Storbritanniens övervakningsapparat del 2 – Sociala medier

”Community, Identity, Stability”
– Aldous Huxley, Brave New World, Ch. 1

”Till at last the child’s mind is these suggestions, and the sum of the suggestions is the child’s mind. And not the child’s mind only. The adult’s mind too-all his life long. The mind that judges and desire and decides-made up of these suggestions. But all these suggestions are our suggestions… Suggestions from the State.”
– Aldous Huxley, Brave New World, Ch. 2

”The thought police would get him just the same. He had committed–would have committed, even if he had never set pen to paper–the essential crime that contained all others in itself. Thoughtcrime, they called it. Thoughtcrime was not a thing that could be concealed forever. You might dodge successfully for a while, even for years, but sooner or later they were bound to get you.”
– George Orwell, 1984, Book 1, Chapter 1

”Don’t you see that the whole aim of Newspeak is to narrow the range of thought?… Has it ever occurred to your, Winston, that by the year 2050, at the very latest, not a single human being will be alive who could understand such a conversation as we are having now?… The whole climate of thought will be different. In fact, there will be no thought, as we understand it now. Orthodoxy means not thinking-not needing to think. Orthodoxy is unconsciousness.”
– George Orwell, 1984, Book 1, Chapter 5

England är ett av västvärldens mest övervakade länder, och inte nog med det, England är ett bra exempel på en misslyckad demokrati och på randen till en ‘failed state’ i många avseenden. Miljoner CCTV-kameror är riktade mot dess medborgare, DNA-databaserna växer så det knakar och polisernas beteende samt uniformer är långt ifrån forna tiders ‘bobbies’ och påminner om militarism och ingenting annat.

Den engelska polisstaten lever på att dess befolkning vill känna sig säker och staten frodas eftersom social kontroll och falsk säkerhet går hand i hand. Det finns ett behov av och en anledning till att politiker väljer att betona ordet ”stabilitet” varje gång de presenterar nya ”stimulanser” och hårdare tag mot brottslighet. En ”stabilitet” som ger britterna mer otrygghet och ”stimulanser” som än mer urholkar deras köpkraft och som signalerar att sämre tider väntar.

En del människor stannar dock upp och reflekterar över denna känsla av falsk säkerhet, varför den premieras i demokratiska samhällen och varför det fortfarande finns en tillit till systemet, att statsmakten expanderar sin kontroll över medborgare i tron om att staten är moralisk och nödvändig. Vi lever i en era av rädslans politik.

Den senaste tidens kravaller i London lämnar mycket att önska kring journalisters rationella förmåga att se mönster, knyta ihop verklighetsförankrade punkter och presentera en djupare och kritisk analys på vad som faktiskt ligger och bubblar under ytan i det brittiska samhället. Just nu är mediarapporteringen inte mer än ideologiska dogmer, semantiska ordlekar och okunskap.

Det finns ett enormt missnöje bland delar av befolkningen som politikerna inte tar på allvar, och som kommer att förvärras nu när det kommer krav på hårdare tag, längre straff och mer avhumanisering och kontroll av medborgare. Allt för att människor vill känna sig säkra. Kommande kriser kommer endast att leda till ökad statism, ökad övervakning och ett minskat hopp inför framtiden. En hel ungdomsgeneration berövas möjligheterna till frihet och hopp om framtiden.

Det hela är mycket systematiskt och det har allt att göra med det osäkra ekonomiska läget och på grund av all manipulation av fiatvalutor, ekonomisk statistik, bostadsmarknader och priser. Det finns incitament för västvärldens demokratier att fortsätta låna av ofödda generationer och beröva pensionärer på deras pensioner, just på grund av att deras idéer och teorier ger dem mer rätt att konfiskera pengar från medborgare och leva över sina tillgångar utan några som helst konsekvenser på vare sig kort eller lång sikt.

Den brittiska polisstatens hårda behandling av dess medborgare är ingenting annat än upprätthållandet av en illusion av säkerhet och är en direkt attack på fri- och rättigheter. Givetvis ska skyddet för egendom och kontrakt upprätthållas, men många av de domar som har klubbats igenom sedan de brittiska upploppen är bortom alla rimliga gränser och sunt förnuft. Straffen är inte alls proportionerliga sett till många av de faktiska konsekvenserna av människors handlingar gentemot sina medmänniskor och egendom. Att människor visar sitt missnöje genom att förstöra samhället och använda våld är såklart inget förnuftigt sätt att lösa samhällsproblemen på. Faktum är att våld bara gör det värre. Statsmakten väljer att driva på den osäkra utvecklingen ännu mer och agerar hårt samt resolut för att få ännu mer legitimitet i värdelösa folkomröstningar. Men individer förstår att principer och etik, vad som anses vara ”rätt” och ”fel”, inte upprätthålls inom systemet; de är så att säga relativa för hur politiker agerar.

Politiker och byråkrater kommer att använda samtliga nya teknologier som kan användas för att öka ”säkerheten”, som ett sätt att vinna röster och för att öka kontrollen av samtliga medborgare. Det ska stärka gemenskapen i samhället sägs det, men det håller istället på att riva sönder det helt. Alla kriser, upplopp, nattliga brandräder, plundring, rån och grupper som möts på allmän plats, kommer att driva på kravet efter ökad säkerhet, en falsk förrädisk säkerhet som inte har någon plats i ett samhälle. En liten grupp människor bedriver denna övervakningsverksamhet som vi bara har sett början på. Tro mig. Dessa människor anser att människan är alltings mått och att Dom har de stora planerna, de storslagna planerna för att designa ett säkert och kontrollerat samhälle. På sikt kommer stater ha pejl på dina GPS-koordinater, objekt och människor kommer RFID-chippas direkt eller indirekt, kamerorna kommer krypa in i hemmet eller där vi tillåter dem att finnas.

Varningssignalerna blir fler och fler för varje dag. Men större delen av västvärlden är i förnekelse. Inte nog att vi inte säger ifrån att väst exporterar och säljer övervakningsmaterial till totalitära stater, regimer, misslyckade stater och lösa grupperingar som opererar hemligt, vi vägrar att se, höra, lägga märke till och klaga på att vi har kameror riktade mot oss, att våra telefoner kan skrapas på data och ge exakta koordinater på var vi befinner oss. Vi till och med meddelar var vi är någonstans och är med i ‘sociala’ nätverk där vi övervakar varandra(!) Och när vi plötsligt kommer på att bolag kanske har byggt in funktioner som skrapar data från våra telefoner, ja då blir människor förvånade?! Är det inte fler som förstår hur vrickat det här är? Hur långt det har gått?

Läget är minst sagt hopplöst. Journalisterna bara skruvar på sig och skriver om totalt oviktiga saker eller övar på sitt journalistiska ämbete i form av elaborerade copy paste-övningar där man tar material från TT och källor på nätet som skojsiga sidor som man har blivit tipsade om på twitter, och så ”skriver” man ihop lite sköna artiklar, lite myspys sådär (lägg till tjejfnitter eller gubbskratt). Men så länge lönen ger er krediter på banken och mer till bostadslån för lya på Söder, så är allt som det ska.

Jag saknar de djupare analyserna av de underliggande delarna av samhället. Jag väntar på de breda generella analyserna av statsmakten som sådan, det finansiella systemet, ekonomisk historia, det överbelastade välfärdssamhället, vad pengar är, vad kontrollstaten leder till, hur skuldekonomin fungerar, vad som försiggår i andra delar av världen och vilka ekonomiska teorier som ompaketerar merkantilismen i en annan pseudovetenskaplig form. En pseudovetenskap som förövrigt fullkomligt dominerar våra lärosäten. Men ni vet vad man säger: Om det inte fungerar första gången så provar vi igen, och igen och igen. Jag saknar civilkurage och en hederskodex inom journalistskrået, var är er integritet och vilja att skriva om storskaliga avslöjanden? Producera mer banbrytande och viktig journalistik? Bloggosfären gör ju ert jobb åt er; ni sitter ju bara och surfar runt efter färdigtuggat material om dagarna, inte konstigt att det går så bra för er.

Kanske är det så att ni som är anställda av Bonnierkoncernen och Schibsted bara följer vad er arbetsgivare säger åt er att göra. Ok. men ni har ju alla möjligheter i världen att vid sidan av ”arbetet”; bedriva seriös journalistik som är riktigt träffsäker och som berör saker som faktiskt utspelar sig i samhället. Men efter The News of the World-skandalen så kanske det är så att era redaktioner är avlyssnade, så ni kanske ska börja gräva där istället.

Nog om journalister. ‘No offence’, men situationen i England och andra aspekter av världen är mer relevant än ert arbete.

Tillbaka till London så är det ingen slump att upploppen kom just där. Denna storstad är fullkomligt dränkt av övervakningskameror. Det är så att säga en del av den urbana stadsbilden och CCTV-siluetten har fått en ikonisk och närmast symbolisk status världen över inom diverse kulturyttringar. Man glorifierar det man ogillar men man säger inte ifrån i tillräcklig utsträckning. Ett mer utbrett fredligt motstånd vore att föredra. Men i botten finns det en förståelse på gatorna för hur politikerna har levt och agerat, samt att de inte har behövt ta ansvar för sina egna handlingar och dess konsekvenser.

Hjälpte all övervakning, bevakning, kameror, poliser etc. till att förebygga brott i samband med upploppen? Nej, snarare har utvecklingen över de senaste 20-30 åren snarare underbyggt kommande tider av orolighet, misär, fattigdom, en misslyckad demokrati och en kommande kollaps av välfärdssamhället. Dels på grund av att systemet är illusoriskt och uppbyggt av lögner och pyramidspel, men dels också för att de som styrt och ställt över det och konfiskerat människors pengar för att bygga ut staten, är totalt ignoranta när det gäller att utröna och undersöka närmare implikationerna av deras egna beteenden och faktiska utfall av handlingar. Det finns en närmast religiös tro på idéer och dess korrekthet, men i deras totala övertygelse om teoriernas sanning så finns det inget intellektuellt utrymme för bedömningen av dess implikationer. Det finns inget förnuft och vilja att föra undersökande kritiska resonemang om deras teoriers tillämpbarhet om det riskerar att hota deras planering av samhället.

Att ekonomiska bekymmer är roten till det onda är många ense om, men man väljer att skylla ifrån sig på helt skilda saker. Alla famlar efter politiska halmstrån i form av höger-vänster skalan, men missar högen de gräver i. Ungdomar känner sig svikna av ledare som de trodde skulle frälsa dem. De ser inte enpartistaten lika tydligt som vissa andra. De är berövade hopp och framtid för att systemet inte är till för att ta svåra beslut, allt är central- och toppstyrt så det snarare skapar osäkerhet, missnöje, fattigdom, inflation, minskat välstånd för alla människor och en längtan efter frihet.

Nu har polisen börjat övervaka sociala medier. Polisen har ju dock använt sig av sociala medier från första början på grund av att politiker vet hur farlig kommunikation kan vara om den är fri. Men det är ju ingen hemlighet att makten vill ha kontroll över dessa kanaler, det är bara att titta närmare på var pengarna tar vägen, vilka som äger de sociala nätverken och vilka som använder tekniken till ondo mot sina egna medborgare.

Det som är desto mer alarmerande är hur etablissemanget använder sociala medier som tillrättavisning, som ett sätt att kontrollera debatter, att tysta ned vad som man inte får diskutera, och återge ett sanktionerat manuskript och berättelse kring de saker som man får prata om, fast saker man får prata om på ett visst sätt. Det är lite som ett vuxenspel likt ”Följa John”, där ”John” kan referera till en viss ideologi, eller kanske en viss individ med ”rätt” ideologi, eller varför inte som en bloggosfärens ”Brady Bunch”, där individer får sin identitet bekräftad i gemenskapen; en gemenskap som kännetecknas för dess ryggdunkningar och glatta fanér.

Nu är det ju dock inte så att det är speciellt utstuderat, det uppkommer bara av att människor socialiserar sig med varandra på nya sätt, att det finns nya kanaler att uppta plats i och att störst går först. Väldigt spontant och självreglerande men de som har mest vänner vinner. De som alla vurmar mest för får flest Likes, och de som kommer med de rätta idéerna hyllas.

Allting som brittiska medborgare skriver på dessa socialiseringsmedier kan komma att användas emot dem, om inte av statsmakten så av människor som tycker olika. Mobbning får bara ske i en riktning; det råder så att säga ett mobbningsmonopol där vissa ges företräde att fördömma andras tankar, känslor, funderingar etc. Kritiken är ensidig och enkelriktad. Beteendet etableras, och unga människor är väldigt benägna att påverkas av detta beteende.

Jag har skrivit om det förut att jag tycker att unga människor är allra mest mottagliga för vuxnas beteenden. Så om t.ex. den brittiska statsmakten beter sig demokratiskt, straffar människor, konfiskerar dess tillgångar via en artificiell inflation, nedskärningar, mer centraliseringar och mer socialism, så kommer ju unga generationer att påverkas och ta efter. Beteendet skickar ut signaler om systemets oärlighet och korrupta drag. Vilka incitament har människor att göra rätt för sig? Medborgarna är individer som är ansvariga för sina egna handlingar, men de ser gång på gång att de politiker och människor som dikterar villkoren för deras samhälle gång på gång smiter från sina förpliktelser in i det dolda, att de inte lever som de lär, att de startar krig och konflikter utan mandat från befolkningen och att de utnyttjar systemet för egen vinning.

Vad som gör öppen kommunikation och informationsfrihet så bra är att den är decentraliserad och så tillgänglig. Men när staten börjar utnyttja denna öppna kommunikation och informationsfrihet så ser vi början på en attack mot öppen kommunikation i sig och början på ett kontrollövertagande av vår informationsfrihet, yttrandefrihet och rätt till avskildhet och enskildhet. Det finns ingenting som talar för att det inte kommer att bli värre över tiden.

I och med att så få spelare äger de största nätverken och mest optimerade applikationerna, så ser jag ingen annan anledning än att undvika dem helt och hållet. Information tenderar att läcka, och i händerna på dessa herrar och damer som värderar sina övervakningsapparater till fantasisummor, så kommer data att skrapas – data och sekretessuppgifter som kommer att användas för att övervaka dess användare och eventuellt ”drabba dem” om det visar sig att det finns åtminstone en ringa misstanke till brott eller osocialt beteende.

Nu när USA håller på att balkanisera mellanöstern i jakten på olja, flyga in med obemannade drönare som bombar sönder människor, förstör värden och avhumaniserar annorlunda människor, när västvärldens skulddrivna ekonomier håller på att drivas i botten av keynesianer, när euron och EUSSR-projektet är dömt att misslyckas för att dess icke-inröstade vaktmästare följer ologiska planer, ja då är det fullt möjligt att västvärldens demokrati kommer att börja använda de övervakningsteknologier och metoder som de sålt vidare till totalitära stater. Jag syftar på användningen av drönare i urban miljö för övervakning, ‘kill-switches’ till hela länders internetuppkopplingar och en utökad förmåga hos stater att bedriva krigsföring även på internet. Det känns som en fullt naturlig utveckling på vad västvärldens kära ignoranta ledare just nu håller på med.

Till er som känner igen sig i hur det ser ut på de sociala medierna och vad de används till, och av vilka, kan jag inte göra annat än att bekräfta era tankar om dessa sidor och hur övervakningen tycks fungera. Delar av dess användning kontrolleras av andra röster än dem man kanske kunde tro, så det torde se likadant ut för britter som för svenskar. Tillgången till bra och tillförlitlig information kommer att bli en bristvara framöver och då är det av yttersta vikt att öppenheten och informationsfriheten decentraliseras ytterligare. Hackare har förstått detta från dag ett. De förstår varför informationsfrihet är oumbärligt och varför anonymitet är livsviktigt.

Jag ser en framtid där saker du har sagt eller gjort för länge sedan, kommer att kunna användas mot dig av både stat, arbetsgivare och vänner för att på så sätt trycka ned dig eller förnedra dig. Det finns ingen anledning att synas och höras på sociala medier om du inte är villig att ta riskerna.

I en tid av propaganda och villfarelser av storskaliga mått finner man endast lugnet till att reflektera och analysera i lugn och ro för sig själv, och att man försöker att i så stor utsträckning som möjligt ta reda på saker själv och undersöka sin egna rationella förmåga. Först då tror jag att man kan göra de riktigt stora framstegen för att kunna koppla ihop punkterna för att på ett lättare sätt kunna se samhället och verkligheten för vad den är utifrån ens egna egenskaper och förmåga. För ditt egna kritiska tänkandes skull så tror jag inte att användning av dessa sociala medier kommer att gynna dig i det långa loppet, såtillvida du inte vill vara en del av stureplansnätet.

Sociala medier är ingenting annat än socialiseringsmedia. Vad som enkelt kan skrivas i 150 tecken i förbifarten är desto svårare att formulera i en gemenskap och samtal med sina vänner, bekanta och kritiker. I en tid av hopplöshet och osäkerhet inför framtiden som håller på att förstöras av diverse ideologiskt drivna politiker, ekonomer och självutnämnda vaktmästare, så vill jag bara påpeka att utvecklingen av er egna förnuft och rationalitet gör er mycket lyckligare och säkrare än materiella ting i era bostäder, eller CCTV-kameror nere på stan.

Med detta inlägg har jag presenterat ett hårt retoriskt budskap med en del poänger, men jag vill göra det fullständigt klart att jag är för fred, frihet och välstånd. Det kan ju vara bra att klärlägga det om ni sitter med hög puls nu.