Den nätpolitiska hösten

Förra veckans seminarium i serien ”Nät och samtal” anordnat av Juliagruppen, inledde den ack så vackra hösten, vars färgsprakande lyster kommer att bli en perfekt bakgrund när vi tillsammans ska säkra de kritiska punkterna i den kommande uppdateringen av lagar för telekommarknaden.

Seminariet ämnade att inleda fruktbara samtal om internets utveckling samt framtid och att under hösten på allvar gemensamt börja tänka innovativt samt visionärt kring hur vi vill ha internet. Ett öppet, decentraliserat och användardrivet internet är ett måste om vi ska kunna främja dess potential som demokratiskt verktyg.

Jag kan inte nog betona hur viktiga dessa fundamentala värden är för en fortsatt utveckling av interkommunikation och demokrati i världen. Varje avvikelse som underminerar nätets öppenhet, rätten till anonymitet eller dess sprängkraft som politiskt verktyg, ska mötas med konstruktiv kritik och stor skepsis.

Främjandet av medborgerlig interkommunikation utgör en del av den konstitution av staten, det band mellan människor och stat, vars grundläggande överenskommelse fortfarande innehåller ett frö till en politics proper, där medborgaren verkligen har en politisk röst.

Det blir allt mer tydligt att innehållsindustrin och operatörerna kommer att braka samman i fler långtgående konflikter framöver. Stämningar, avstängningar och aktioner på telekommarknaden kan liknas närmast vid krig om den så klyschigt kallade ”digitala marknaden” och kan beskrivas i nästan militärstrategiska termer.

Vi står inför en utveckling som hotar innovation och demokratiska lösningar. Några av de infrastrukturella system som vi utvecklar i västvärlden, används av länder i Afrika, Mellanöstern och Asien för att blockera användare och att hämma utvecklingen av internet på ett globalt plan. Det är i relation till detta som jag tycker att de större aktörerna på marknaden borde sätta sig ned och ta en funderare kring varför de hämmar marknader som de själva gynnas av i långtgående perspektiv. De borde också tänka på sina aktioner som att de häftar fast vid deras varumärken och kommer att slå tillbaka mot dom förr eller senare.

Det är hur internet ser ut och fungerar i västvärlden som kommer att avgöra hur nätet kommer att bli i resten av världen. Blir det fel nu när internet börjar regleras sönder, kommer det inte att bli bättre någon annanstans, såtillvida inte andra länder lyckas öka innovationen och öppna upp nätet mer än i västvärlden.

Nationer borde lägga mer pengar på att hjälpa andra världsdelar med infrastrukturella lösningar. Men istället lägger nationer pengar på helt andra saker som kan relatera till vapenexport eller andra mer tvivelaktiga ekonomiska utbyten. Man skulle kunna fundera en stund på hur många miljarder dollar som USA skulle kunna lägga på att ta fram lättkopierade infrastrukturlösningar för Afrika, Mellanöstern eller Asien, istället för att lägga dessa värden på vapenskrammel och upprätthållandet av sin krigsekonomi.

Sydamerika är ett annat exempel på hur utbyggnaden av internet möter andra problem men också nya möjligheter. Stora avstånd kräver att mindre städer kanske måste ta fram meshnets, där man via ny teknologi upprätthåller sin egen infrastruktur och som sedan kopplas ihop genom att länka samman en eller flera huvuduppkopplingar som i ett stort rhizomskt nät. På detta sätt skulle man kunna tänka sig att medborgare är operatörerna.

Istället satsar företag i västvärlden sina investeringar på teknologier som gör att suveräna nationer har access till kill switches för internet, mobiltelefoni och det vanliga markbundna telenätet.

Nätaktivismen och dess politiska vänner bör tala sig varma för dessa lösningar som gör att människor världen över upprätthåller sin egen infrastruktur och möjligheter till interkommunikation mellan sig själva eller med resten av vår omvärld. Detta om något är ju en nödvändighet om vi i framtiden ska ha ett nätneutralt internet.

Jag förstår verkligen inte hur telekomföretagen kan gå in och investera i icke-demokratiska länder. Är deras it-system så älskvärda att de mest fundamentala värdena inte betyder någonting för dom som tar besluten till dessa investeringar? Det borde finnas ”addons” i browsers som talar om för användare när man surfar till företag som investerar i lösningar som hämmar nätets öppenhet och decentralisering.

Om IT&Telekomföretagen levererar teknologi till länder och hävdar att de inte ska lägga sig i vad kunden ska använda denna teknologi till, ja då tycker jag att de inte ska bry sig om vad som skickas mellan användare på ett öppet och decentraliserat nät. Än så länge tror jag att operatörerna är med på noterna och förstår internet mycket bättre än innehållsindustrin, men båda ”storheterna” dras med sina respektive problem och syn på framtiden.

Det är utifrån de stora värdena som värnet om anonymiteten, internet som en rättighet på samma nivå som el, vatten eller tak över huvudet, demokrati och decentralisering som vi kan närma varandra och ”transcendera” den bakåtsträvande och i flera avseenden förlegade vänster-högerskalan.

För varje grind med tillhörande grindvakt som uppstår, kommer internets decentraliserade struktur kringgå alla dessa hinder, bygga nya grindar och hoppa över stängslet på andra sätt. I värsta fall kommer det sannolikt skapas andra subnät eller toppnät, som på olika sätt nyttjar befintlig infrastruktur eller drivs med annan teknologi. Internet kommer alltid att tillhandahålla nycklar för de lås som hämmar utvecklingen av grundläggande demokratiska värden.

Om IT&Telekomföretagen samt politiker missar poängerna med ett fortsatt öppet, nätneutralt och oreglerat internet, så är det på tiden att vi inleder mer långtgående samtal där vi gemensamt sätter upp taktiker och strategier för värnet av internet. Detta är inte en integritetsdebatt – detta är en internedebatt. Punkt.

Jag ser gärna samarbeten och regelbundna samtal med PTS, representanter från Regeringen (oberoende av vilka som sitter vid makten) och mellan nätpolitiskt aktiva och partibundna politiker. Det är av högsta prioritet att vi inte bara slutar nu och ser hur internets framtid och utformning lagstiftas bort under hösten. Vi har en liten möjlighet att påverka telekompaketet till det bättre så varför tar vi nu inte chansen och försöker lösa det här gemensamt under Sveriges ordförandeskap i EU?

En fågel kvittrade i mitt öra att i dagsläget underbygger telekompaketet 3-strikes (HADOPI), ”ACTA”, internetblockering av p2p och censur. Detta är mycket farligt för det öppnar upp möjligheter för nationer, telekomoperatörer och innehållsindustrin att genomskjuta medborgares interkommunikation. Detta faktum kommer alltså att vara systemhämmande och vi kommer inte kunna göra mycket åt det när lagstiftningen är på plats.

Vi har ett mycket litet fönster där vi kan agera – om vi inte får till telekompaketet som gör att Sverige framstår som ett föredöme både för demokratin och telekommarknaden, kommer vi ångra oss en lång tid framöver.

Av detta framgår det att vi måste lägga in en högre växel på att informera om telekompaketet, jämföra skrivningar, hålla koll på samtal bakom låsta dörrar och gemensamt lägga tid på telekompaketet. Om vi kan påverka utformningen av telekompaketet kommer det även att påverka ACTA, HADOPI etc.

Ingenting rör sig innan telekompaketet är på plats.

Det är upp till oss att värna om mere conduit; Det vill säga det att operatörer inte ska hållas ansvariga för vilka paket som skickas var och mellan vilka. Detta gäller ju även vad som skickas mellan användare.

Det är även upp till oss att bidra med lösningar och verktyg till människor så de kan kringgå övervakningssystem. Nätaktivister kommer att fortsätta att bidra med kunskap och lösningar om människor från andra delar av världen rapporterar tillbaka till oss och ropar på hjälp. Politiker som så gärna talar sig varma för fri- och rättigheter bör ta stor lärdom av hur internet aktivt arbetar för att främja de ideal och positiva värden som finns i själva begreppet demokrati.

Alla dessa nämnda företeelser tycks vara flera olika separata ämnen till viss del, men alla ingår de i de sammansättningar som uppstår och försvinner i de ständigt pågående flöden som präglar internets rhizomatiska interorganism.

Man löser inga problem genom att endast prata om det – man måste omvandla ord till handlingar av olika slag. Om det är att tyda ”eu-speak”, ringa en politiker eller sätta upp tekniska lösningar och etablera interkommunikation, spelar ingen roll. All hjälp är välkommen och samtidigt så nödvändig för att förändra.

Erik Josefsson planerar t.ex. ett seminarium om telekompaketet den 7:e september och följande har bjudits in till panelen:

– Jeffrey Lawrence, Intel Corporation
– Andriani Ferti, Clifford Chance LLP
– Paolo Brini, www.scambioetico.org
– Francisco Mingorance, BSA
– Julia Group Representative, www.juliagruppen.se

Detta är ett av många seminarier som kommer under hösten och det är viktigt med bra uppslutning kring dessa för att vi ska kunna göra någon skillnad. Om ni skulle ha funderingar eller tankar angående sätt att hjälpa till eller frågor kring nätverkande så är det bara att höra av er i kommentarerna.

För er som kanske surfar förbi den här bloggen för första gången kan jag tipsa er om att kolla denna guide: Så håller du koll på våra EU-parlamentariker på internet.

Sveriges framtidsvisioner inom IT

Idag publicerades en artikel på DN.se om det svenska IT-klimatet under den pågående finanskrisen. I ”IT-mogna Sverige har en fördel i krisen” kan vi läsa om hur man i finanskrisens spår ser att länder med hög ”IT-mognad” har en del fördelar jämfört de länder som inte har en lika bra IT-utveckling. Ilkka Lakaniemi åker världen runt och träffar regeringar, tankesmedjor etc och ansvarar för ”Global Political Dialogue and Initiatives”, som ämnar att ”berätta vad just det landet han besöker behöver göra för att öka it-mognaden och därigenom förbättra den ekonomiska situationen i landet.”

IT-mognaden i Sverige

Lakaniemi har träffat Leif Zetterberg, statssekreterare på Näringsdepartementet och har undersökt IT-mogenheten i Sverige:

”I Sverige finns bra infrastruktur på plats, konsumenterna använder nya tjänster och är väl utbildade. Svenskar är inte rädda för att använda ny teknik. Det i sin tur ger ekonomiska fördelar för landet, säger Ilkka Lakaniemi.”

Enligt Lakaniemi ligger Sverige näst bäst till i världen i IT-mognad. Det framgår inte av artikeln dock hur Näringsdepartementet ser på punkterna som Lakaniemi kommer fram till och jag vet att många människor i dagsläget vill ha bekräftelser från Näringsdepartementet om utvecklingsplanerna för nästa kommande 10-årsperiod. Vidare står det att läsa i artikeln att:

”30 olika parametrar har jämförts. Bland annat har hänsyn tagits till mobilsamtal, utbildning, hur mycket konsumenter eller företag använder it i de olika länderna. De har även tittat på hur stater och regeringar arbetar för att främja it-mognaden. Enligt den senaste mätningen toppar USA listan. Sverige kommer som god två.”

Följande information har hämtats från ”Connectivity Scorecard” och ”Broadband Impact Study” som Lakaniemi tillsammans med Len Waverman från London Business School har tagit fram.

Strong Business and Consumer Connectivity Reinforce Sweden’s High Ranking

Sweden takes second place on the 2009 Connectivity Scorecard thanks to a consistent performance across all metrics.  Consumer infrastructure is highlighted by strong broadband penetration and the solid deployment of next-generation networks.  Sweden is a leader in European FTTP installation.  Low SMS and voice minutes usage drag down Sweden’s consumer usage scores to a degree, but this is balanced out by prolific internet usage amongst the general population.

Sweden’s percentage of ICT specialist jobs is higher than any other country in the survey.  This is related to the country’s well-educated population.  Lower scores are achieved in the areas of corporate revenue derived from data versus voice and business usage of mobile messaging.  The nation’s E-Government ranking also falls closer to average than might be expected.  Sweden is primed to take full economic advantage of its sophisticated ICT sector.

Jag har laddat hem det PDF-dokument med detaljerad information som finns att hämta på sidan med Sveriges connectivity scorecard och ska försöka gå igenom det punkt för punkt. Men först ska jag skriva någonting om de parametrar som undersökningen grundar sig på.

Parametrar

”En parameter är en storhet som betraktas som konstant i en viss situation men som kan anta andra värden i andra situationer. Parametrar används i matematiska formler, i parametriserade konstruktionsbeskrivningar, i inställbara apparater med mera. Ofta kan man välja lämpliga värden på parametrarna och anpassar därmed formeln, beskrivningen, apparaten … för en viss användning.

Om en storhet ska klassas som parameter eller variabel beror ofta av sammanhanget.”

Låt mig nu utveckla en del tankar jag har om undersökningens parametrar. Man behöver inte nysta speciellt mycket för att inse hur mycket man skulle kunna ifrågasätta.

Jag undrar vilken ”hänsyn” som har tagits i undersökningen i relation till mobilsamtal och utbildning, för dessa värden är väl en del av elektronisk kommunikation och användande, men är inte automatiskt en del av internetinfrastruktur eller Sveriges IT-mognad såtillvida dessa inte har definierats som så. Jag ser inte att ett samtal från en mobiltelefon är ”IT” utan jag ville ha med andra protokoll och sätt att kommunicera med elektronisk kommunikation för detta ska anses hamna under kategorin ”IT-mognad”. Jag ser en stark glidning här mellan vad som är telefoni och vad som är IT. Parametrarna är alltså bara i fråga om dessa initiala definitionsanalyserna väldigt odefinierade och saknar avgränsning. Man skulle till och med kunna argumentera för att telefoni missar ”IT-mognad” som kategori, om inte en bredare definition av detta har angivits någonstans i undersökningen.

Hur kan man mäta företagens användning av Internet? Och vad händer med parametrarna när vi inte längre kan skilja på ”företag” och ”konsumenter” på samma sätt som förut? Och det bästa måste nog ändå vara:

”De har även tittat på hur stater och regeringar arbetar för att främja it-mognaden. Enligt den senaste mätningen toppar USA listan. Sverige kommer som god två.”

Jag är mycket skeptisk till detta. Näringsdepartementet har just nu det så kallade ”telekompaketet” på sitt bord och det är av största vikt att vi tillsammans ser till att vi får till det med bra punkter inför tredjebehandlingen. Nätpolitiken efterlyser transparens och öppenhet i fråga om Regeringens kommande arbete och IT&Telekomföretagen har ju sedan tidigare försökt att få Regeringen att arbeta fram målsättningar och framtidsvisioner, men utan att lyckas. Vi har bara under de senaste dagarna sett flertalet artiklar där det bland annat har gått att läsa:

”Regeringen måste ta fram en nationell it-strategi och en långsiktig plan för it-infrastrukturen. Det kravet ställer nu allt fler tunga aktörer i It-Sverige, bland dem Post- och telestyrelsen, Globaliseringsrådet och IT & Telekomföretagen.”

Jag vill även påminna er om att även en rad framträdande nätaktivister anser detta, så pass mycket så att aktörer, grupper och kluster inom nätpolitiken nu konkret börjar tala om att närma sig dessa PTS och IT&Telekomföretagen och initiera en ständigt pågående konversation, om internet och dess framtid.

Jag ifrågasätter också värdet i att en anställd av Nokia Siemens Networks och någon på London Business School har tagit fram den här utredningen. Vi går vidare genom utredning och kommer till anmärkningar om Sveriges IT-mognad:

”Consistency  is  the hallmark of Sweden’s performance on  the 2009 Connectivity Scorecard, as it was on the 2008 Connectivity Scorecard.”

”Consistency” för mig låter väldigt statiskt och passivt, var finns den dynamiska framåtriktadheten och viljan att utvecklas snarare än att upprätthålla varaktighet inom IT-utvecklingen?

”There are no areas of weakness for Sweden, and in many respects, Sweden has the most balanced and best-rounded performance on any country on the Scorecard.”

Ja, ni läste rätt, Sverige anses inte ha några svagheter och i många avseenden ses Sverige som ett av de mest välbalanserade länderna i fråga om ”performance”. Återigen konstaterar jag att det handlar om att Sverige är ett av de mest ”balanserade” länderna och inte om hur vi har bäst framtidsvisioner.

”Broadband penetration is high, and Sweden has been leading the way in Europe in  terms of deployment of Next-Generation Access networks, although most of this  deployment is of public networks rather than on a fully commercial basis. Sweden scores on most measures are generally closer to the top than the bottom. The  “consumer  usage” sub-category is the sub-category in which Sweden is weakest, as SMS usage and total voice minutes used are areas where Sweden does not score as  highly as it tends to on other measures. Sweden scores very highly on Internet usage and Internet banking usage.”

Visst, Sverige har en rätt bra utbyggnad av bredbandsstruktur, men det finns ju mycket kvar att göra. Jämfört med andra infrasystem så går det alltid att uppgradera och satsa på ny IT-infrastruktur om denna är tillgänglig och telekomsektorn + stat anser det vara viktigt att vilja satsa på det. IT&Telekomföretagen har tydligt annonserat vad de anser; ”IT-mognad” har indentifierats som en egenskap eller egenvärde under en pågående finansiell kris och då har ”IT-utveckling” eller en satsning på utbyggnad av nätinfrastruktur en ännu mer positiv påverkan på Sveriges ekonomi.

Och varför gör Lakaniemi en åtskillnad mellan ”public networks” och ”commercial basis”? Utbyggnaden av publika infrasystem är minst lika viktig som utbyggnaden av kommersiella. Varför ens göra en åtskillnad? Hur uppstod denna hierarki mellan det publika och det kommersiella? Undersökningen förhåller sig till gamla värderingar, mönster, strukturer, begrepp och sätt att se på internet. Internet är under ständigt pågående utveckling utan absolut slutmål eller givna ramar – öppenheten och dess oreglerade sidor måste få fortsatt utrymme under de kommande åren.

Sen när blev ‘det-att-skicka-sms’ en del av ”IT-mognad”? Elektronisk kommunikation är det ju frågan om, men detta är ännu en indikation som medför att jag vill se mer tydliga definitioner för vad som anses med mobiltelefoni etc. Att skicka sms kan ju falla utanför kategorin ”IT”, men när vi dessutom skickar mms, bambusrar, eller chattar med våra mobiltelefoner så blir det genast mer svårdefinierbart och mer angeläget om att sätta upp snävare definitioner. Men samtidigt är detta svårt för vi ser gång på gång hur det post-digitala gör upp med gamla begrepp etc, vilka ändå behövs för att vi ska veta vad vi undersöker överhuvudtaget. Detta är en problematik som utredningar får börja ta hänsyn till.

”Sweden’s performance is even stronger on business measures where it has the highest proportion of individuals employed in ICT specialist skill occupations. Two measures on which Sweden does not score particularly highly are in the ratio of corporate data revenue to voice revenue, which is somewhat surprising, and on a measure of B2B mobile messaging usage. However these are anomalies  in an otherwise very strong performance.”

Vad innebär ”anomalier” i en annars stark ”performance”? Vad är egentligen normalt när det gäller IT-mognad? Och varför är just det här avvikande för Sverige? Jag tycker det är problematiskt att man jämför den svenska IT-sektorn med den tyska eller den franska. Jag vet inte vad ”data revenue” eller ”voice revenue” innebär begreppsligt, men om undersökningens resultat beskrivs som ”somewhat surprising” så antar jag att jag måste kolla på det framöver.

”Although Sweden scores quite well on the government sub-categories it gets a surprisingly modest rating from the Brookings Institution on “e-government.””

Jag kan hålla med om detta resonemang kring ”e-government” om det handlar om ”the use of information and communication technology to provide and improve government services, transactions and interactions with citizens, businesses, and other arms of government.”

Genomskinligheten och utbytet mellan nätanvändare och stat – samt mellan nätanvändare och myndigheter – får anses vara rätt mediokert med tanke på en del nätpolitiska visioner som finns för hur öppenheten, demokratiska verktyg och samtalen mellan olika institutioner och grupper skulle kunna förbättras.

”We have repeatedly stressed the fact that the Connectivity Scorecard is designed to provide a comparison of how countries rank in relation to each other at a given
point in time. As with other indices of relative rankings, it is hard to interpret absolute scores and it is hard to make comparisons of absolute scores over time.”

Jag håller med om att det är svårt att tolka värdena som dras från denna undersökning, men så är det med alla kvantitativt-kvalitativa projekt och rapporter. Så vad ger det här för värde för Sverige annat än PR eller en falsk förhoppning om att vi kanske är  ”näst bäst” jämfört med andra länder?

”In addition, we substantially expanded and revamped the information base for the current version of the Scorecard and we also expanded greatly the  list of
countries that we included for consideration in 2009. These factors mean that it is not possible to generate very direct comparisons between absolute scores over time and to easily interpret these as “improvements” or “deteriorations.””

”There is little overall change in the picture for Sweden  that we obtained  in 2008.  The country is moderately to very strong on virtually all the sub-categories.
However,  it  is noteworthy that Sweden scores significantly more highly on the business usage measures in the current Scorecard than it did last year.  This appears mostly to be driven by the fact that there are more business usage metrics in this year’s Scorecard than  last, and that they are drawn from different data sources. These appear to portray an impression of greater strength than was obtained last year.”

Ok, jag förstår att det är svårt att förbättra resultaten över ett års tid utan konkreta och tydliga framtidspunkter från Regeringen, men jag frågar mig varför man anmärker på att företagen har förbättrat sina poäng sedan förra året, när man i samma stycke skriver att man har ändrat på parametrarna och de metriska detaljerna sedan förra årets undersökning och att man dessutom har hämtat data från andra källor. Så har det alltså skett en förbättring eller är detta bara ett sken av att man har behandlat data på ett annorlunda sätt? Är det inte väldigt lätt att då sluta sig till att det faktiskt har blivit bättre resultat även fast det kanske inte är fallet i praktiken? Nätaktivismen kommer framöver intressera sig allt mer för data, databehandling och dataprocesser under hösten tror jag. Vi behöver fler verktyg och plattformar för hur vi kan tolka data, ta fram bättre modeller samt arbeta fram informationsunderlag för hur man som nätanvändare ska förhålla sig till olika former av data och texter. Vi behöver en pågående utveckling av nätliteracitet och datatolkning.

”Sweden is seen as a leading high-tech economy, and it is the best-rounded performer of any country on the Scorecard. It  is hard to develop concrete policy
implications for Sweden, given that there are no obvious weaknesses in Sweden’s performance, at  least  on the broadband deployment and  ICT  usage measures that tend to dominate policy discussions.”

Sverige har problem. Sverige har inga konkreta framtidsvisioner för att fortsätta vara ekonomiskt världsledande i högteknologiskt avseende, och det är inte alls speciellt svårt att komma på en rad möjliga utvecklingspunkter inför framtiden som har och göra med nätets fortsatta öppenhet, oreglering, nätneutralitet, infrasystemutveckling, operatörriktlinjer samt starkare utbyte och gehör mot en IT&Telekommarknad som skriker efter ett sådant behov.

Vilka lyssnar vi på? Lyssnar vi på en IT-sektor med +90k människor, vårt IT-råd och Globaliseringsrådet, eller litar vi på Lakaniemi från Nokia Siemens Networks, ett företag som har kopplingar till censuren av det iranska nätet på sin meritlista.

Jag kan inte nog understryka hur viktigt och oerhört kul det vore om representater från Näringsdepartementet skulle dyka upp på seminariet ”Nät och samtal” på onsdag klockan 13:00 på Tekniska Museet i Stockholm. Tillsammans skulle vi under trevliga former kunna diskutera det här mer ingående från många möjliga perspektiv.

”Additionally, the latest data on deployments of Fibre-to-the-Premises (FTTP) broadband networks (which are now part of  the Scorecard) show that Sweden is one of Europe’s leading performers in measures of broadband that utilises fibre (or part-fibre) loops.”

Sverige kan mycket väl bli bättre på fiberoptik, men undersökningen säger ingenting om hur Sverige kan bli bättre inom detta område. Vi behöver få veta hur IT&Telekom-sektorn anser om detta ur ett infrastrukturperspektiv. Jag anser att några av de viktigaste värdena, både ur demokratisk och ekonomisk synvinkel, är satsningar på högre bandbredd och utökad internettillgänglighet.

”Like its neighbour, Finland, Sweden has a liberalised telecommunications market, and the best advice for Sweden might be to keep doing “more of the same.”  Like Finland, the country benefits from having an  international-leaning, well-educated population, and relatively few social disparities, which also give it an advantage in ensuring a uniformly high level of ICT penetration.”

Jag håller delvis med om denna analys ovan, men vi behöver mer mål och uttalade punkter om hur vi bibehåller en bra marknad för IT&Telekomföretagen, samtidigt som vi fortsätter att komma på initiativ och verktyg för hur vi kan skapa fler internationella samarbeten, utbilda människor i ”internet literacy”, informera föräldrar om hur internet fungerar, samt utveckla ett bra klimat för ‘filokommunikation’ i kontrast till det gamla begreppet av ”telekommunikation” från Gr ”fjärran”, dvs. en uppdaterad utgångspunkt som skiljer sig från den gamla syn på långväga kommunikation som uppstår mellan ”ändpunkter” (från Gr. Telos), till att tala om en mer ‘nära’, dynamisk samt decentraliserad form av kommunikation och användande. Vi behöver uppdatera beskrivningen av internet samt dess användningsområden och möjligheter.

”As with other European countries, Sweden has more or less fully liberalised telecommunications sector. The regulator (PTS) has however been aggressive in its regulation of the incumbent telecom operator, Telia. On 18thMarch, 2008, the Swedish government approved a bill calling for the “functional separation” of Telia on lines similar to  those used in the United Kingdom for BT Group.  These measures seem somewhat surprising in light of the state of the Swedish telecommunications market.”

Nätaktivismen behöver intressera sig för hur vi i samarbete med PTS kan ta fram verktyg och lösningar för hur den vanliga nätanvändaren kan kolla om operatören levererar rätt hastighet hem i linan, men också om de levererar ett ”rent” nät, utan blockering av portar osv. Här ser jag stora utvecklingsmöjligheter.

”An unusual feature of Sweden, unusual at least for Europe and North America, is the relatively high penetration of fibre broadband achieved through municipalities and  townships providing broadband service. This  is  likely to become an increasingly accepted model especially as governments seek to stimulate recession-hit economies through productive public spending programmes.”

Staten skulle kunna fortsätta att lägga ut mindre high-tech till de delar av den svenska glesbygden som ännu inte har en befintlig nätinfrastruktur, samtidigt som man fortsätter att satsa på stadsnäten med 100/100 linor och dessutom har konkreta mål som möjjliggör för IT&Telekomföretagen att våga satsa mer på fiber och utbyggnad av ett decentraliserat nät. Vi behöver fler utredningar om hur regeringar och myndigheter kan stimulera demokratiskt deltagande och postdigitala ekonomier.

”The findings from the Connectivity Scorecard are backed up amply by other evidence on the state of the “innovation economy” in Sweden. ICT investment as
a share of total investment is higher in Sweden than in all OECD member countries barring the US.  Sweden is one of the leading investors in knowledge in the OECD, along with the US and Finland.”

”Innovationsekonomi” var ett nytt begrepp för mig, vad innebär det och hur kan jag främja detta? Jag tror att vi skulle få se ännu mer investeringar inom IT&Telekomsektorn om bara Regeringen kom med klara och tydliga råd och visioner för de kommande 5-10 åren, och det mycket snabbt.

”Sweden would thus appear to be one of the best-placed countries to utilise ICT to its fullest potential. The country does not have the demographic and educational challenges that larger countries face, and already has a significant head-start.”

Återigen, vi behöver bli bättre även här, inte bara upprätthålla en bra nivå. Men även Sverige har väl en del utmaningar både med tanke på demografin och utbildningssystemet? Varför leva på vårat så kallade ”försprång” när vi skulle kunna sätta upp tydligare regler för Sveriges kommande utveckling av infrasystem, utbildningar, ekonomin samt många andra områden?

Det vore kul om fler kunde analysera och göra en bedömning angående dessa parametrar, undersökningen samt framtidsvisioner för det öppna och fria nätet. Om ni skriver något om det och hinner kasta ett öga på undersökningen till på onsdag, så länka gärna era funderingar hit. Meddela mig gärna också om ni kommer på seminariet så kan vi samtala mer och skriva ner en massa konkreta punkter och tänka framåt.

Juliagruppen
Sverige behöver en IT-politik
Jag har inte satt ned foten
De goda exemplen räddar IT-politiken
It-mogna Sverige har fördel i krisen

Connectivity Scoreboard 2009: Sweden
Strong Business and Consumer Connectivity Reinforce Sweden’s High Ranking

Inertia

“Zzzzp”… Ring´ , ring´ –  the crocuses are awakening in someone’s backyard,
some array during warm weather and play, but thorny bushes they scarred.
I ought,” uhmm”… await the first wet-snow wading through leaf-sprinkle,
trailblazing through cold, snowfolded forests is WIN!, errr… Even during star-twinkle.

Nets and Conversations – August 19th, Stockholm, Sweden

The Julia Group (”Juliagruppen”) has presented the panel participants for the forthcoming seminar Nets and Conversations (”Nät och Samtal”) on Aug 19th at 13:00-19:00 CET, in Stockholm, Sweden. The seminar will be held at the National Museum of Science and Technology and it is a public seminar where participants are going to discuss, share thoughts and to picture a future about an open internet with its various challenges.

This seminar – unlike other recent seminars with similar subject matter – will aim at emphazising a user-driven, open and decentralized development and to create a community for the advancement of such an expansion. The Julia Group would appreciate if this initiative could spawn further conversations between different fields in research and academia, as this will be needed not only to advance the expansion of the ‘swedish’ net infrastructure, but also to develop ideas and tools in order for us to re-establish Sweden as one of the most advanced in terms of net activism and net political solutions to a wider audience.

Participants come from industry, academia and grass-roots initiatives and everyone will get a chance to get to know each other after the panel sessions. This intimate setting will hopefully enable people to dig deep into the different possible futures of the net.

The Julia Group is a newly formed coalition of people from research, journalism and industry previously engaged with the EU telecoms package who are now arranging a seminar series on different aspects of the future of the net. The aim is to examine and develop new political strategies and posibilities for working towards a future where openess and transparency is still a central and vital part of the internets project. With the seminars the hope is to establish a community of people working with these issues.

I recommend that you read material concerning law, regulation, anonymity, internet infrastructure, the European Union, net neutrality, HADOPI as well as the telecoms package etc. prior to the seminar.

Here are the details for the seminar:

13.00 – 14.45 – Infrastructure
Is there a future for an open and free internet? What type of obstacles, technical and political possibilities do we face during the forthcoming 5-10 years? Is net neutrality important in Sweden and in Europe? Is there a cause for concern within the IT-sphere? If yes, then how should we face and challenge this concern?

Panel participants:

Nicklas Lundblad (Swedish IT-committee),

Jonas Bosson (FFII)

Jan-Erik Fiske

Jussi Karlgren (Masudabreven)

15.00 Talk: Jeremie Zimmermann, La Quadrature du Net
Jeremie Zimmerman needs no lengthy introduction. As co-founder and spokesperson for the french initiative La Quadrature Du Net – which is an activist group that works with information and net political questions – Zimmerman will give a key note speech that connects the two fields with each other, thus introducing both the net political questions for a wider audience and hopefully give a few pointers about where we are heading in terms of an open internet with its different unregulated innovative solutions and possibilities. If you want to see a possible unification of European net activism and politics, then this is one of the key figures we ought to listen to.

15.15 – 17.00 – Net activism
Recently we have seen how the internet has spawned a realisation of democratic ideals, however, how do the newly formed net based grassroot initiatives work and what are links are there to legislators, politicians and the media? How important is anonymity and what net political tools do we want to develop during the forthcoming years? How do we develop net activism?

Panel participants:

Emma Marie Andersson (Net activist and blogger),

Joakim Jardenberg (Mindpark.se),

Johanna Nylander (Journalist and blogger, now at Expressen.se),

Erik Josefsson (Hired by the Green group in the European Parliament, working for the Swedish Pirate Party).

17.00 – 19.00 – Conversations
As this initiative aims to be a positive and forward thinking seminar where we all meet, discuss and envision a future with an open internet, we need to rethink our positions and how we can re-envision a fruitful and forward thinking path for the future. After the seminar, there will be at least two hours of discussion and a chance to meet new people, network and to gain new and valuable perspectives on how we all use the internet, as well as talk about where we are headed. Be sure to prepare those in-depth questions, to think about what concerns you, your profession or related to how you use or are affected by the internet.

The Julia Group hopes that this seminar will create a positive conversation and interconnect different views and spheres in the mutual interest for the future of the internet. Information is also available in swedish at the National Museum of Science and Technology or Juliagruppen.

Background:

When the huge impact of internet technologies on our society becomes clear to both politicians and businesses at the same time as an economy in crisis is looking for new areas of growth, the question about the future infrastructure of the net is once again at stake.

At the same time, internet users all over Europe have gained a new interest in the democratic process through issues such as immaterial property, digital civil rights and the role of digital technologies in shaping our networked society. These issues cut across traditional lines of conflict and create new methods, alliances, actors and publics. The internet is both the thing at stake and the platform used in this new political space.

The seminar will be broadcasted live @ http://bambuser.com/channel/juliagruppen

Juliagruppen