Posts Tagged 'frihet'

Tänk inte på elefanter

Av Jeffrey Tucker

Filmen Inception (2010), regisserad av Christopher Nolan, är en av de få filmer som jag har sett som tar idén om idéer i sig på allvar.

Den handlar om ett team av experter som specialiserat sig på industrispionage genom att extrahera information från drömmar. Den här gången är deras jobb mycket svårare: De uppmanas att implantera en ny idé i någons huvud med samma metoder.

Följande ordväxling sker för att illustrera en idés kraft:

”OK, det här jag, som planterar en idé i ditt sinne. Jag säger: Tänk inte på elefanter. Vad tänker du på?”

Jag förstår din poäng!

En annan karaktär förklarar den djupare frågan om att antingen extrahera eller implantera idéer:

”Vad är den mest motståndskraftiga parasiten? Bakterier? Ett virus? En tarmmask? En idé. Resilient… mycket smittsam. När en idé fått fäste i hjärnan är den nästan omöjligt att utrota. En idé som är helt fullt utvecklad – fullt förstådd – som fastnar – rätt där inne någonstans ”.

I verkliga livet implanterar människor idéer i våra huvuden hela tiden. Om du såg någon av de stora politiska konventen under den senaste veckan så vet du det. De säger att vi behöver dem för att hålla oss säkra, trygga, välmående, dygdiga och rättvisa. I deras frånvaro kommer något hemskt att hända.

Målet här är en annan version av spionage. Vi håller på att övertalas att ge dem pengar att bedriva sina kampanjer och sedan på utsatt timme, marschera till den av staten anvisade platsen och markera röstsedeln på det sätt de vill att vi ska göra.

Färre och färre går med på detta men visar bara lagom foglighet för att ge intryck av samtycke. Miljontals har en idé implanterad i huvudet och de agerar på den. Det fungerar mer eller mindre. Det har fungerat under mycket lång tid. Systemet är inte så friskt som det brukade vara men det är fortfarande den bästa chansen som den styrande eliten har för att locka oss till samarbete.

Tänk om det mesta av vad som händer på dessa partiska konvent är illusion? Tänk om de verkliga krafter som driver våra liv till stor del är oberörda av röstning och val? Och vad händer om dessa verkliga befogenheter är så sårbara att om vi slutar tro på dem, så kommer de att förlora sin makt? Tänk om vägen till frihet var så tydlig som att upptäcka verkligheten efter en period av drömmande?

Detta är Hans-Hermann Hoppes ståndpunkt i The Great Fiction: Property, Economy, Society, and the Politics of Decline (2012).

The Great Fiction förklarar statens interna arbete som ingen annan bok. Hoppe gräver djupt i historien, om egendomens ursprung, maktens natur, sanningen om pengar och många andra ämnen för att visa att mycket av det vi brukar tro om systemet i huvudsak är en fabel.

Maktapparaten skyddar oss inte; den rånar oss. Den stabiliserar inte ekonomin; den suger ut rikedom från många till ett fåtal. Den håller oss inte säkra; den gör världen säker för dem men äventyrar våra liv och välstånd. Den intellektuella klassen som skickas för att försvara maktsystemet ser till sina egna intressen.

The Great Fiction är lögnen pådriven av den politiska klassen om att exploateringen vi står inför dagligen är nödvändig och oundviklig. Ingendera är sann. Som en del av den stora fiktionen finns det även många små fiktioner. Hoppe diskuterar var och en i tur och ordning: idén att staten ger oss säkerhet, att den skyddar våra pengar, att våra samhällen hanteras vetenskapligt av experter, att nationalstaten är något slags odödlig varelse som kommer att vara för evigt.

Hoppe är en av de ledande intellektuella i världen idag, en stor tänkare på samma nivå såsom en Hume, Hegel, Kant, Marx och Mises. Essäerna är några av hans skarpaste och mest långtgående, som handlar om egendom, pengar, samhälle, juridik, och även den vetenskapliga metoden. Hans anseende i Europa är så stort att folk ropar efter privata inbjudningar till hans salong. Han skrifter har översatts till ett tiotal språk.

Här är bara ett urval av materialet du kommer att finna i boken:

  • Tre utmärkande drag hos staten (som staten inte utannonserar)
  • Varför en befolkning står ut med skatter, mobbning och dålig service från staten
  • Varför intellektuella vänder sig till staten för stöd
  • Varför obligatorisk utbildning verkligen existerar
  • Varför och hur staten åstadkommer allas krig mot alla
  • Varför rättigheter existerar endast på grund av knapphet
  • Varför varje avvikelse från äganderätten leder till social förlust
  • Varför moderna livet är, på sätt och vis, mer vildsint än primitiv förhistorisk tid
  • Varför rikare stater är mer aggressiva
  • Varför och hur familjen uppstod som en ekonomisk enhet
  • Varför självförsörjning är vägen till fattigdom
  • Varför den malthusianska fällan är verklig och hur vi undflydde den
  • Varför tekniska förbättringar nödvändigtvis ökar från ägande och handel
  • Varför den avgörande ingrediensen som inledde moderniteten är mänsklig intelligens
  • Varför total privatisering inte bara är möjligt utan önskvärt
  • Varför det är naivt att förvänta sig att staten någonsin reformerar pengar
  • Varför invandringsfrågan är mer komplicerad än någon sida medger
  • Varför den bästa vägen framåt för frihet måste omfatta rätten till utträde
  • Varför sannerligen rättvisa lagar nödvändigtvis sträcker sig från privat egendom
  • Varför det inte kan finnas någon religiös frihet utan äganderätt

Om du inte är bekant med Hans-Hermann Hoppes verk, förbered dig för att The Great Fiction kommer att orsaka en grundläggande förändring i hur du ser på världen. Ingen nuvarande levande författare är mer effektiv på att skala bort illusioner som nästan alla har om ekonomi och det offentliga livet. Mer fundamentalt ger oss professor Hoppe möjligheten att finna sanningen om den mest kritiska frågan som mänskligheten står inför idag: valet mellan frihet och etatism.

Titeln kommer från ett citat av Frédéric Bastiat, 1800-tals-ekonomen och broschyrförfattaren: ”Staten är den stora fiktionen genom vilken alla försöker leva på bekostnad av alla andra.” Han säger inte att detta är en del av staten, en möjlig del av allmän ordning som gått fel, eller ett tecken på en stat som förändrats till det sämre i ett skifte från sin nattväktarroll till att bli konfiskatorisk. Bastiat karakteriserar statens innersta väsen per se.

Alla Hoppes skrifter om politik kan ses som ett klargörande av denna punkt. Han ser staten som ett gäng tjuvar som använder propaganda som ett medel att dölja dess sanna natur. Med detta innehåll har Hoppe skapat enorma bidrag till litteraturen som visar hur staten uppkommer och hur den intellektuella klassen hjälper till att föreviga denna mörkläggning, vare sig i vetenskapens eller religionens namn, eller genom tillhandahållandet av en viss tjänst som hälsa, säkerhet, utbildning, eller något annat. Ursäkterna förändras ständigt: statens funktion och målet för staten är alltid detsamma.

”Endast ett fåtal människor kan se genom hela charaden”, skriver han, ”och ännu färre har modet att uttala sig mot den.”

Det är då sant att Hoppe står med en lång rad av anarkistiska tänkare som ser staten som spelande en rent destruktiv roll i samhället. Men till skillnad från huvudlinjen av tänkare i denna tradition är Hoppes tänkande inte belastat med utopiska illusioner om samhället utan staten. Han följer Ludwig von Mises och Murray N. Rothbard i placeringen av privat egendom som ett centralt element i den sociala organisationen. I sin motivering av denna ståndpunkt går Hoppe långt utöver de traditionella lockeanska fraserna. Han ser privat egendom som en ofrånkomlig institution i en värld av knapphet och bygger på samtida europeisk filosofi för att göra sina anspråk mer robusta än någon av hans intellektuella föregångare.

Läsaren kommer att bli förvånad över Hoppes tillvägagångssätt eftersom det är mycket mer systematiskt och logiskt än folk förväntar sig av författare som behandlar dessa frågor. Han kom fram till sina åsikter efter en lång intellektuell kamp, som förflyttade sig systematiskt från att vara en konventionell vänster-socialist, till att bli grundaren av sin egen anarkokapitalistiska skola.

Den dramatiska förändringen skedde i forskarskolan, som han avslöjar i det biografiska avsnittet i denna bok. Han tar inget för givet under loppet av sin argumentation. Han leder läsaren noggrant igenom varje steg i sin kedja av resonemang. Detta tillvägagångssätt kräver extraordinär disciplin och en nivå av briljans utom räckhåll för de flesta författare och tänkare.

Denna speciella arbete går bortom politiken, emellertid för att visa hela skalan av Hoppe tankar om ekonomi, historia, vetenskaplig metodik, och tänkandets historia. I varje fält ger han samma nivå av noggrannhet, drivet för en kompromisslös trohet till logik och oräddhet inför radikala slutsatser.

Mot bakgrund av allt detta verkar det för begränsande att beskriva Hoppe som blott en medlem av den österrikiska eller frihetliga traditionen, för han har verkligen skapat nya vägar – på fler sätt än vad han synliggör i sina skrifter. Vi har verkligen att göra med ett universalgeni, vilket är just därför Hoppes namn dyker upp så ofta i diskussioner om nutidens stora levande intellektuella.

Det råkar vara så att Hoppe också är en mycket kontroversiell figur. Jag tror inte att han skulle vilja ha det på något annat sätt. Oavsett är det alltid fallet för verkligt kreativa tänkare som inte avviker från sina slutsatser som följer av premisserna. Perspektivet från vilket han skriver härrör från en passionerad men vetenskaplig anknytning till radikal frihet och hans arbete kommer till stånd i tider när staten är på frammarsch.

Allt han skriver går mot strömmen. Det bryter mot paradigm. Just när du tror att du har förstått hans tänkesätt tar han det i en riktning som du inte förväntade dig. Det är inte bara hans slutsatser som har betydelse, utan det mästerliga sätt med vilket han kommer fram till dem.

Var ser Hoppe att vår nuvarande kris slutar? Här är en passage som ger dig en vink:

Imperiebyggande bär på fröna till sin egen undergång. Ju närmare en stat kommer till det slutliga målet av världsherravälde och en världsstat, desto mindre anledning finns att bibehålla sin interna liberalism och istället göra vad alla stater är benägna att göra ändå, dvs. att slå ner på och öka utnyttjandet av de produktiva människor som fortfarande är kvar. Följaktligen, utan extra tillgängliga skatteskyldiga och inhemsk stagnerande eller fallande produktivitet, kan imperiets inre politik med bröd och skådespel inte längre upprätthållas. Den ekonomiska krisen inträffar och en förestående ekonomisk härdsmälta kommer att stimulera till decentraliserande tendenser, utbrytning och separatistiska rörelser, och leda till Imperiets upplösning. Vi har sett detta hända med Storbritannien och vi ser det nu med USA och dess imperium som uppenbarligen är på sista versen.

Det är min stora ära som chefredaktör för Laissez-Faire Books att publicera ett verk av denna betydelse. Det är mer än en samling i den frihetliga traditionen; det är ett bevis på att framsteg i idéer fortfarande är möjligt i vår tid. Så länge det fortfarande är sant, så länge som traditionen Hoppe representerar lever och förbättras, har vi anledning att tro att människans frihet inte har och inte kommer att ge vika för den stora fiktionen.

Din tillgivne,

Jeffrey Tucker

Följande artikel är en översättning och omarbetad version av Jeffrey Tuckers ”Don’t Think About Elephants” från den 7:e september 2012. 

Annonser

Eurokrisen – Philipp Bagus

Ekonomi och kriget mot droger – Mark Thornton

En kväll med Tom Woods

Gästinlägg: Att vara fri

Denna post är ett gästinlägg och kommer från Hej och Hå som skriver om frihetliga frågor, banksystemet, guld & silver, samt monetär politik på bloggen ”Spring med saxen”. I texten ställer sig Hej och Hå frågan vad frihet är och vad det egentligen innebär att vara fri, och ger en insiktsfull samt tänkvärd kommentar kring samtidens förhållningssätt till vad pengar och värde egentligen är. Jag har fått tillåtelse att återpublicera texten här eftersom jag tycker att det är ett välskrivet och ett välartikulerat inlägg om verkligheten. Åsikterna i artikeln är skribentens egna och om ni tycker om den så bege er till Spring med saxen och kommentera den.

Skulle man fråga hundra människor vad frihet betyder skulle man med stor sannolikhet få hundra mer eller mindre olika svar. Skulle man dessutom sprida ut frågorna till människor från olika länder och ursprung skulle sannolikt svaren variera ännu mer. Troligen skulle människor med erfarenheter från krig, förtryck och alla andra hemskheter som faktiskt förekommer i världen definiera frihet som att vara fri från just krig och förtryck, medan många svenskar sannolikt skulle svara att frihet är att ha den där fina bilen, det där fina huset, den där fina båten och den där sköna semestern.

Vad det innebär för mig har jag precis börjat inse. Att jag inte är fängslad eller utsatt för förtryck är jag naturligtvis tacksam för så på sätt och vis kan jag nog kalla mig fri och jag är medveten om att jag är lyckligt lottad i förhållande till större delen av världens befolkning.

Med det sagt så tänker jag ändå påstå att jag och majoriteten av svenskarna ändå inte är fria. Vi har någon sorts falsk frihet, en illusion av hög materiell standard och välfärd. Alla volvos, villor, sommarstugor och båtar är kattguld. Enklast är det kanske att jämföra med den nakne kejsaren även om liknelsen börjar bli sliten.

Illusionen eller kattguldet är så effektiv att många aldrig inser att det inte är på riktigt. Antagligen beror det på att det är en verklighet ingen vill se.

De flesta i min ålder vill naturligtvis ha det som generationen före oss har. Allt det vanliga i materiell välfärd, ni vet, villa, volvo och allt det där. Den bistra sanningen, verkligheten som ingen vill se, är att väldigt få av dom har det på riktigt. De flesta har aldrig funderat på att dom INTE äger sitt hus, sin bil, eller sin båt. Många kommer aldrig att äga sitt hus. Jag vet, det låter galet, men det är sanningen. Bilen tappar sitt värde så fort att den helt enkelt måste betalas av, men huset… Många i min generation har så stora skulder på just huset att det aldrig kommer att betalas av. Det är helt enkelt för mycket pengar för att klara av att betala under en livstid full av andra utgifter för mat, barn, transport och alla andra kostnader livet för med sig.

Det absolut genomsjuka i detta sjunker inte in. Man kan spekulera i om det beror på någon sorts psykologisk skyddsmekanism för att inte helt bli galen av vetskapen att huset man bor i, det som ska vara den trygga punkten i livet, i själva verket kräver en livstid av skuldslaveri och är allt annat än tryggt. Ja, slaveri. Den som har belånat hus kan prova att inte betala en månad och se efter vem huset tillhör. Med dagens huspriser får man alltså acceptera att för resten av livet inte ens äga huset man bor i utan hyra det av banken.

Det har passerat all vett och reson. Visst finns det delar av Sverige där man kan köpa ett hus och kunna betala av det och äga det men det är inte så där de flesta av någon anledning vill bo. Priserna är så långt förbi det vanligt folk har en chans att ha råd med att priset knappt är relevant längre hur konstigt det än låter. Visst, det har någon sorts sjuk logisk förklaring. Om huset kostar så mycket att beloppet är långt långt över vad en normal arbetarsvensson egentligen har råd med och det någonstans är givet att skulden kommer att jaga honom för resten av livet, spelar det någon roll med en miljon mer hit eller dit sålänge månadskostnad för boendet inte överstiger inkomsten? Argumentet ”det spelar ingen roll hur mycket man har i lån, det viktiga är vad det kostar per månad” är faktiskt vanligt. Bankerna använder det ju själva när dom så generöst ”beviljar” dig att få låna deras påhittade pengar mot ränta.

Tillgång och efterfrågan hör jag ofta som förklaring. Jag vill dock påstå att tillgången på kredit är avgörande. Om inte bankerna gav kredit skulle ingen i sanningens namn ha råd med dessa priser, därmed är tillgång och efterfrågan satt ur spel, eller åtminstonde manipulerade eller påverkade.

Jag har läst oräkneliga analyser av ekonomer och förståsigpåare och otaliga komplicerade förklaringar som motiverar prisnivån. Visst finns alternativet att det är jag som är en envis tjurskallig normalbegåvad mupp, självklart. Jag kan bara inte, om så mitt liv står på spel, se hur ett hus kan vara värt livslång skuldsättning med det praktiska resultatet att jobba ett helt liv för ett hus man aldrig får äga.

De flesta har dessutom lurats i att skenande huspriser är bra. Faktum är ju att det bara finns ett sätt att tjäna pengar på stigande huspriser och det är att sälja och sen inte köpa något nytt. Det här är en vanlig tankemiss. Om ditt hus stigit kraftigt i pris tillsammans med resten av husmarknaden och du säljer och köper ett annat, har då inte det huset med stor sannolikhet också ökat i pris? Du får en latent skatteskuld men inte mycket mer. Att göra bostadskarriär är alltså för flertalet, också en illusion. Om du ska tjäna pengar måste du hoppa av vilket de flesta inte gör.

För banker och mäklare är situationen naturligtvis angenäm och de gör tillsammans vad de kan för att folket inte ska inse att det är ett gigantiskt pyramidspel. Väldigt många svenska familjer kommer när luften går ur bubblan (alla bubblor spricker förr eller senare) att hamna i stora ekonomiska svårigheter och en del av dom kanske till och med blir tvungna att lämna sina hem. Det är mycket beklagligt och jag kan bara hoppas att alla som kommer att drabbas eller redan har drabbats riktar sin ilska åt rätt håll. Kanske för det något positivt med sig när dessa människor inser att de precis som kejsaren egentligen är nakna. Jag tycker inte heller att begreppet bolånetorsk är speciellt lyckat. Beteendet att skaffa en trygg plats, ett hem, är så hårt programmerat att det knappast går att undvika. Nedsättande ord bör nog användas om banker och mäklare istället som parasiterar på det för människan mycket grundläggande behovet att ha ett hem.

Kanske kan man också spekulera i om det faktum att de flesta av oss är skuldslavar och egentligen inte äger bilen och huset kan vara ett skäl till missförstånd mellan svenskar och många invandrare. Är det uppenbart för dom att svensken är skuldslav och det där fina huset och den där fina bilen med stora fälgar, extraljus och takbox egentligen inte är hans? Det är kanske fördomsfullt så det får stanna vid spekulationer och ingenting jag tänker påstå.

Det här är inte frihet, det är en form av modernt slaveri. Du får låna allt det där du så gärna vill ha av banken så länge du fortsätter att slava, men slutar du blir du av med allt. Banken kräver dig på ränta på pengar dom inte hade att låna ut från början, äger dessutom huset tills du betalat tillbaka alla pengar dom hittat på plus ränta. Misslyckas du med slaveriet och inte får ihop nog med pengar tar dom huset medans du har kvar din skuld. Frihet? Knappast.

Många missförstår mig när jag försöker förklara det här. Dom tror att jag inte vill jobba. Det handlar inte om det, jag har absolut ingenting emot att jobba, jag vill bara inte göra det under slaveriliknande tvång ständigt pressad av hotet att bli av med allt. Att jobba för att tjäna pengar till sig själv är en sak, att jobba åt banken en helt annan.

Vad är frihet för dig?

Makteliten och etablissemanget frotterar i Almedalen

För den som överhuvud taget bryr sig så har nu den så kallade Almedalsveckan inletts på Gotland och pågår mellan 3 och 10 juli. Stackars gotlänningar som får hysa detta spektakel och paradgren i oliktänkande likatänkande. Undrar om någon tänker elda upp några papperspengar i år igen.

Under veckan frotterar etablissemanget sig med makteliten, den så kallade samhällseliten, som är den grupp av individer som styr, och som gör anspråk på att styra över oss medborgare genom olika öppna och halvöppna initiativ. Det är bland dessa människor som vi återfinner dem som i framtiden vill designa samhället och styra över oss, dess medborgare. Fler och fler människor genomskådar nu dessa ”Stora ledare”, deras inkompetens och synnerligen oroväckande klåfingrighet.

Med hjälp av hot, förbud, tvång och kontroll vill de få oss att följa deras storartade planer och designa det så att det bäst gynnar dem själva. Via expropriering av tillgångar, indirekt och direkt beskattning, subventioner, bidrag, stödprogram, och en kontinuerlig inflation, vill de ta mer ifrån oss så de kan upphöja sig själva, samtidigt som vi utanför systemet är de stora förlorarna.

Omfördelningen i samhället gör varje människa fattigare utom de som är en del av makteliten, de vars jobb och tjänster finansieras genom dina hårt intjänade pengar. Kvar blir de småsmulor av dina tillgångar som ska gå till att betala dina räkningar, din el, din mat och din bensin. Några av dessa finns inte ens med i det officiella konsumentprisindexet, eftersom det manipuleras. Mer än motsvarande tre månader av ditt arbete försvinner varje år i statlig skatt, helt utan protester. Detta är både moraliskt och principiellt fel. Ett annat namn för detta är slaveri.

Den svenska välfärden fortsätter att erodera medan politikerna, journalisterna och ”inne-folket”, de så kallade ”intellektuella”, träffar varandra i Almedalen. Socialiseringen av samhället påskyndas för varje ny kris och maktelitens skikt som består av politiker, mediakoncerner, ekonomer och av staten subventionerade bolag och verksamheter, bestämmer vad vi får tala om och vad som vi inte alls får diskutera öppet. De finns där för att etablera och upprätthålla konsensus. Era utbildningar och yrken ger jag inte mycket för på grund av vad ni tvingar på andra.

Om man kommer med förslag till politiker på hur demokratin kan förbättras så blir man i bästa fall inbjuden till Riksdagen, där man möter märkbart besvärade politiker, som i bästa fall vill att du sticker därifrån efter att ha blivit bjuden på en kopp kaffe. De är rädda att förlora sina jobb, de är rädda att ”förbättringar” leder till att de avslöjas som inkompetenta, okunniga och oförmögna att uppfylla tjänstens kriterier. De är rädda att ni ska få reda på att alla är totalt utbytbara och att institutioner och samhällsfunktioner skulle fungera utan ledare. Belgien har väl fungerat rätt länge utan demokratiskt valda ledare nu? Det borde vara något sorts världsrekord i samhällsdrift utan styrande ledare. Politikerna tänker ”du säger att jag inte gör mitt jobb och att jag är utbytbar” och de säger till dig att ”vårt departement tänker redan på det och har implemiterat X, tack och hej då”.

På den fria marknaden utvecklar man sin karriär genom att främja andra – inom statliga tjänster så kommer man högre upp i hierarkin genom att trycka ned andra under en själv. Detta beteende återfinner vi även i övriga lobbyverksamheter.

Politiker: Era policyer, det vill säga, era styrdokument och eftertraktade mål, uppfyller inte ens de mest grundläggande krav på öppenhet och tydlighet. Lagar och direktiv blir än mer komplexa samtidigt som ni godtyckligt förändrar grundlagen till att passa era planer. Statligt anslutna ”intellektuella”, journalister och politiker verkar mot öppenhet och genomskinlighet och söker monopolställning kring vad som ska vara politiskt korrekt konsensus i mediadebatten.

Via olika så kallade socialiseringsmedia så tillrättavisar etablissemanget människor som hyser annorlunda åsikter, som inte accepterar de planer och system som makteliten vill införa och framför allt saker som de ser och upplever i samhället varje dag, som den styrande gruppen av individer blundar för eller viftar bort som oviktigt för samtliga människor.

Oliktänkande individer marginaliseras och förlöjligas, helst på ett så förnedrande sätt som möjligt, vilket applåderas av eliten, ett beteende som belönas inom den intellektuella maktelitens hierarkiska rangordning. Om inte människor gör som ni vill så kallar ni dem populister. Ni själva är blott ett gäng demagoger.

Jag ser och hör en väldans massa kvittrande ifrån er, men ingen av er kan flyga.

Med hjälp av internets och bloggosfären har ni i etablissemanget gjorts nakna, och det är ingen vacker syn. Människor ser rakt igenom er, ni är så lättlästa och genomskinliga att ni skulle kunna bytas ut mot fönstrena i Riksdagshuset eller respektive mediehus.

När väl sökarljusen riktas mot er själva så avslöjas det att ni inte lever som ni lär, att ni är kappvändare, fuskare, ideologiskt ignoranta och att ni är hycklare. Ni påpekar hur vi ska leva våra liv men ni följer inte era egna principer. Ni har inte ens några beundransvärda principer. Dessutom är ni snabba med att stämpla andra röster och diskussioner som ”tjafs”, ”strunt”, ”inkorrekt” och delar ut nedsättande stämplar på de människor som för en annan debatt som inte är konsensus. Media vinklar nästan allting till sin fördel som är av politiskt intresse. I morgonsofforna skruvar man besvärat på sig om någon avviker från manus.

Istället för att avreglera, ta bort skatter, rulla tillbaka statsapparaten, sänka era egna löner, ta bort bidrag, subventioneringar och kraftigt begränsa den ”svenska välfärden” för att öka den reella inkomsten för varje människa, så kommer ni istället att höja skatterna, reglera mer, öka bistånd till totalitära eller korrupta statsapparater, göra lagar än mer komplicerade (som om ni följer dem själva) och stärka ”välfärden”, allt på bekostnad av människor som producerar och som lever på sin inkomst.

Ni hinner ju inte ens att läsa igenom alla motioner och lagförslag som era partier tar fram, utan ni behöver en hel stab av personal och sekreterare för att göra ert jobb. Och när ni mot förmodan i en stund av insikt får en känsla av ärlighet, ödmjukhet, ansvar, principer, självdisciplin, mod, självförtroende, optimism och ett långsiktigt perspektiv i en sakfråga, ja då viner partipiskan och ni retierar gråtandes tillbaka till er kära konsensus.

Även om lönerna höjs nominellt så minskar våra löner ständigt eftersom Riksbanken har ett kontinuerligt inflationsmål på minst 2% (medelvärdet är nog betydligt högre i det långa loppet) som gör att våra pengar alltid eroderar när vi försöker simma mot strömmen.

Har det kanske någonting att göra med att vårt konsumtionssamhälle baseras på ständigt ökande skuldsättning, som mäts med tvivelaktiga mått som BNP, som bygger på att vi tvingas in i konsumtion? Ekonomiska policyer och inflationsmål gör att vi alla springer mot dörren för att först konsumera våra papperspengar. Människor vilseleds att tro på ekonomer och politiker, även om det dom säger är förenat med total oförståelse för faktiska problem av verklig art.

Idag är det människor i allmänhet som står för sunda och rättvisa värderingar, och de har fått nog. Att säga att inflation inte är naturligt och att vi istället borde ha en valuta som snarare stiger i värde med tiden, är som att begå politisk harakiri och kommer inte att belönas av etablissemanget.

De långsiktiga trenderna för alla människor i Sverige och för en rad olika samhällsinstitutioner pekar i lodrätt riktning, men i Riksdagshuset så viftar man bort det som kommer i dess väg. Debatten tystas ned. De som gärna ställer upp sockrade prognoser väljer att totalt bortse ifrån andra prognoser, som bygger på riktiga strukturella obalanser, och som visar en mer negativ bild av ekonomisk utveckling och vad som sker i samhället.

I Riksdagen är det sedan länge helt korrekt beteende att inte diskutera, tala med, kompromissa, förhandla, etc. med samtliga demokratiskt valda. Beteendet etableras och kommande generationer kommer att ta efter beteendet inom andra sektorer och samhällsskikt. Barn är speciellt känsliga för de vuxnas beteende. Beteendet och handlingarna skickar signaler till människor att man helt ska ignorera andra människor, att inte bry som om dem, och att inte ingå i fredliga diskussioner och utbyten med våra medmänniskor. Maktelitens agerande rättfärdigar omoraliska och suspekta praktiker och etablerar en kärvare ton i det politiska klimatet. Kanske ligger detta i linje med det hårdare samhällsklimatet i övrigt.

Polisen lyckas inte att upprätthålla de mest grundläggande kraven på säkerhet. Till brottslingarnas stora lycka. Svenskt rättsväsende är löjeväckande, framför allt utomlands, och ostabiliserar samhället eftersom tilliten till systemet minskar för varje dag, timme för timme. Den grova brottsligheten ökar men de stora satsningarna går till att öka polisernas genusmedvetenhet och till att spärra in människor som inte utgör någon fara för sina medmänniskor, eller till att sätta dit människor som till exempel är för fildelning och informationsfrihet, och som har genomskådat immaterialrätten som ett direkt hot mot äganderätten.

De som sedan bevisats skyldiga inom det svenska systemet placerar vi på olika anstalter och fängelser runt om i landet utan att försöka lösa problemet med återrehabilitering och terapi. Politiker och människor i allmänhet vill gömma undan obekväma delar av befolkningen som är annorlunda, eller bara besvärliga, men som inte utgör ett direkt hot mot andra människor. Det finns ett utbrett förakt och hat mot människor som ni inte tar på allvar. Om ni sedan inte vill leva mitt bland dessa ”annorlunda” människor så flyttar ni istället därifrån, även om det strider mot era tidningars policyer eller era jämlikar inom makteliten. Problem? ”Nej här finns inget problem”. ”Allt är bra och vår ideologi gäller för alla och ni har ingenting att säga till om”.

Människor är oroligare idag, och de måste få tillåtas vara det utan att ni viftar bort oron och rädslan, och man ska inte vifta bort att de är rädda att röra sig i samhället på grund av att det håller på att förändras. Förändras på ett sådant sätt som gör att det är svårt att hänga med och acceptera delar av den snabba förändringen som inte utgör ett direkt hot mot dem. Speciellt inte om många samtidigt har en viss nivå av tolerans och ser hur policyer och omfördelningspolitiken utvecklas i verkligheten. En omfördelningspolitik som bygger på beskattning.

Skattemyndigheten drar in enorma summor i skatt men svenska välfärden blir allt mer sämre. Är jag helt ensam om att tycka att Sverige har försämrats jättemycket sedan inträdet i EU? Att det inte bara är en imaginär abstraktion från min sida? Var tar pengarna vägen? Istället för att bara sänka skatterna, ta bort reavinst- och kapitalskatt för att gynna sparande och investerande etc. så tycks varje ny subventionering, bidrag, skatt, regel och förbud bara göra det än värre.

Alla ska ha det lika dåligt. Såtillvida du inte är politiker, ekonom eller medlem av någon annan snoffsig grupp. Svenska skattebetalare kommer att förlora miljarder under de kommande åren eftersom deras exproprierade tillgångar omfördelas till europeiska krisfonder och ”stimulans”-paket. Dessutom så blöder vårat pensionssystem och andra instanser eftersom tilliten till dessa fortfarande är stor bland människor. Jag har inte den blekaste aning om varför inte fler säger ifrån. Jag är övertygad om att jag inte kommer att få en pension om jag lever tills jag är 65. Jag är samtidigt tvärsäker på att jag inte är ensam om att tro detta.

Dessa ”stimulanser” kommer alltid att vara improduktiva och staten kommer att öka dess utgifter i tron om att vi kan hejda den kommande tidens finansiella och monetära motvindar. Tron på att dessa priskontroller och interventioner gör saker och ting bättre är otroligt naivt och blåögt. Man bortser helt och hållet från vad som faktiskt sker ute i samhället och vart vi är på väg i ett större perspektiv. Människor bryr sig inte om att lägga tid på att förstå. Det är helt enkelt inte logiskt och rationellt att säga att dessa ekonomiska interventioner för något gott med sig, för på sikt så kommer dessa ökande statliga utgifter föra med sig ännu större och ännu fler problem.

Politikerna vet ju inte ens vad pengar faktiskt är och frågar man dem om en definition så kommer man inte få något speciellt bra svar. Staten kontrollerar priser och subventionerar diverse sektorer och branscher, och gör det extra gynnsamt för de som gillar krediter, snabba pengar och lyxiga lyor. Människor gör val varje dag som på kort eller lång sikt kommer att visa sig vara misstag. Vi har rätt att göra misstag, men investeringar i kapitalvaror från riktiga besparingar lyser med sin frånvaro. Bolagsskatterna är bland de högsta i världen och alla politiker undrar varför jobben inte kommer. Detta konstituerar faktiska obalanser som man måste försöka förstå och agera utifrån i sin ekonomiska vardag.

Svensk sjukvård är underdimensionerad och lider av enorma köer och maskiner och sjukvårdsutrustning som går sönder i tid och otid, vilket gör att människorna som jobbar inom sjukvården måste jobba i en väldigt stressande arbetsmiljö. Vem vill sitta en halv dag i ett väntrum i väntan på en strålningsbehandling som var inbokad sedan länge?

Det behövs fler privata alternativ för att avlasta detta system, det skulle både gynna de höginkomsttagare som tycker det är värt att slippa långa köer, samt göra så att medel- och låginkomsttagare inte skulle behöva vänta så länge på behandling. Dessutom kanske personalens vardag skulle förbättras och miljön förändras till det bättre. Äldrevården är underbemannad och vi låter våra nära och kära äldre att tyna bort ensamma för sig själva för att det inte finns bättre alternativ.

Försvarsdepartementet kan vi döpa om till Anfallsdepartementet. Vad gör vi i Libyen? Varför är vi där? Interventionismen är så utbredd så man undrar ju om inte delar av vår svenska riksdag består av neokonservativa. Dessa människor är farliga och är man för frihet ska man ta varje tillfälle till att argumentera mot interventionism. Politikerna är totalt omedvetna om långsiktigt geopolitiska risker. Men de vill minsann sälja JAS och vapenmateriell till andra länder, så prioriteringar klarar de av att göra, det är bara det att de är helt uppåt väggarna när det gäller att upprätthålla ett grundläggande försvar av landet.

Den svenska skolan är exceptionellt dålig. Den socialistiska plantskolan indoktrinerar alla i likatänkande och lär ut att man inte ska tro att man är något. Passivitet och ett institutionaliserat förakt mot kritiskt tänkande är en del av läroplanen och ju högre upp i systemet man kommer desto värre blir det. De professorer och docenter som bedriver de mest ljusskygga och märkliga verksamheterna är de som får mest pengar från staten. De får pengar för att lära ut saker som motbevisats med hjälp av logik, sunda värderingar, argumentation och alternativa förklaringar som eftersträvar sanningen. Korrekta beskrivningar av våran verklighet ges inget utrymme. Det är ju nästan så att jag vill söka efter riskkapitalister som är intresserade av att starta frimarknadsskolor, både på gymnasie- och universitetsnivå.

Jag finner det mycket märkligt att ekonomi och självhushållning inte är ett av våra grundämnen, samtidigt som staten misstänkliggör all form av konkurrens, inte bara inom utbildning, utan inom alla områden.

Privatskolorna visar att det finns alternativ till den statliga skolan, men debatten styrs mot att kritisera företag som går med vinst. Människor som kritiserar företag för att de går med vinst vägrar förstå eller bekräfta hur entreprenörskap och företagsverksamhet fungerar på riktigt. De är uppvuxna med tron att staten alltid bailar ut företag som gått omkull och att man med beskattning kan omfördela hur mycket pengar som helst till den svenska skolan. Jag förstår att alla har olika förutsättningar för att utbilda sig själva i hur bolag fungerar etc. Själv lär jag mig något nytt varje dag och strävar efter ökad förståelse. Jag har ofta haft fel men lär mig av mina misstag. Jag ser maktlös på medan den svenska skolan blir allt sämre samtidigt som många av landets kommuner drivs med allt högre skulder och låg sysselsättning.

Det är mycket synd att diskussionen om konkurrens alltid leder till exploatering, kapitalism och snyfthistorier, eftersom många av dessa exempel förstoras upp till enorma proportioner, samtidigt som man inte beaktar det större perspektivet kring bolagens verksamhet och företagsekonomi. Det är lätt att påverka människor till att läxa upp andra människor. Media tar upp dessa ytterligheter bara för att röra om och för att det ligger i deras intresse. Man skapar stormar i vattenglas men skyr de underliggande förklaringarna och de rationella diskussionerna. Man kan inte driva bolag i välgörande syfte utan någon som helst vinst, såtillvida de inte drivs av staten, för då kan de finansieras via beskattning och alla får betala oavsett om man vill eller inte.

Vad vi istället bör diskutera är hur myndigheter med hot och tvång kan ta era barn ifrån er om ni mot förmodan skulle vara intresserade av hemundervisning. För all form av utbildning och undervisning är per definition fel om inte staten kontrollerar den. Det är dags att begrava det argumentet och ståndpunkten. Det är ju inte era barn i etablissemanget som behöver undervisas hemma, ni har ju era privatskolor som ni kan skicka era barn till medan ni gör karriär.

Ett utbrett förstatligande av samhällets tillgångar, bolag, verksamheter, debatter, utbildning etc. är helt fel väg att gå. Det kommer att visa sig med tiden, när politiker, ekonomer, centralbankirer etc. gång på gång inför varje ny kris kommer försöka att göra oss rädda så att människor antingen vänder sig mot varandra, eller gör precis som etablissemanget vill.

Till exempel gör vi ju inget som helst motstånd mot att ge bort pengar till andra blödande länder med utbrett fusk och korruption, och som fjättras av skumma organisationer som IMF, ECB, Världsbanken etc., allt för att man säger att jorden kommer att gå under om vi inte gör det. Det spelar ingen roll hur mycket eller lite av våra tillgångar som försvinner ut ur landet, det är principiellt och moraliskt fel. Det är dessutom dålig ekonomisering.

Är det någon som verkligen vågar påstå att Sverige borde gå med i EMU? Var är du Björklund? Du som sade att valutan var så bra och så nödvändig. Jag misstänker att du inte kan någonting om ekonomi, för du går rakt emot själva idén med ditt så kallade socialliberala parti. Men det förvånar mig inte längre, i själva verket så är politikernas beteende mycket lättare att förstå nu med tanke på bevakningen bland bloggare som gör att man kan utvärdera allt vad politikerna säger och sedan jämföra dessa med deras handlingar och agerandets faktiska utfall.

Om du, som jag, ser de enorma ekonomiska, geopolitiska och samhällspolitiska motvindarna, så kommer all form av centralisering, socialisering och nationalisering bara leda till ökande problem. Det vill säga ökad socialism.

Jag ser det i folks blickar på stan, jag ser det i hur människor går in i varandra, jag ser det i hur folk går på stan och försöker ta sig fram före alla andra, jag ser det i desperationen hos människor, jag ser det i folks agerande, jag ser det i hur de argumenterar, hur de ser på framtiden, vad de gör åt saken och vad de gör för att ignorera det och låtsas som att det regnar.

Det ligger något och bubblar i samhället, något subversivt som hos människor uttrycker sig på olika sätt men som kan tolkas som missnöje, ilska, rädsla, ovisshet, osäkerhet, hat och definitivt förnekelse.

I veckan festar man i Almedalen. Alla de partier, grupper och människor som vill styra dig de de kommande åren finns där. Alla är de en del av systemet, alla vill de ha mer pengar och makt. Alla tjänar de på att du tjänar allt mindre. Din välfärd blir allt mer begränsad för att etablissemanget, det vill säga, makt- och samhällseliten, växer för varje år samtidigt som din inkomst minskar med motsvarande del.

Jag tycker du ska fråga dig själv, är det värt det? Hur kan jag göra motstånd? Vad kan jag göra för att skydda min köpkraft? Hur kan jag ta reda på mer? Vad borde jag utbilda mig själv i som etablissemanget inte vill att jag ska ta del av?

All min respekt går till gräsrötterna, till er som själva planerar era egna liv mot ökad frihet och respekt för era medmänniskor.

Bottom-up > Top-down

Och slutligen,

Sverige ut ur EU.

Frihetens luft

Frihetens, tankens och ordets, är livsnerven i mänsklig tillvaro. När den antastas, måste allt gnabb och alla trätor om andra ting tystna. De som begripa vad striden gäller, ha att stå rygg mot rygg. först när det stora, ena, nödvändiga ånyo är tryggat, kunna tvisterna om världsliga ting ånyo få taga vid.

– Torgny Segerstedt, Oktober 1934

Folkhjälte, diva och ledamot

Under Timbros frihetsvecka tidigare i vår fick vi reda på att Camilla Lindberg (fp) skulle börja blogga. Hon insåg antagligen till slut, efter mycket tjat från vänner och kolleger, att det är bra att blogga och att det kan generera en hel del positiva kommentarer och nya perspektiv.

Camilla Lindberg vill ha möjlighet att ”förklara ställningstagande och beslut. Att någonstans kunna på ett sansat sätt beskriva hur man ser på saker och ting. Det blir ofta så förenklat när man i en mening eller på 30 sekunder i Tv, ska förklara hur man tänker och varför.”

Camilla tror att ingen kommer att läsa det hon skriver, ge henne därför en anledning för henne att fortsätta och hälsa henne varmt välkommen på hennes blogg.

”Lindberg röstade som enda borgerliga riksdagsledamot nej till den så kallade FRA-lagen i riksdagsomröstningen den 18 juni 2008. Hon motiverade sitt ställningstagande i en debattartikel i Expressen. I en intervju i Rapport berättade hon om hur hon, inför beslutet, utsatts för mobbning och hot om utfrysning av personer i folkpartiets partiledning om hon inte röstade ja till lagen. Bland annat ska partikamrater ha sagt till henne att ”när du kommer tillbaka har du inga kompisar kvar”. Lindberg fick dock stort stöd från allmänheten för sitt agerande och fick bland annat hundratals blombuketter skickade till sin arbetsplats. Den nionde Augusti 2008 erhöll Camilla Lindberg Bertil Ohlin-medaljen av Liberala Ungdomsförbundet för sitt motstånd mot FRA-lagen och sin nejröst.”[]

Näringsdepartementets seminarium om telekompaketet

Igår gick Näringsdepartementet ut med information angående ett kommande seminarium om telekompaketet den 4:e maj.

Det är en skyldighet att informera medborgare om vad telekompaketet egentligen innebär, det ligger i Regeringens intresse att informera oss om kommande förslag och på ett enkelt sätt förklara vad de arbetar med.

Nu är det dock så att endast journalister är inbjudna till detta seminarium. Endast yrkesverksamma journalister bjuds in till seminarium om EU:s telekompaket.

Ja ni läste rätt, ”EU:s telekompaket”… I denna fras och formulering skjuter Näringsdepartementet ifrån sig telekompaketet, de distanserar sig från det. Politikerna gör som de har gjort så många gånger förut, nämligen skjuter ifrån sig begrepp eller direktiv och hävdar att de ”kommer ju från EU”. Detta företeelse kallas ”maktförskjutning” och jag tycker att ni ska lägga det på minnet inför framtiden.

Måndagen den 4:e maj klockan 13:00-15:00 ska seminariet alltså äga rum, alltså en dag innan det kritiska datumet 5:e maj. I det här fallet kommer bara delar av pressträffen att sändas ut på webben. Jag tycker att när denna sändningsinformation blir offentlig, då ska den spridas så mycket det bara går. Vad hinner man uträtta på en pressträff dagen innan omröstningen av telekompaketet?

Denna pressträff ska inte gå obemärkt förbi, om vi på något sätt ska kunna granska såväl politik som journalistik då måste vi alla jobba för gemensam öppenhet för att kunna informera och belysa fakta. Det borde ligga i Regeringens intresse att förespråka ökad genomskinlighet i dessa sammanhang.

Seminariets syfte är att ”ge mer kunskap om telekompaketets innehåll, regleringar av telekomsektorn, syftet med telekompaketet samt den svenska regeringens ståndpunkter”. Om det är så att de tycker att det är lämpligt att endast informera press om dessa saker en dag innan omröstningen om telekompaketet, då skulle jag vilja veta vad det egentliga syftet är. Vad exakt ska journalisterna informera oss om samma dag som EU röstar om telekompaketet och varför?

Både infrastrukturminister Åsa Torstensson och en av Sveriges EU-förhandlare av telekompaketet Jörgen Samuelsson ska medverka vid pressträffen. Vad vet vi om dessa två personer? Det är ett utmärkt läge att testa vad Google går för…

Åsa Torstensson har bevisligen ljugit om tillägg 138 (46), eller bara haft noll koll på vad hon egentligen är för eller mot angående de olika tilläggen. Hon har nyligen setts i diverse mediasammanhang och varit otroligt pressad och givit ett ytterst stressat intryck. Jag får en känsla av att hon litar mer på sina tjänstemän och eventuellt lobbyn än vad hon själv vill medge. Det finns en dokumenterad tveksamhet och inkonsekvens i hennes sätt att bedriva politik som är oroande med tanke på hennes position som politiker.

Seminariet kommer alltså att sändas via Regeringen där vi i allmänheten kan skicka frågor till ”experterna” mellan 15:00-16:00, ja ni läste rätt där också, visst kan bara Regeringens representanter vara experter…

Vi möts av en gammal förlegad politisk struktur; ett top-down perspektiv som inte gör någon glad och som knappast tar politiken till nya nivåer. När ska politiker börja dyka upp i debatter som pågår på nätet? När ska politiker våga att lämna sina högt uppsatta positioner och gå in i debatten på lika villkor med resten av alla medborgare som bloggar, skriver artiklar och som skapar politik?

Att inte hela pressträffen sänds på nätet är för mig en gåta. Under en hel timme kommer det att diskuteras saker som tydligen mäktiga journalister får ta del av, men som inte är öppet för oss medborgare. Skicka frågor till följande e:postadress: telekompaketet@enterprise.ministry.se

Nu hoppas jag att fler än Emma, XOR, Farmorgun, och Mikael Nilsson allvar börjar skriva om telekompaketet.

  • Maila Näringsdepartementet och kräv att hela seminariet ska sändas på webben
  • Kräv att media informerar till medborgarna om denna pressträff för att få ett så stort genomslag som möjligt
  • Hör av er till era favoritjournalister och tipsa om pressträffen
  • Fortsätt att bidra till arbetet med http://werebuild.eu
  • Hjälp till att bygga wiki
  • Väck upp Piratpartiet ur deras glädjerus och få dom att jobba telekom
  • Ha kul!

Telekompaketet.se, rapport del 2

Telekompaketet.se, – Rapport

Om Telekompaketet.se

Näringsdepartementet och Telekompaketet

ACTA, FRA-kritik och piratbuktsrättegången

FRA-lagen

Under många år bojkottade jag våra två största kvällstidningar, mina vänner tyckte jag var ideologiskt konstig, men jag brukade argumentera för att tidningarna var fördummande. Nu, efter att ha läst två artiklar i DN om ”konstgjorda gräsrötter” och ”gräsrötter effektiv pr” (jag tänker inte ens länka till dom för de är så brutalt dåliga), känner jag mig så trött på en kultur och jargong som håller på att bli omsprungen av helt vanliga människor. De ägnar sig åt att skriva kritik om kritik snarare än att bedriva egen originell och vettig kritik vars objekt är av högre nyhets- och kunskapsvärde för oss medborgare.

Såklart att alla möjliga människor visar kritik mot FRA-lagen. Och självklart ska vi alla i viss mån granskas, men det finns ju så många fler fenomen att skriva om än föråldrade hierarkier och pengar. Det är även många medborgare som visar kritik mot förslaget till ändringar av denna aktuella lag, ändringar som på pappret ser precis ut som det ursprungliga ändringsförslaget.

Nu kritiseras ju FRA-lagen inte bara inom rikets gränser, utan också i andra länder som t.ex. Slovenien:

Last June, Sweden’s parliament adopted some controversial legislation – the so called FRA1 law, which sanctions the expansion of the supervision of society; it is an eavesdropping law which allows the state to track data exchanged among citizens via the Internet, telephone and telefax. This legislation actually facilitates complete control over a huge number of citizens, and should be precluded as it is incompatible with human rights legislation.”

Några kanske jobbar Volvo, andra sitter på dyra kontor med hög kaffe latte ratio, men sen har vi också en stor majoritet av helt vanliga människor, med helt vanliga jobb och som inte styrs av någon. Journalister vill ju dock ha något objekt för deras undersökningar, för de är inte tillräckligt kunniga för att kunna beskriva klusterorganisatorisk dynamik. Det är ju som bekant lättare för dom att spåra pengar snarare än att spåra engagemang och politiskt missnöje.

Såklart människor som intresserar sig för politik, filosofi, frihet, öppet samhälle och övervakning kommer att ha saker att säga angående FRA-lagen, denna lag som med inkopplade kablar går ut över ett helt folk, försvårar arbetet både för Säpo och vår militär i deras sätt att bedriva spionage, kontraspionage och skyddet av rikets säkerhet (stoisk avslutning).

Men, lyssnar politikerna på Säpo och militären? Det verkar ju uppenbarligen inte som det, FRA 2.0 kommer inte göra någon glad men politikerna verkar tycka att det är enda vägen att gå. Varför? De lyssnar inte på medborgarna längre, men politikerna behöver ju dock ett objekt för att bli oroliga och verkligen bedriva radikal politik.

Jag är så trött på den regressiva politik som begränsar vägval, som vägrar lyssna på kritik, som gömmer sig bakom myndigheter och direktiv från EU. Jag är missnöjd med politiken och partierna över hela det politiska spektrumet på riksdags och regeringsnivå. Jag har högre förtroende för kommunalpolitik än den ovan nämnda toppstyrda och regressiva nivån. Jag vill ha progressiv politik, utveckling, med mycket retorik och med agitatorer som vågar riva upp vågor på en den annars så krusande politiska ytan.

Klipp av kablarna och sälj er schackdator.

ACTA

Nu tycker jag att media får börja gräva på allvar. Sitter det inga med kompetens i, medborgarrätt, yttrandefrihetsrätt, filosofi, EU och politik som riktigt kritisk kan bedriva journalistik på landets tidningar? Varför gräver dessa inte upp mer information om de direktiv som utgör ett hot mot medborgares rättigheter? Det går mycket mycket snabbare för bloggare att bedriva granskning och vi är dessutom många fler där olika människor tillför olika typer av kompetens.

Det räcker inte med att posta länkar till läckta dokument eller väldigt snäva definitioner av lagar och direktiv, journalistiken ska problematisera och konkretisera! Var är engagemanget och kuragen? Varför finns det inte en endaste smula av motstånd mot alla nya lagar och direktiv som vi utsätts för utan att man lyssnar på kritik? Nej just det, jag glömde att ni inte vill bli ertappade av era arbetsgivare med era händer i kakburken.

Det ska vara lagligt att dela filer med varandra och jag vill inte behöva få min dator, USB-minne eller telefon beslagtagen i tullen på grund av att jag kan ha fört in låtar in i Sverige eller något annat land. Jag vill kunna röra mig fritt inom EU utan att behöva ha identitetshandlingar med RFID-chip så jag kan spåras. Jag vill inte heller kunna bli avstängd från Internets. Det skulle innebära en katastrof för mig som under årens lopp har använt mig av dessa nät till att lära känna nya människor, att vara kreativ, att betala räkningar, att lyssna på rättegången mot The Pirate Bay och mycket mycket mer.

En eventuell avstängning skulle innebära att jag får svårare att utföra mina arbetsuppgifter och att på ett bra sätt kunna bedriva ‘högre’ studier.

Vi ska inte heller kriminalisera öppna nätverk, dessa utgör en mycket bra tjänst som t.ex. kaféer kan erbjuda sina gäster. Detta stärker marknaden och ligger rätt i tiden.

Jag tillhör den generationen som har en uppfattning om verkligheten innan Internets och verkligheten efter Internets födelse. Kanske skulle man klara sig utan Internets, även om jag skulle ha svårt att kontakta alla mina vänner, men de yngre generationerna tror jag skulle göra kraftigt motstånd om de visste om att ett förslag som ACTA lär under utformning.

Fildela dokumenten – bränn dokumenten.

Spectrial

Om någon eller några av blir dömda så kommer The Pirate Bay att finnas kvar. Om samtliga blir frikända så kommer The Pirate Bay finnas kvar.

Det är anmärkningsvärt hur åklagarsidans representanter både blir språkrör för musikindustrin och filmindustrin och som dessutom aktivt dekonstruerar sina egna arbetsgivare under pågående rättegång. Åklagarna skickar tillbaka branschen till stenåldern medan The Spectrial bygger vidare och ser framåt.

Jag må ha lackat lite när jag betatestade OneSwarm – men det funkar ju. Alltifrån kod, gränssnitt och användningsområden kommer ju att förfinas med tiden. Bittorrent-tekniken är redan föråldrad – när väl företagen väl slutar att fäkta mot väderkvarnar kommer de att inse att de varit högst delaktiga till att driva på utvecklingen av teknologi och kod på området som ytterligare försvagar deras fundament.

Jag tycker att de ska frias, ser hellre att svenskt rättsväsende sysslar med grov brottslighet, att svensk polis får mer resurser mot tung brottslighet och att musikindustrin och filmindustrin inte får rätt att skicka hem kravbrev till folk.

Du kan mycket väl aktivt använda Google för att hitta torrents. Googles crawlers indexerar också aktivt alla dessa torrents, medans The Pirate Bay inte alls har en sådan funktion och är jämförelsevis passivt. List trackers -> jag har tur.

Det här är så mycket större än fildelning, glöm aldrig det. Den här dynamiken handlar om politik, innovation, marknad och kontroll. Politiker och vinstkåta branscher slåss med näbbar och klor för att kunna kontrollera begrepp som ”konsumenterna” och ”medborgarna”.

Motstånd!

Affärsvärlden kritiserar DN i artikeln ”Grattis FRA”.

”Hypotesen att FRA-kritiken skulle vara regisserad av något dolt särintresse stämmer helt enkelt inte. Den massiva kritiken från privatpersoner, folkvalda, organisationer, myndigheter och delar av Allianspartiernas egna led är snarare ett tecken på FRA-lagens politiska sprängkraft. Kritikervågen var helt enkelt för stor och komplex för att vara sprungen ur en och samma källa.”

Och här kommer det absolut bästa, pass på nu!

”Problemet är att vi här återigen får ett bevis på att våra folkvalda i Riksdagen har begränsade kunskaper om FRA och verkar sakna förmågan att på egen hand utkräva verklig insyn i verksamheten.”

Den här formuleringen är inte dum den heller:

”Efter Alliansuppgörelsen i september förra året är det som om luften har gått ur mediernas granskande ambitioner. Detta trots att FRA till stora delar fortfarande är ett vitt oskrivet ark.”



DOOM4

En blogg om filosofi, ekonomi, språk, musik, konst och litteratur.
[Most Recent Quotes from www.kitco.com]
Creeper MediaCreeper

Ludwig von Mises On the So-Called Liberals of Today

“The so-called liberals of today have the very popular idea that freedom of speech, of thought, of the press, freedom of religion, freedom from imprisonment without trial – that all these freedoms can be preserved in the absence of what is called economic freedom. They do not realize that, in a system where there is no market, where the government directs everything, all those other freedoms are illusory, even if they are made into laws and written in constitutions.”

–Ludwig von Mises, Economic Policy: Thoughts for Today and Tomorrow (1979)

Murray N. Rothbard on Economic Ignorance

“It is no crime to be ignorant of economics, which is, after all, a specialized discipline and one that most people consider to be a ‘dismal science.’ But it is totally irresponsible to have a loud and vociferous opinion on economic subjects while remaining in this state of ignorance.”

–Murray N. Rothbard

Ludwig von Mises on the Process of the Hyperinflationary Breakdown of A Currency

"The emancipation of commerce from a money which is proving more and more useless in this way begins with the expulsion of the money from hoards. People begin at first to hoard other money instead so as to have marketable goods at their disposal for unforeseen future needs - perhaps precious-metal money and foreign notes, and sometimes also domestic notes of other kinds which have a higher value because they cannot be increased by the State '(e.g.the Romanoff rouble in Russia or the 'blue' money of communist Hungary); then ingots, precious stones, and pearls; even pictures, other objects of art, and postage stamps. A further step is the adoption of foreign currency or metallic money (i.e. for all practical purposes, gold) in credit transactions. Finally, when the domestic currency ceases to be used in retail trade, wages as well have to be paid in some other way than in pieces of paper which are then no longer good for anything.

The collapse of an inflation policy carried to its extreme - as in the United States in 1781 and in France in 1796 does not destroy the monetary system, but only the credit money or fiat money of the State that has overestimated the effectiveness of its own policy. The collapse emancipates commerce from etatism and establishes metallic money again."

–Ludwig von Mises, The Theory of Money and Credit

Ludwig von Mises On Hyperinflation

"The characteristic mark of the phenomenon is that the increase in the quantity of money causes a fall in the demand for money. The tendency toward a fall in purchasing power as generated by the increased supply of money is intensified by the general propensity to restrict cash holdings which it brings about. Eventually a point is reached where the prices at which people would be prepared to part with "real" goods discount to such an extent the expected progress in the fall of purchasing power that nobody has a sufficient amount of cash at hand to pay them. The monetary system breaks down; all transactions in the money concerned cease; a panic makes its purchasing power vanish altogether. People return either to barter or to the use of another kind of money."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On the Policy of Devaluation

"If the government does not care how far foreign exchange rates may rise, it can for some time continue to cling to credit expansion. But one day the crack-up boom will annihilate its monetary system. On the other hand, if the authority wants to avoid the necessity of devaluing again and again at an accelerated pace, it must arrange its domestic credit policy in such a way as not to outrun in credit expansion the other countries against which it wants to keep its domestic currency at par."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"What distinguishes the Austrian School and will lend it everlasting fame is its doctrine of economic action, in contrast to one of economic equilibrium or nonaction."

–Ludwig von Mises, Notes and Recollections

Ludwig von Mises on Austrian Economics

"The main and only concern of the Austrian economists was to contribute to the advancement of economics. They never tried to win the support of anybody by other means than by the convincing power developed in their books and articles."

–Ludwig von Mises, Austrian Economics: An Anthology

Ludwig von Mises on Business Cycles

"True, governments can reduce the rate of interest in the short run. They can issue additional paper money. They can open the way to credit expansion by the banks. They can thus create an artificial boom and the appearance of prosperity. But such a boom is bound to collapse soon or late and to bring about a depression."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The wavelike movement effecting the economic system, the recurrence of periods of boom which are followed by periods of depression is the unavoidable outcome of the attempts, repeated again and again, to lower the gross market rate of interest by means of credit expansion."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The cyclical fluctuations of business are not an occurrence originating in the sphere of the unhampered market, but a product of government interference with business conditions designed to lower the rate of interest below the height at which the free market would have fixed it."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The ultimate cause, therefore, of the phenomenon of wave after wave of economic ups and downs is ideological in character. The cycles will not disappear so long as people believe that the rate of interest may be reduced, not through the accumulation of capital, but by banking policy."

–Ludwig von Mises, On the Manipulation of Money and Credit

Ludwig von Mises on Business Cycles

"The boom produces impoverishment. But still more disastrous are its moral ravages. It makes people despondent and dispirited. The more optimistic they were under the illusory prosperity of the boom, the greater is their despair and their feeling of frustration."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Credit Expansion

"Credit expansion can bring about a temporary boom. But such a fictitious prosperity must end in a general depression of trade, a slump."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on Human Action

"Human action is purposeful behavior."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is purposive conduct. It is not simply behavior, but behavior begot by judgments of value, aiming at a definite end and guided by ideas concerning the suitability or unsuitability of definite means. . . . It is conscious behavior. It is choosing. It is volition; it is a display of the will."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Human Action

"Action is an attempt to substitute a more satisfactory state of affairs for a less satisfactory one. We call such a willfully induced alteration an exchange."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Human Action

"Mans striving after an improvement of the conditions of his existence impels him to action. Action requires planning and the decision which of various plans is the most advantageous."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises On ”I and We”

"The We cannot act otherwise than each of them acting on his own behalf. They can either all act together in accord; or one of them may act for them all. In the latter case the cooperation of the others consists in their bringing about the situation which makes one man's action effective for them too. Only in this sense does the officer of a social entity act for the whole; the individual members of the collective body either cause or allow a single man's action to concern them too."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises On The Individual and Changing Features of Human Action

"Common man does not speculate about the great problems. With regard to them he relies upon other people's authority, he behaves as "every decent fellow must behave," he is like a sheep in the herd. It is precisely this intellectual inertia that characterizes a man as a common man. Yet the common man does choose. He chooses to adopt traditional patterns or patterns adopted by other people because he is convinced that this procedure is best fitted to achieve his own welfare. And he is ready to change his ideology and consequently his mode of action whenever he becomes convinced that this would better serve his own interests."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Murray N. Rothbard On the Professional Intellectual Classes

"In all societies, public opinion is determined by the intellectual classes, the opinion moulders of society. For most people neither originate nor disseminate ideas and concepts; on the contrary, they tend to adopt those ideas promulgated by the professional intellectual classes, the professional dealers in ideas."

–Murray N. Rothbard, For A New Liberty

Ludwig von Mises on Cause and Effect

"Cognizance of the relation between a cause and its effect is the first step toward mans orientation in the world and is the intellectual condition of any successful activity."

–Ludwig von Mises, The Ultimate Foundation of Economic Science

Ludwig von Mises on Economic Calculation

"Monetary calculation and cost accounting constitute the most important intellectual tool of the capitalist entrepreneur, and it was no one less than Goethe who pronounced the system of double-entry bookkeeping one of the finest inventions of the human mind."

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Economics as Abstract Reasoning

“Economics, like logic and mathematics, is a display of abstract reasoning. Economics can never be experimental and empirical. The economist does not need an expensive apparatus for the conduct of his studies. What he needs is the power to think clearly and to discern in the wilderness of events what is essential from what is merely accidental.”

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Individual Rational Action

"All rational action is in the first place individual action. Only the individual thinks. Only the individual reasons. Only the individual acts."

–Ludwig von Mises, Socialism.

Ludwig von Mises on Entrepreneurship

"The consumers suffer when the laws of the country prevent the most efficient entrepreneurs from expanding the sphere of their activities. What made some enterprises develop into big business was precisely their success in filling best the demand of the masses."

–Ludwig von Mises, Planned Chaos

Ludwig von Mises on the Gold Standard

“If our civilization will not in the next years or decades completely collapse, the gold standard will be restored.”

–Ludwig von Mises, (1965)

Murray N. Rothbard On the Gold Standard

“Gold was not selected arbitrarily by governments to be the monetary standard. Gold had developed for many centuries on the free market as the best money; as the commodity providing the most stable and desirable monetary medium.”

–Murray N. Rothbard

Detlev Schlichter on the Gold Standard

"But I don’t believe the best solution would be to go back to a government-run gold standard. We should not trust politicians and bureaucrats with money, certainly never again with entirely unconstrained fiat money, but probably not even with a monetary system that comes with the strait jacket of an official gold standard. I would argue instead for the complete separation of money and state, and for an entirely private monetary system. Let the market decide what should be money and how much there should be of it. I do strongly believe that gold would again play an important role in such a system. After all, gold and silver have been chosen forms of money for thousands of years, in all cultures and societies. That is what the trading public always went for when it was free to choose."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on Paper Money

"Wall Street, the media, academia, and, of course the Fed, are strongly on the side of fiat money."

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Detlev Schlichter on the Media and Academia

"Media and academia are mainly pro-state, pro-politics, anti-gold"

–Detlev Schlichter, The Schlichter Files

Ludwig von Mises on Banking

"There was no reason whatever to abandon the principle of free enterprise in the field of banking."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"It is extremely difficult for our contemporaries to conceive of the conditions of free banking because they take government interference with banking for granted and as necessary."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Banking

"What is needed to prevent any further credit expansion is to place the banking business under the general rules of commercial and civil laws compelling every individual and firm to fulfill all obligations in full compliance with the terms of the contract."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Corrupt Politicians, Professors and Union Bosses

"Those politicians, professors and union bosses who curse big business are fighting for a lower standard of living."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Capital

"Profit-seeking business is compelled to employ the most efficient methods of production. What checks a businessmans endeavors to improve the equipment of his firm is only lack of capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"When pushed hard by economists, some welfare propagandists and socialists admit that impairment of the average standard of living can only be avoided by the maintenance of capital already accumulated and that economic improvement depends on accumulation of additional capital."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"History does not provide any example of capital accumulation brought about by a government. As far as governments invested in the construction of roads, railroads, and other useful public works, the capital needed was provided by the savings of individual citizens and borrowed by the government."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"The characteristic mark of economic history under capitalism is unceasing economic progress, a steady increase in the quantity of capital goods available, and a continuous trend toward an improvement in the general standard of living."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Capital

"Capitalism is essentially a system of mass production for the satisfaction of the needs of the masses. It pours a horn of plenty upon the common man. It has raised the average standard of living to a height never dreamed of in earlier ages. It has made accessible to millions of people enjoyments which a few generations ago were only within the reach of a small elite."

–Ludwig von Mises, The Anti-Capitalistic Mentality

Ludwig von Mises on Laissez Faire

"If one rejects laissez faire on account of mans fallibility and moral weakness, one must for the same reason also reject every kind of government action."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The ultimate basis of an all around bureaucratic system is violence."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Bureaucratic management is management of affairs which cannot be checked by economic calculation."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Economic Calculation

"A bureaucrat differs from a nonbureaucrat precisely because he is working in a field in which it is impossible to appraise the result of a mans effort in terms of money."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Nobody can be at the same time a correct bureaucrat and an innovator."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Seen from the point of view of the particular group interests of the bureaucrats, every measure that makes the governments payroll swell is progress."

–Ludwig von Mises, Planning for Freedom

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"The bureaucrat is not free to aim at improvement. He is bound to obey rules and regulations established by a superior body. He has no right to embark upon innovations if his superiors do not approve of them. His duty and his virtue is to be obedient."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Bureaucracy

"Only to bureaucrats can the idea occur that establishing new offices, promulgating new decrees, and increasing the number of government employees alone can be described as positive and beneficial measures."

–Ludwig von Mises, Omnipotent Government

Ludwig von Mises on Bureaucracy and Government Interventions

"The trend toward bureaucratic rigidity is not inherent in the evolution of business. It is an outcome of government meddling with business."

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Government’s War on the Creative Genius

“A genius is precisely a man who defies all schools and rules, who deviates from the traditional roads of routine and opens up new paths through land inaccessible before….But, on the other hand, the government can bring about conditions which paralyze the efforts of a creative spirit and prevent him from rendering useful services to the community.”

–Ludwig von Mises, Bureaucracy

Ludwig von Mises on Why Classical Liberalism Rejects War

“The liberal critique of the argument in favor of war is fundamentally different from that of the humanitarians. It starts from the premise that not war, but peace, is the father of all things. What alone enables mankind to advance and distinguishes man from the animals is social cooperation. It is labor alone that is productive: it creates wealth and therewith lays the outward foundations for the inward flowering of man. War only destroys; it cannot create. War, carnage, destruction, and devastation we have in common with the predatory beasts of the jungle; constructive labor is our distinctively human characteristic.”

–Ludwig von Mises, Liberalism: The Classical Tradition

Ludwig von Mises on Sound Money

“It is impossible to grasp the meaning of the idea of sound money if one does not realize that it was devised as an instrument for the protection of civil liberties against despotic inroads on the part of governments. Ideologically it belongs in the same class with political constitutions and bills of rights. The demand for constitutional guarantees and for bills of rights was a reaction against arbitrary rule and the nonobservance of old customs by kings. The postulate of sound money was first brought up as a response to the princely practice of debasing the coinage.”

–Ludwig von Mises. The Theory of Money and Credit

Murray N. Rothbard on Recovering from Economic Depressions

“It should be clear that any governmental interference with the depression process can only prolong it, thus making things worse from almost everyone’s point of view. Since the depression process is the recovery process, any halting or slowing down of the process impedes the advent of recovery. The depression readjustments must work themselves out before recovery can be complete. The more these readjustments are delayed, the longer the depression will have to last, and the longer complete recovery is postponed.”

–Murray N. Rothbard, Man, Economy, and State with Power and Market

Hans-Hermann Hoppe on Socialized Health Care

“With the socialization of the health care system through institutions such as Medicaid and Medicare and the regulation of the insurance industry (by restricting an insurer’s right of refusal: to exclude any individual risk as uninsurable, and discriminate freely, according to actuarial methods, between different group risks) a monstrous machinery of wealth and income redistribution at the expense of responsible individuals and low-risk groups in favor of irresponsible actors and high-risk groups has been put in motion.”

–Hans-Hermann Hoppe, Democracy: The God That Failed

Ludwig von Mises on Civilization

"What distinguishes man from animals is the insight into the advantages that can be derived from cooperation under the division of labor."

–Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics

Ludwig von Mises on Civilization

"Civilization is a work of peaceful co-operation."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Civilization

"The foundation of any and every civilization, including our own, is private ownership of the means of production. Whoever wishes to criticize modern civilization, therefore, begins with private property."

–Ludwig von Mises, Liberalism

Ludwig von Mises on the Market Economy

"In the unhampered market economy there are no privileges, no protection of vested interests, no barriers preventing anybody from striving after any prize."

–Ludwig von Mises, Theory and History

Ludwig von Mises on Liberalism

"Liberalism champions private property in the means of production because it expects a higher standard of living from such an economic organization, not because it wishes to help the owners."

–Ludwig von Mises, Socialism

Ludwig von Mises on Liberalism

"That Liberalism aims at the protection of property and that it rejects war are two expressions of one and the same principle."

–Ludwig von Mises, Socialism

Annonser