Som ni kanske vet är det just nu Sverige som har ordförandeskapet i EU och kommer att lämna över ordförandeskapet till Spanien 2010. Jag fick igår reda på vilka områden som Spanien kommer att prioritera under sitt ordförandeskap.
Jag kan inte speciellt mycket spanska. Jag kan i princip bara beställa öl (vilket är en mycket viktig kunskap) och säga att det finns en hund under bordet(!), men utöver det är mina språkkunskaper mycket begränsade.
Jag har tagit del av ett PDF-dokument som innehåller prioriteringar för det spanska ordförandeskapet och det är ingen trevlig läsning.
Det spanska ordförandeskapet kommer att prioritera ”to boost network security”, ”the protection of Intellectual Property on the Internet”, och ”the fight against the so-called ”piracy” on the internet”.
Kommer det spanska ordförandeskapet vara intresserade av fler så kallade ”3-strikes”-lagar? Eller kommer Spanien att satsa ännu mer på att ta fram något mer paneuropeiskt ”3-strikes”-förslag?
Det sistnämnda är självklart bara spekulationer från min sida, men nätpolitiskt aktiva människor med kunskaper i spanska bör läsa dokumentet så vi vet vilka mål eller riktlinjer Spanien verkligen kommer att ha.
Att Spanien vill stärka nätverkssäkerhet, värna om skyddet för immaterialrättsliga intressen och kämpa mot fildelning är dock på intet sätt förvånande.
Telekompaketet
Det står även i dokumentet att Spanien ska prioritera:
”Adoption of the regulatory package for electronic communications, if finally this issue is not resolved under the Swedish Presidency”.
Det finns alltså en inställning som innebär att man från den Europeiska Unionens håll erkänner en möjlighet att telekompaketet kan komma att röstas ner. Jag ser dock detta som föga troligt, såtillvida inte det svenska ordförandeskapet och Näringsdepartementet står på sig på följande punkter:
- Att nätneutralitet bör vara en del av telekompaketet
- Att 138:an är bra i original
- Att ”prior ruling judicial authority” i am 138, Ramdirektivet – betyder att det är original, vilket är bra!
- Att ”internet acces = instrumental to fundamental freedom incl. freedom of expression and communication””
- Att ”restriction must be done with prior decision by judicial authorities”
- Att ”article 20/21 in the Universal service directive = bad. They allow for ”conditions limiting access to services and applications”. Detta innebär att man skadar nätneutralitet, vilket är vad operatörer som Ofcom och AT&T ägnar sig åt.
- Att Näringsdepartementet måste kliva fram och positionera sig för värnet av nätneutralitet
- Att Näringsdepartementet måste säga ifrån och ställa negativa till artiklarna 20/21
Det ska bli intressant och se hur pass långt Sverige är villiga att gå med att närma sig Frankrikes linje och inställning i dessa frågor.
Angående det spanska ordförandeskapet så vet jag inte om jag kommer att vara lika aktiv under nästa år som jag har varit under den pågående telekompaketsprocessen. Detta på grund av att man utsätter kroppen för en hel del stress och nedprioriterar andra viktiga saker i sitt liv. Det är tungt att vara nätpolitiskt aktiv när trycket blir för stort och när lagar och direktiv röstas igenom även om människor har lagt ned tid och ork på att informera om hur vi egentligen skulle vilja ha det. Ibland uppstår en viss tomhet och känsla av maktlöshet som på sikt inte är fruktbar om man inte hittar en bra nivå för sitt engagemang.
Slutligen, nätpolitiskt aktiva är en stor positiv resurs för politiker och är en röst som man som politiker borde lyssna mer på. För den som vill formatera det spanska dokumentet så kan ni kolla här.
Till allra sist, Sverige är ledande på bredbandskvalité enligt en ny rapport från BQS. Nu hinner jag inte läsa rapporten för att jag ska iväg, men jag slår vad om att undersökningen inte har med nätneutralitet som en parameter i undersökningen av världens bredbandskvalité. Det är dags att gå från ”bredbandskoll” till en ny nivå av konsumentkontroll för att kolla sig bredbandskvalité.
Näringsdepartementet har aldrig varit för vare sig nätneutralitet eller 138’an.
Tvärtom så anser Henrik Hansson (Åsa Torstenssons politiskt sakkunnige) att 138’an bryter mot svensk grundlag.
Ja, jag vet att dom har varit negativt inställda till 138an etc.
Om jag eller någon annan får chansen så kommer vi att prata lite med Henrik och Åsa om det här i slutet av månaden. Jag är intresserad av de skrivningar i svensk grundlag som enligt Näringsdepartementet krockar med 138an. Det vore kul att få ta del av den informationen.
Man skulle kunna vända på det och hävda något i stil med: Är det ok att nätanvändare stängs av, regleras etc utan domstolsprövning i svensk lagstiftning?
Min magkänsla som konsument säger mig att operatörer redan har de medel som krävs för att bedriva sin företagsverksamhet och att de redan kan hantera kunder som bryter mot kontrakt. Jag tolkar det som att 138an inte är ett problem i det här fallet, men då gör jag ju inte den bedömningen som politisk sakkunnig.
Här skriver Henrik:
http://departementet.wordpress.com/2009/04/16/vad-ar-det-for-fel-pa-tillagg-138/
Kan tillägga att debatten eteråt är ganska hätsk.
HH är inte en populär figur, speciellt inte efter en tjänsteperson på en direkt råga påstod att termen ”lawul content” inte längre fanns med i telekompaketet, något som blev tillbakavisat ganska fort, tror det tog 45 minuter mellan uttalandet till att vi var en bunt som publicerade text som visade på motsatsen 🙂
http://scabernestor.blogg.se/2009/may/regeringen-far-med-osanningar-lawful-content.html
https://danielrisberg.wordpress.com/2009/05/04/naringsdepartementet-forvirrat-angaende-lawful-content/
Jag kom inte ens ihåg att jag skrivit om det tidigare. 😦 Tiden går alldeles för snabbt. Ni får ha överseende med att jag är jättetrött när jag skriver detta nedan.
Problemen är enligt Henrik följande:
”I den här skrivningen [am 138] ingår alltså möjligheten att en domstol ska kunna avgöra huruvida en internetanvändare ska stängas från internet. Detta kan vara är oförenligt med våra grundlagar eftersom en domstol inte kan ha denna befogenhet.”
”En annan komplikation med tillägg 138 är att det innebär ett generellt krav på domstolsprövning för varenda begränsning i yttrande- och informationsfriheten. Det skulle bli väldigt ineffektivt om t.ex. polisen skulle behöva få domstolens godkännande varje åtgärd från polisens sida som innebär en rättighetsinskränkning.”
”Dessutom finns det delvis andra problem. Vi har idag avtalsfrihet vilket innebär att internetleverantör (ISP) kan teckna avtal med sina kunder och uppställa villkor som de gemensamt kommer överens om. Med det här tillägget försvåras detta. Exempelvis finns risken att en ISP tvingas gå till domstol för att stänga av en internetanvändare som inte betalar sin räkning: ”No restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users”.”
Angående de sannolika problemen på grundlagsnivå så tycker jag att det är för krångligt för att förstå eller ens se de möjliga konsekvenserna. Men om inte en domstol ska/kan ha dessa befogenheter, vilka ska då ha det? Om en användare ska stängas av så måste ISPs helt plötsligt stå för bevisbördan (om det gäller trafik), och då måste de få mer befogenheter i avtalen. Men detta är ingen befogenhet som andra aktörer eller grupper ska ha. Hur ser de ut i de andra 26 länderna och deras lagstiftning?
Även grundlagen påverkas av det postdigitala samhället.
Angående avtalsfriheten tänker jag mig att detta problem är tvådelat.
Jag tolkar det som att de avtal som finns mellan ISP och kund är är mindre problematiska i dagsläget än andra former av regleringar eller strypt internetaccess (t.ex. Hadopi) som kan komma att bli allt vanligare i Europa. Om tillägg 138:a krånglar till avtalsfriheten eller överbelastar systemet kan det ju korrigeras för att harmonisera med rådande EU-lagstiftning.
Om jag ingår i ett avtal med en ISP skriver jag under på att följa ett antal regler och riktlinjer för min access. Men min ISP har i dagsläget inget krav på sig att övervaka all trafik. Det är en stor skillnad mellan att bli nedprioriterad för att man har missat än faktura än att bli helt avstängd från nätet på grund av något annat. Amendment 138:a tolkar jag som att det handlar mer om skydd mot att inte godtyckligt kunna stängas av från internet innan en domstol har prövat fallet. Det handlar inte om att åberopa tillägget så fort man har med flit eller ovetandes missat någon av de vanligaste riktlinjerna i ett avtal.
Förstår någon vad jag menar? En ISP kommer ju inte att behöva gå till domstol för varje unikt avtalsbrott. Detta måste man ju kunna undvika. Jag undrar hur Europaparlamentarikerna tolkar am 138 på den här punkten.
Jag förstår att det känns tungt att hålla engagemanget uppe gentemot makteliten i Europa, men det finns många som uppskattar ditt engagemang!
Tack Markus, det är verkligen lättare att hitta motivation om det åtminstone finns några som tycker att det jag skriver är värdefullt. Jag tror att fler kommentarer skulle höja min motivation på sikt.