Näringsdepartementets seminarium om öppna nät

    /\___/\
   /       \
  |  #    # |
  \     @   |
   \   _|_ /
   /       \______
  / _______ ___   \
  |_____   \   \__/
   |    \__/
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   |       |
   /        \
  /   ____   \
  |  /    \  |
  | |      | |
 /  |      |  \
 \__/      \__/

Grattis internet på 40-årsdagen!

Igår bjöd Näringsdepartementet in till ett seminarium om öppna nät, där det var meningen att vi skulle diskutera problem och vart vi i Sverige är på väg när det gäller öppenheten. We rebuild och Juliagruppen kommer cirka 1.24h in i streamen, så se till och se det och tipsa samtidigt era vänner.

Christopher Kullenberg har redan skrivit ett mer ingående inlägg om seminariet och jag kommer därför att kort försöka ta upp ett par generella saker som jag kom och tänka på.

• Det finns dom som tror att nätneutralitet är något som ska ”införas eller inte” som reglering eller lagstiftning. Detta är en felaktig tanke eftersom ”internet” som vi idag känner till det – med dess kommunikationsfrihet, verktyg för demokratisering, toleransökande inslag, ”folkporr”, innovationer och kommunikationsfrihet –  har fram tills nu varit oreglerat, öppet och fritt. Nätneutraliteten har alltså varit förutsättningen för att internet idag på sin fyrtioårsdag ser ut som det gör. Om vi vill låta internet få vara fritt och öppet i fyrtio år till kommer vi att behöva tala om nätneutralitet på flera olika plan som går utöver svensk inrikespolitik och marknadsekonomi.
• När vi diskuterar nätneutralitet innebär det inte att vi vill hårdreglera helt utan föregående analys av konsekvenserna. Vi ska istället akta oss för regleringar. Under 00-talet har vi flera gånger sett hur lagar och förordningar måste patchas flera gånger per år för att inte de inte hinner med i samtiden och hur företag överför analoga marknadsmodeller till internet i tron om att de ska fungera helt friktionsfritt i ett helt annan medium. Dessutom ser vi hur ny lagstiftning blir helt verkningslös nästan direkt efter att ha implementerats. Istället kan man gemensamt ta fram generella principer för hur operatörer och andra aktörer på marknaden ska förhålla sig till nätneutralitet. Norska motsvarigheten till PTS har tagit fram regler tillsammans med norska aktörer, så kan inte PTS undersöka möjligheten till att göra samma sak i Sverige? Vi måste samtidigt diskutera behovet av fridlysningar och undantag som gynnar internet istället för att fastna i en regleringsdebatt.
• Om vi tar fram verktyg som medborgare kan använda sig av för att undersöka att de får ”internet” och inte inlåst ”kabel-tv-internet”, kan vi direkt få statistik och data på om alla aktörer rent faktiskt värnar för ökad öppenhet. Det kommer bli mycket enklare för människor och journalister att se vilka som erbjuder ”internet” och vilka som erbjuder internet som blockeras, utsätts för diskriminerande felprioriteringar, låses in, som inte har applikationsfrihet och som inte når ‘upp’ till tier 1. Vi skulle behöva innehållsförteckningar som tydligt visar att man får ”internet” och operatörer borde öppna upp sig mer och presentera mer statistik för hur de bedriver sin verksamhet.
• Givet att vi tar fram en form av öppenhetsmärkning av internet kan man tänka sig att den konsumentmakt som nya verktyg medför tydligt kommer att visa vilka operatörer som erbjuder bra internetaccess och vilka som inte gör det. Istället för att stirra oss blinda på konkurrensen och ”marknaden som kan lösa allt” kan vi istället tänka oss en hel sammansättning av begrepp, generella principer, verktyg, samarbeten och innehållsförteckningar som kommer att göra det ännu tydligare för kunden vad de får och vad nätneutralitet verkligen innebär.
• Vi behöver diskutera antimarknader i samband med diskussionen om marknadsekonomi samt konkurrens utan att blunda och hålla för öronen när öppenheten kommer på tal.
• Internet ska inte ses som en stor marknadsplats. Det är under 00-talet som marknader har börjat etablera sig allt mer, men internet har ju framförallt handlat om nätverken och kommunikationsverktygen. Vad vi ser idag är hur vanliga medborgare, du och jag, faktiskt producerar mer och mer av det material som vi affekteras av när vi nätar. Historiskt sett har tjänsteleverantörerna försökt att få konsumenter att just använda deras tjänster och plattformar, men detta har gång på gång visat sig vara ett stort misslyckande. Man tar sig lätt runt dessa hinder och konsumenter vill inte ha några inlåsningar. Tjänste- och innehållsleverantörerna vill ju leverera sina tjänster, men detta innebär att de inte får hindra mig från att använda motsvarande tjänster som jag tycker är bättre.
• Om internet ska kunna bli vad som helst, då gäller det att ingen säger vad det ska bli. Jag vill inte att ”internet” ska vara en marknadsplats – jag ser mycket hellre att internet exempelvis realiserar global vox populi. Ligger internets framtid i en ökad förståelse för nätverken? Eller kommer det att utvecklas till något kontrollerat och inlåst? Vi bör diskutera hur vi kan främja internet, öppenhet, nätverk, kommunikation, demokrati och så vidare, oavsett om vi gillar marknadsekonomi eller lulz. Om politikerna ser investeringar i internet som en möjlighet för Europa att ta sig ur en kris, tror jag att medborgare vill se investeringar på infrastruktur av andra anledningar. Jag förespråkar därför fler ingående samtal om internets öppenhet mellan olika aktörer. Vi får inte heller glömma att mycket av nätets charm ligger i att det ”inte har något som helst syfte utan är till sin essens idiotiskt” – Rasmus Fleischer, eller att dess essens ”ligger nånstans i triangeln porr, avancerad politisk filosofi och bilder på små söta pälsdjur” – Isobel Hadley-Kamptz, Kvällspasset, P3 29/10.
• Kom alltid förberedd och påläst om du ska uttala dig om telekompaketet i samma lokal som Kristian Viidas, Näringsdepartementet.
• Seminariet fastnade alltför mycket i marknadsekonomi och konkurrens vilket är olyckligt för att dessa fenomen överskuggar öppenhetsbegreppet och det samtal som vi bör ha. Jag rekommenderar alla att ägna ett par minuter åt att tänka på alla positiva värden som ni skulle vilja främja om internet inte inbegrep marknader och det inte fanns några som helst konkurrensproblem. Om ni vågar er på detta lilla tankeexperiment är jag övertygad om att ni kommer få en ännu bredare bild av ”internet” och dess möjligheter.
• Till sist, Om ni tyckte att We rebuild eller Juliagruppen tog upp bra saker under gårdagens seminarium och vill samtala mer ingående om något som rör internets öppenhet, offentlighet och möjligheter, se här och här.