system, the recurrence of periods of boom which are followed by periods of depression is the unavoidable outcome of the attempts, repeated again and again, to lower the gross market rate of interest by means of credit expansion."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The cyclical fluctuations of business are not an occurrence originating in the sphere of the unhampered market, but a product of government interference with business conditions designed to lower the rate of interest below the height at which the free market would have fixed it."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The ultimate cause, therefore, of the phenomenon of wave after wave of economic ups and downs is ideological in character. The cycles will not disappear so long as people believe that the rate of interest may be reduced, not through the accumulation of capital, but by banking policy."

–Ludwig von Mises, On the Manipulation of Money and Credit

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The boom produces impoverishment. But still more disastrous are its moral ravages. It makes people despondent and dispirited. The more optimistic they were under the illusory prosperity of the boom, the greater is their despair and their feeling of frustration."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Credit Expansion

"Credit expansion can bring about a temporary boom. But such a fictitious prosperity must end in a general depression of trade, a slump."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on Human Action

"Human action is purposeful behavior."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is purposive conduct. It is not simply behavior, but behavior begot by judgments of value, aiming at a definite end and guided by ideas concerning the suitability or unsuitability of definite means. . . . It is conscious behavior. It is choosing. It is volition; it is a display of the will."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is an attempt to substitute a more satisfactory state of affairs for a less satisfactory one. We call such a willfully induced alteration an exchange."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Mans striving after an improvement of the conditions of his existence impels him to action. Action requires planning and the decision which of various plans is the most advantageous."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises On ”I and We”

"The We cannot act otherwise than each of them acting on his own behalf. They can either all act together in accord; or one of them may act for them all. In the latter case the cooperation of the others consists in their bringing about the situation which makes one man's action effective for them too. Only in this sense does the officer of a social entity act for the whole; the individual members of the collective body either cause or allow a single man's action to concern them too."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On The Individual and Changing Features of Human Action

"Common man does not speculate about the great problems. With regard to them he relies upon other people's authority, he behaves as "every decent fellow must behave," he is like a sheep in the herd. It is precisely this intellectual inertia that characterizes a man as a common man. Yet the common man does choose. He chooses to adopt traditional patterns or patterns adopted by other people because he is convinced that this procedure is best fitted to achieve his own welfare. And he is ready to change his ideology and consequently his mode of action whenever he becomes convinced that this would better serve his own interests."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Murray N. Rothbard On the Professional Intellectual Classes

"In all societies, public opinion is determined by the intellectual classes, the opinion moulders of society. For most people neither originate nor disseminate ideas and concepts; on the contrary, they tend to adopt those ideas promulgated by the professional intellectual classes, the professional dealers in ideas."

–Murray N. Rothbard, For A New Liberty

Ludwig von Mises on Cause and Effect

"Cognizance of the relation between a cause and its effect is the first step toward mans orientation in the world and is the intellectual condition of any successful activity."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Economic Calculation

"Monetary calculation and cost accounting constitute the most important intellectual tool of the capitalist entrepreneur, and it was no one less than Goethe who pronounced the system of double-entry bookkeeping one of the finest inventions of the human mind."

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Economics as Abstract Reasoning

“Economics, like logic and mathematics, is a display of abstract reasoning. Economics can never be experimental and empirical. The economist does not need an expensive apparatus for the conduct of his studies. What he needs is the power to think clearly and to discern in the wilderness of events what is essential from what is merely accidental.”

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Individual Rational Action

"All rational action is in the first place individual action. Only the individual thinks. Only the individual reasons. Only the individual acts."

–Ludwig von Mises, Socialism.

Ludwig von Mises on Entrepreneurship

"The consumers suffer when the laws of the country prevent the most efficient entrepreneurs from expanding the sphere of their activities. What made some enterprises develop into big business was precisely their success in filling best the demand of the masses."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on the Gold Standard

“If our civilization will not in the next years or decades completely collapse, the gold standard will be restored.”

–Ludwig von Mises, (1965)

Murray N. Rothbard On the Gold Standard

“Gold was not selected arbitrarily by governments to be the monetary standard. Gold had developed for many centuries on the free market as the best money; as the commodity providing the most stable and desirable monetary medium.”

–Murray N. Rothbard

Detlev Schlichter on the Gold Standard

"But I don’t believe the best solution would be to go back to a government-run gold standard. We should not trust politicians and bureaucrats with money, certainly never again with entirely unconstrained fiat money, but probably not even with a monetary system that comes with the strait jacket of an official gold standard. I would argue instead for the complete separation of money and state, and for an entirely private monetary system. Let the market decide what should be money and how much there should be of it. I do strongly believe that gold would again play an important role in such a system. After all, gold and silver have been chosen forms of money for thousands of years, in all cultures and societies. That is what the trading public always went for when it was free to choose."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on Paper Money

"Wall Street, the media, academia, and, of course the Fed, are strongly on the side of fiat money."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on the Media and Academia

"Media and academia are mainly pro-state, pro-politics, anti-gold"

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Ludwig von Mises on Banking

"There was no reason whatever to abandon the principle of free enterprise in the field of banking."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"It is extremely difficult for our contemporaries to conceive of the conditions of free banking because they take government interference with banking for granted and as necessary."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"What is needed to prevent any further credit expansion is to place the banking business under the general rules of commercial and civil laws compelling every individual and firm to fulfill all obligations in full compliance with the terms of the contract."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Corrupt Politicians, Professors and Union Bosses

"Those politicians, professors and union bosses who curse big business are fighting for a lower standard of living."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Capital

"Profit-seeking business is compelled to employ the most efficient methods of production. What checks a businessmans endeavors to improve the equipment of his firm is only lack of capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"When pushed hard by economists, some welfare propagandists and socialists admit that impairment of the average standard of living can only be avoided by the maintenance of capital already accumulated and that economic improvement depends on accumulation of additional capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"History does not provide any example of capital accumulation brought about by a government. As far as governments invested in the construction of roads, railroads, and other useful public works, the capital needed was provided by the savings of individual citizens and borrowed by the government."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"The characteristic mark of economic history under capitalism is unceasing economic progress, a steady increase in the quantity of capital goods available, and a continuous trend toward an improvement in the general standard of living."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"Capitalism is essentially a system of mass production for the satisfaction of the needs of the masses. It pours a horn of plenty upon the common man. It has raised the average standard of living to a height never dreamed of in earlier ages. It has made accessible to millions of people enjoyments which a few generations ago were only within the reach of a small elite."

–Ludwig von Mises, The Anti-Capitalistic Mentality

Ludwig von Mises on Laissez Faire

"If one rejects laissez faire on account of mans fallibility and moral weakness, one must for the same reason also reject every kind of government action."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The ultimate basis of an all around bureaucratic system is violence."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Bureaucratic management is management of affairs which cannot be checked by economic calculation."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Economic Calculation

"A bureaucrat differs from a nonbureaucrat precisely because he is working in a field in which it is impossible to appraise the result of a mans effort in terms of money."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Nobody can be at the same time a correct bureaucrat and an innovator."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Seen from the point of view of the particular group interests of the bureaucrats, every measure that makes the governments payroll swell is progress."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The bureaucrat is not free to aim at improvement. He is bound to obey rules and regulations established by a superior body. He has no right to embark upon innovations if his superiors do not approve of them. His duty and his virtue is to be obedient."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Only to bureaucrats can the idea occur that establishing new offices, promulgating new decrees, and increasing the number of government employees alone can be described as positive and beneficial measures."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Government Interventions

"The trend toward bureaucratic rigidity is not inherent in the evolution of business. It is an outcome of government meddling with business."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Government’s War on the Creative Genius

“A genius is precisely a man who defies all schools and rules, who deviates from the traditional roads of routine and opens up new paths through land inaccessible before….But, on the other hand, the government can bring about conditions which paralyze the efforts of a creative spirit and prevent him from rendering useful services to the community.”

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Why Classical Liberalism Rejects War

“The liberal critique of the argument in favor of war is fundamentally different from that of the humanitarians. It starts from the premise that not war, but peace, is the father of all things. What alone enables mankind to advance and distinguishes man from the animals is social cooperation. It is labor alone that is productive: it creates wealth and therewith lays the outward foundations for the inward flowering of man. War only destroys; it cannot create. War, carnage, destruction, and devastation we have in common with the predatory beasts of the jungle; constructive labor is our distinctively human characteristic.”

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Sound Money

“It is impossible to grasp the meaning of the idea of sound money if one does not realize that it was devised as an instrument for the protection of civil liberties against despotic inroads on the part of governments. Ideologically it belongs in the same class with political constitutions and bills of rights. The demand for constitutional guarantees and for bills of rights was a reaction against arbitrary rule and the nonobservance of old customs by kings. The postulate of sound money was first brought up as a response to the princely practice of debasing the coinage.”

–Ludwig von Mises. The Theory of Money and Credit

Murray N. Rothbard on Recovering from Economic Depressions

“It should be clear that any governmental interference with the depression process can only prolong it, thus making things worse from almost everyone’s point of view. Since the depression process is the recovery process, any halting or slowing down of the process impedes the advent of recovery. The depression readjustments must work themselves out before recovery can be complete. The more these readjustments are delayed, the longer the depression will have to last, and the longer complete recovery is postponed.”

–Murray N. Rothbard, Man, Economy, and State with Power and Market

Hans-Hermann Hoppe on Socialized Health Care

“With the socialization of the health care system through institutions such as Medicaid and Medicare and the regulation of the insurance industry (by restricting an insurer’s right of refusal: to exclude any individual risk as uninsurable, and discriminate freely, according to actuarial methods, between different group risks) a monstrous machinery of wealth and income redistribution at the expense of responsible individuals and low-risk groups in favor of irresponsible actors and high-risk groups has been put in motion.”

–Hans-Hermann Hoppe, Democracy: The God That Failed

Ludwig von Mises on Civilization

"What distinguishes man from animals is the insight into the advantages that can be derived from cooperation under the division of labor."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Civilization

"Civilization is a work of peaceful co-operation."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Civilization

"The foundation of any and every civilization, including our own, is private ownership of the means of production. Whoever wishes to criticize modern civilization, therefore, begins with private property."

–Ludwig von Mises, Liberalism

Ludwig von Mises on the Market Economy

"In the unhampered market economy there are no privileges, no protection of vested interests, no barriers preventing anybody from striving after any prize."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Liberalism

"Liberalism champions private property in the means of production because it expects a higher standard of living from such an economic organization, not because it wishes to help the owners."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Liberalism

"That Liberalism aims at the protection of property and that it rejects war are two expressions of one and the same principle."

–Ludwig von Mises, Socialism


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.