FRA-lagen
Under många år bojkottade jag våra två största kvällstidningar, mina vänner tyckte jag var ideologiskt konstig, men jag brukade argumentera för att tidningarna var fördummande. Nu, efter att ha läst två artiklar i DN om ”konstgjorda gräsrötter” och ”gräsrötter effektiv pr” (jag tänker inte ens länka till dom för de är så brutalt dåliga), känner jag mig så trött på en kultur och jargong som håller på att bli omsprungen av helt vanliga människor. De ägnar sig åt att skriva kritik om kritik snarare än att bedriva egen originell och vettig kritik vars objekt är av högre nyhets- och kunskapsvärde för oss medborgare.
Såklart att alla möjliga människor visar kritik mot FRA-lagen. Och självklart ska vi alla i viss mån granskas, men det finns ju så många fler fenomen att skriva om än föråldrade hierarkier och pengar. Det är även många medborgare som visar kritik mot förslaget till ändringar av denna aktuella lag, ändringar som på pappret ser precis ut som det ursprungliga ändringsförslaget.
Nu kritiseras ju FRA-lagen inte bara inom rikets gränser, utan också i andra länder som t.ex. Slovenien:
”Last June, Sweden’s parliament adopted some controversial legislation – the so called FRA1 law, which sanctions the expansion of the supervision of society; it is an eavesdropping law which allows the state to track data exchanged among citizens via the Internet, telephone and telefax. This legislation actually facilitates complete control over a huge number of citizens, and should be precluded as it is incompatible with human rights legislation.”
Några kanske jobbar Volvo, andra sitter på dyra kontor med hög kaffe latte ratio, men sen har vi också en stor majoritet av helt vanliga människor, med helt vanliga jobb och som inte styrs av någon. Journalister vill ju dock ha något objekt för deras undersökningar, för de är inte tillräckligt kunniga för att kunna beskriva klusterorganisatorisk dynamik. Det är ju som bekant lättare för dom att spåra pengar snarare än att spåra engagemang och politiskt missnöje.
Såklart människor som intresserar sig för politik, filosofi, frihet, öppet samhälle och övervakning kommer att ha saker att säga angående FRA-lagen, denna lag som med inkopplade kablar går ut över ett helt folk, försvårar arbetet både för Säpo och vår militär i deras sätt att bedriva spionage, kontraspionage och skyddet av rikets säkerhet (stoisk avslutning).
Men, lyssnar politikerna på Säpo och militären? Det verkar ju uppenbarligen inte som det, FRA 2.0 kommer inte göra någon glad men politikerna verkar tycka att det är enda vägen att gå. Varför? De lyssnar inte på medborgarna längre, men politikerna behöver ju dock ett objekt för att bli oroliga och verkligen bedriva radikal politik.
Jag är så trött på den regressiva politik som begränsar vägval, som vägrar lyssna på kritik, som gömmer sig bakom myndigheter och direktiv från EU. Jag är missnöjd med politiken och partierna över hela det politiska spektrumet på riksdags och regeringsnivå. Jag har högre förtroende för kommunalpolitik än den ovan nämnda toppstyrda och regressiva nivån. Jag vill ha progressiv politik, utveckling, med mycket retorik och med agitatorer som vågar riva upp vågor på en den annars så krusande politiska ytan.
Klipp av kablarna och sälj er schackdator.
ACTA
Nu tycker jag att media får börja gräva på allvar. Sitter det inga med kompetens i, medborgarrätt, yttrandefrihetsrätt, filosofi, EU och politik som riktigt kritisk kan bedriva journalistik på landets tidningar? Varför gräver dessa inte upp mer information om de direktiv som utgör ett hot mot medborgares rättigheter? Det går mycket mycket snabbare för bloggare att bedriva granskning och vi är dessutom många fler där olika människor tillför olika typer av kompetens.
Det räcker inte med att posta länkar till läckta dokument eller väldigt snäva definitioner av lagar och direktiv, journalistiken ska problematisera och konkretisera! Var är engagemanget och kuragen? Varför finns det inte en endaste smula av motstånd mot alla nya lagar och direktiv som vi utsätts för utan att man lyssnar på kritik? Nej just det, jag glömde att ni inte vill bli ertappade av era arbetsgivare med era händer i kakburken.
Det ska vara lagligt att dela filer med varandra och jag vill inte behöva få min dator, USB-minne eller telefon beslagtagen i tullen på grund av att jag kan ha fört in låtar in i Sverige eller något annat land. Jag vill kunna röra mig fritt inom EU utan att behöva ha identitetshandlingar med RFID-chip så jag kan spåras. Jag vill inte heller kunna bli avstängd från Internets. Det skulle innebära en katastrof för mig som under årens lopp har använt mig av dessa nät till att lära känna nya människor, att vara kreativ, att betala räkningar, att lyssna på rättegången mot The Pirate Bay och mycket mycket mer.
En eventuell avstängning skulle innebära att jag får svårare att utföra mina arbetsuppgifter och att på ett bra sätt kunna bedriva ‘högre’ studier.
Vi ska inte heller kriminalisera öppna nätverk, dessa utgör en mycket bra tjänst som t.ex. kaféer kan erbjuda sina gäster. Detta stärker marknaden och ligger rätt i tiden.
Jag tillhör den generationen som har en uppfattning om verkligheten innan Internets och verkligheten efter Internets födelse. Kanske skulle man klara sig utan Internets, även om jag skulle ha svårt att kontakta alla mina vänner, men de yngre generationerna tror jag skulle göra kraftigt motstånd om de visste om att ett förslag som ACTA lär under utformning.
Fildela dokumenten – bränn dokumenten.
Spectrial
Om någon eller några av blir dömda så kommer The Pirate Bay att finnas kvar. Om samtliga blir frikända så kommer The Pirate Bay finnas kvar.
Det är anmärkningsvärt hur åklagarsidans representanter både blir språkrör för musikindustrin och filmindustrin och som dessutom aktivt dekonstruerar sina egna arbetsgivare under pågående rättegång. Åklagarna skickar tillbaka branschen till stenåldern medan The Spectrial bygger vidare och ser framåt.
Jag må ha lackat lite när jag betatestade OneSwarm – men det funkar ju. Alltifrån kod, gränssnitt och användningsområden kommer ju att förfinas med tiden. Bittorrent-tekniken är redan föråldrad – när väl företagen väl slutar att fäkta mot väderkvarnar kommer de att inse att de varit högst delaktiga till att driva på utvecklingen av teknologi och kod på området som ytterligare försvagar deras fundament.
Jag tycker att de ska frias, ser hellre att svenskt rättsväsende sysslar med grov brottslighet, att svensk polis får mer resurser mot tung brottslighet och att musikindustrin och filmindustrin inte får rätt att skicka hem kravbrev till folk.
Du kan mycket väl aktivt använda Google för att hitta torrents. Googles crawlers indexerar också aktivt alla dessa torrents, medans The Pirate Bay inte alls har en sådan funktion och är jämförelsevis passivt. List trackers -> jag har tur.
Det här är så mycket större än fildelning, glöm aldrig det. Den här dynamiken handlar om politik, innovation, marknad och kontroll. Politiker och vinstkåta branscher slåss med näbbar och klor för att kunna kontrollera begrepp som ”konsumenterna” och ”medborgarna”.
Motstånd!
Affärsvärlden kritiserar DN i artikeln ”Grattis FRA”.
”Hypotesen att FRA-kritiken skulle vara regisserad av något dolt särintresse stämmer helt enkelt inte. Den massiva kritiken från privatpersoner, folkvalda, organisationer, myndigheter och delar av Allianspartiernas egna led är snarare ett tecken på FRA-lagens politiska sprängkraft. Kritikervågen var helt enkelt för stor och komplex för att vara sprungen ur en och samma källa.”
Och här kommer det absolut bästa, pass på nu!
”Problemet är att vi här återigen får ett bevis på att våra folkvalda i Riksdagen har begränsade kunskaper om FRA och verkar sakna förmågan att på egen hand utkräva verklig insyn i verksamheten.”
Den här formuleringen är inte dum den heller:
”Efter Alliansuppgörelsen i september förra året är det som om luften har gått ur mediernas granskande ambitioner. Detta trots att FRA till stora delar fortfarande är ett vitt oskrivet ark.”
Senaste kommentarer