Det ska bli så skönt att slippa telekompaketshetsen. EU-parlamentet röstade idag ja till telekompaketet med siffrorna 510-40 och när jag ser tillbaka på året är det svårt att förstå att man har ägnat mer än ett halvår åt att försöka påverka EU-politik som ämnar att uppdatera lagar och regler för telekommarknaden. Hur gick det till liksom? Varför tog det upp så mycket av min tid? Var det ens värt det?
Medan många firar tredje behandlingens tveksamma kompromiss om telekompaketet, ser jag det fortsatt som en Pyrrhusseger där vi må ha fått igenom vissa konsumenträttigheter, men där vi har missat målet att värna om fundamentala rättigheter och internets fortsatta öppenhet. Det är med blandade känslor jag ser tillbaka på denna process. Tiden får utvisa om vi missade ett bra tillfälle att värna om mänskliga rättigheter.
We Rebuild och telekompaketet
Det var den 18:e april 2009 som ett trettiotal människor samlades hemma hos Christopher Kullenberg för att starta upp chattkanalen som nu är känd som ”telekompaketet” på irc.freequest.net. Erik Josefsson (dåvarande vänsterpartistisk EU-parlamentskandidat, nu anställd av EU-parlamentets GREENS) besökte ett seminarium om Telekompaketet anordnat av Piratpartiet i Göteborg och senare på kvällen inleddes arbetet med att påverka telekompaketet.
Ett missförstånd som jag tycker återkommer en del när man pratar med politiker och tjänstemän om nätaktivismen kring telekompaketet är att de tror att aktivismen ville stoppa telekompaketet. Detta stämmer inte alls, i alla fall inte efter den andra behandlingen. Målet med aktivismen var ju att påverka telekompaketet till det bättre, inte att kölhala det. En annan sak man kan höra från Rådsmedlemmar eller parlamentariker (exempelvis Gunnar Hökmark (m)) är att den tredje behandlingen var en utdragen process som var högst olycklig och onödig. En smärre plump i protokollet. Man verkar på allvar mena att ett halvår av utdragen process var både konkurrenshämmande och dåligt för telekommarknaden.
Låt mig bara påminna er om att en tredje behandling är en möjlig del i den politiska processen, dvs. en förutsättning och praxis som är en del av det demokratiska maskineriet. Om förslag når till den tredje behandlingen är det på grund av vissa anledningar som man inte ska avfärda.
Vi har under det senaste halvåret inte försökt att stoppa direktiven, utan vi ämnade att förändra ”eu-speak” till att förstärka värnet för mänskliga fri- och rättigheter, samt internets fortsatta öppenhet. Om ni anser att ett halvårs fördröjning av telekompaketet var olyckligt ber jag er att fråga er själva om ett halvårs extra förhandlingar verkligen var så farligt för telekommarknaden. Jag vill också påpeka att de aktivister som engagerade sig i telekompaketet har en helt annan syn på och kunskap om internet samt kommunikation än de parlamentariker och rådsmedlemmar som var mest aktiva under arbetet med telekompaketet.
Andra kluster, grupperingar och människor som engagerade sig i telekompaketet men som inte identifierar sig med chattkanalen ”telekompaketet” får redogöra själva för hur dom såg på situationen. Jag kan på intet sätt veta vad alla andra grupperingar och människor hade för inställning till telekompaketet och dess vara.
Tillbaka till Werebuild …
Två dagar efter We Rebuild-wikin var på plats länkade The Pirate Bay till We Rebuildsidan, vilket ledde till att ett av mina inlägg jag precis skrivit – Telekompaketet och tillägg 138 – fick nära 1600 besökare på bara några timmar. Lisa Magnussons krönika 138 – Mitt desperata fem-i-tre-ragg fick också mycket uppmärksamhet, vilket senare ledde till att journalister på allvar började att ta reda på mer om processen kring telekompaketet och förändrade sin EU-rapportering. Det var i samband med händelserna kring dessa dagar som fick mig att inse att det här var viktiga saker som vi engagerade oss i.
Missa för bövelen inte Lisa Magnussons underbara post Nätneutralitet, så funkar det. Nätneutraliteten är förövrigt något vi måste engagera oss i framöver på både ett lokalt, nationellt och globalt plan.
I och med att nästan all nätaktivistisk kommunikation skedde via irc var jag tvungen att återvända till detta protokoll som jag aldrig använde mig av speciellt mycket när jag var yngre, men som nu behövdes för att kunna kommunicera med andra som blivit intresserade av telekompaketet.
Allt gick så mycket snabbare via IRC och resten av sommaren experimenterade flera människor med kombinationen snabbhet och politik. Sammansättningen av Etherpad, IRC, Twitter och många människor visade sig snabbt vara ett bra sätt att arbeta på, vilket ledde till att människor tillsammans skrev kommunikéer och hjälptes åt att tolka lagtext. Allt signerades ”Werebuild” i binära bokstäver.
Iran
Sen kom valet i Iran. We rebuild-klustret utgjorde en liten del av det övergripande och svårdefinierade arbetet med att hjälpa iranier med att upprätta kommunikationer och kringgå den omfattande nätcensuren i landet.
Det iranska nätet var rejält skadat av regimens metoder och kontroll, vilket ledde till att meddelanden spreds på alla möjliga sätt när mobiltelefoner och internet inte längre gick att använda som vanligt. När journalister fick lämna landet var det plötsligt, på gott och ont, nätaktivister som förde ut information ur landet. Detta medförde konsekvenser och komplikationer som aktivismen var tvungen att lösa.
Journalister är utbildade till att skydda källor osv, men nätaktivisterna var tvungna att upprätta egna kontrollmekanismer för att kunna bedöma information utifrån sina egna förutsättningar. Det kändes som om media vid denna tidpunkt riktade blickarna mot nätaktivisterna för att få tillgång till information om vad som egentligen skedde inne i landet. Jag tror att nätaktivister och journalister skulle kunna samarbeta ännu mer när liknande situationer uppkommer. Jag tror det finns en potential för samarbete där som är värd att utforska och förstärka.
Werebuild blev i samband med valet i Iran tillfrågade om klustret kunde hjälpa till att sätta ihop en sida för ett stödinitiativ för iranier som fick namnet Gemri – Gemenskapen för mänskliga rättigheter i Iran. Från det att förfrågan kom gick det bara timmar innan det fanns ett WordPress-tema och en fungerande sida. Om man läser ”Om Gemri” står det:
Gemri är olika människor som samlas kring frågor om mänskliga rättigheter och demokrati. Gemri består av människor som vill organisera andra som är intresserade att gå under en och samma fana, för att ena folket. Det finns ett högt medvetande i Sverige som värnar om demokrati och mänskliga rättigheter. Gemri vill att dessa krafter ska verka för alla de som berövas detta på de iranska gatorna varje dag.
Det är nästan så att denna beskrivning i remixad form skulle kunna gälla även för Werebuild: Att Werebuild är olika människor som samlas kring frågor om internet, mänskliga rättigheter och demokrati.
Valet i Iran var en väldigt stor händelse för många människor världen över och jag tror att det påverkade oss i större utsträckning än telekompaketet om vi ser utifrån ett nätaktivist-perspektiv. Engagemanget och stödet till iranierna gjorde många utmattade och känslomässigt påverkade. Det var en orolig tid och det var stort att se hur människor slöt upp för att säkerställa kommunikationer för att få ut information från landet samt att tillgängliggöra information till iranier.
Telekompaketet – slutspurten
Aktivismen i samband med telekompaketet hölls vid liv tills någonstans i början av hösten då energin från sommarens intensiva påverkan försvann.
Många människor hade efter andrabehandlingen mycket energi från att ha påverkat omröstningen om telekompaketet och kom att fortsätta i högt tempo med diverse projekt och aktioner. Men efter sommaren fanns inte samma engagemang och hängivenhet till telekompaketet. Vi återvände från semestern, vi började att jobba; vardagen kom sakta krypandes tillbaka från var den nu hade gömt sig under sommaren. Folk ledsnade helt enkelt på att hela tiden behöva förhålla sig till nya turer och vändningar om hur Rådet tyckte och hur vi borde påverka.
Det fanns ingen ork kvar i klustret. Det är mycket svårare att påverka en tredjebehandling än vad det är att påverka en andrabehandling. I fallet med telekompaketet kunde vi påverka mer innan omröstningen av andrabehandlingen än vad vi kunde påverka innan omröstningen av tredjebehandlingen. Om detta beror på att människor hade tröttnat på hela grejen eller om en tredje behandling är mer nedslåst än den föregående processen vet jag inte.
Avslutande funderingar
Var det värt det? Om jag ska vara ärlig så måste jag faktiskt skriva att jag är osäker.
Arbetet med telekompaketet har lett till att jag har träffat många nya människor och har lärt känna en hel del av dessa. Jag har lärt mig väldigt mycket från mötena med dessa människor och vi har tillsammans experimenterat med verktyg och arbetssätt för att påverka EU-politik på ett sätt som inte har gjorts i samma utsträckning tidigare. Man ska inte underskatta det att träffa nya människor, för det är en mycket viktig del av tillvaron som jag har tyckt varit extra rolig med sommaren.
Jag har också lärt mig en hel del om grävande, att skyffla text och att arbeta snabbt, vilket kommer att vara ovärderligt framöver om jag väljer att ”go all out” i något annat sammanhang eller kontext. Dessa företeelser och kunskap tar jag med mig.
Men jag spenderade många sommarnätter med att försöka förstå telekompaketet när jag egentligen borde ha ägnat mig åt sömn …
Det höll på att gå illa då jag nedprioriterade många grundläggande saker som mat och träning, vilket man måste tänka på om man ska må bra. Om det inte vore för mina vänner och bekanta hade jag nog fortfarande mått dåligt och känt mig stressad samt utbränd. Ni vet vilka ni är. Sen har arbetet påverkat studierna också på ett olyckligt sätt. Under sommaren läste jag bara en kurs, men redan där borde jag ha förstått att den tid jag lade på telekompaketet inte var sund och att jag inte skulle kunna kombinera höstens studier med samma arbetsnivå. Mycket riktigt har jag legat efter i studierna under hela hösten och har inte lyckats komma tillbaka som jag önskat. Den tiden jag personligen har lagt ned på telekompaketet har inte varit värt det. Jag kommer inte upprepa samma misstag igen.
Sommaren har också varit fylld av en påtaglig hets som jag definitivt tänker lämna bakom mig.
Jag är helt ärligt enormt trött på alla mindre konflikter, tjafs och hat som kommer upp till ytan då många människor träffas och snackar med varandra väldigt intensivt under en längre tid. Jag kommer från och med nu att undvika domäner och sammanhang där dessa företeelser förekommer i stor utsträckning och kommer undvika nedlåtande kommentarer, pikar och att man gnäller om andra människor inför mig. Detta om något hämmar min moral, entusiasm och effektivitet. Det har under sommaren även bidragit till en viss nedstämdhet. Framöver kommer jag att söka mig till positiva sammanhang och positiva människor som ger mig energi snarare än tvärtom.
Jag kommer också att försöka undvika stressen, för det är den som sakta bryter ned en och gör att man presterar sämre, påverkar sin omgivning och prioriterar fel saker i tillvaron. Vi lever bara en gång och jag kommer att ta tillvara på tiden och tillvaron på ett helt annat sätt än tidigare. Jag vill också passa på och skriva att om det är någon som känner att jag har påverkat er, betett mig illa eller sagt dumma saker under sommaren, vill jag passa på att säga förlåt och om ni vill prata om det kan ni kontakta mig på irc, msn eller träffa mig över en fika så kan vi prata om det.
Telekompaketet … Skulle jag göra det igen? Nej, det är mycket tveksamt och jag är glad att det är över. Jag drar ett streck här och lämnar härmed en massa saker bakom mig och blickar framåt mot ett nytt år med nya utmaningar och positiva möten.
Nät och samtal IV – Bli din egen internetleverantör
Till sist, just nu håller Juliagruppen tillsammans med SICS Nät och Samtal IV – Bli din egen internetleverantör, som under Future Internet Assembly ska försöka reda ut en del frågor kopplat till begreppet ISP och tekniska frågor hur man skulle kunna skapa sina egna förutsättningar för att kunna bli en internet service provider.
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/gold/t24_au_en_usoz_2.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/silver/t24_ag_en_usoz_2.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/platinum/t24_pt_en_usoz_2.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/palladium/t24_pd_en_usoz_2.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/base/copper-d.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/base/nickel-d.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/base/aluminum-d.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/base/zinc-d.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/base/lead-d.gif)
DOOM4 
Jag tycker att detta arbete markerar något nytt. Var stolt över att du var med i denna gnista som kan tända eldar!
Vila upp dig och ta till vara på alla insikter (som du verkar vara inne på själv redan).
Arbetet markerar definitivt något nytt och jag är tacksam för att fått vara en del av det. Jag är också imponerad av de människor som har lagt så mycket tid på telekompaketet under det här året, utan dom kanske telekompaketet hade röstats igenom redan i våras. Tack för den här gången.
Fantastisk personlig och intressant redogörelse! Inte minst intressant för mig som stått lite halvt vid sidan om och tittat in (vilket är liiiite mer än bara att ha titta på)…
Jag tror att jag kan förstå dina uppoffringar och att de på ett personligt plan var större än den tillfredsställelse och resultat som kom ut på andra sidan. Men en sak ska du och alla andra i werebuild och klustren omkring komma ihåg:
Nätpolitiken har kommit till världen och börjat växa upp tack vare er! Det finns många bedrövelser kvar att gå igenom och många experiment som måste misslyckas innan vi kan tala om ett verkligt paradigmskifte – men baserat på det ni har åstadkommit under 2009 vågar jag påstå att det kommer. Oundvikligen.
Kram och kyss och hjärtligt tack sen.
/macdeleuzian
Tack för kommentaren Marcus, den värmer verkligen i novembervädret. Det är väldigt svårt att veta om man påverkar något eller ej när man är mitt uppe i det och man har således svårt att sätta saker och ting i perspektiv.
Om det ska komma ett verkligt paradigmskifte krävs det, som Johanna Nylander (Juliagruppen) har sagt tidigare, att nätpolitiken blir mer mainstream. Detta innebär att fler medborgare måste intressera sig för vad politiska partier driver för nätpolitik och engagera sig i viktiga sakfrågor som rör nätneutralitet, censur, anonymitet och lagförslag samt direktiv, som om de går på export hotar att användas till ondo i diverse regimer. Min inställning är också att vi från och med nu måste samtala mer med politiker och tjänstemän om de sakfrågor vi tycker är viktiga.
En del projekt och aktioner kräver en viss typ av assemblage för att smitta av sig, eller vissa individer för att kunna upprätta olika typer av arbetsrelationer mellan människor. Här måste vi fortsatt experimentera mer med informationsflöden, verktyg, kommunikation etc. för att kunna hitta nya möjligheter att påverka nätpolitiken. Under 2010 kommer jag att avsätta mer tid för att tillsammans med andra träffas och fika och diskutera de här sakerna mer ingående.
Jag kommer framöver att fortsätta att läsa på om assemblage, kommunikation, socialontologi etc. och engagera mig i arbetet med att säkra ett fortsatt öppet och fritt internet. Allt för att försöka få känn på de parametrar som kan komma att användas till att förändra det nätpolitiska landskapet.
Underbart att få se en personlig redogörelse av förloppet. Väl kämpat, och givetvis har ni påverkat. Aldrig förr har EU-politik diskuterats på amendment-nivå.
Förutom att ni bidrog till innehållet har ni bidragit enormt för medvetenheten. Den kommer att vara avgörande i kommande strider. I politik får man nog satsa på att påverka på längre sikt. Kanske kommer det ni gorde här kännas som fullständiga självklarheter så småningom. I så fall har ni lyckats .
Ett tips: slit inte ut dig. Ta paus och vila upp dig. Det härliga med klusterarbete är att klustret, precis som internet, klarar att enstaka noder försvinner eller dyker upp igen. Hav förtröstan och var stolt över de bitar du skyfflat, så att säga.
Tack Mikael för kommentaren och det är som du skriver unikt på vilket sätt som EU-politik diskuterades i samband med telekompaketet. Någonstans, om än svagt, är jag faktiskt lite stolt över att ha varit en del av det.
Nu ska jag också passa på att förtydliga att detta var ett europeiskt samarbete som medförde att vi kunde påverka i den utsträckning som vi gjorde. Hade medborgare i Europa inte engagerat sig innan andrabehandlingen kanske vi aldrig hade fått till en tredjebehandling och tillsammans hade vi inte bidragit lika mycket till att öka medvetenheten. Nästa steg är att utveckla detta samarbete ytterligare.
Apropå min hälsa ska jag försöka att inte slita ut mig igen även om det kanske blir svårt. Jag kommer ta det lugnare under resten av året och försöka se framåt.
Mycket fint och bra skrivet Daniel. Jag tycker du gör rätt i att ta det lugnt nu. Ditt arbete på wikin har varit fenomenalt och otroligt viktigt för informationsflödet. Tack!
PS. Du skall få tillbaka din Hegel-bok snart… DS.
Tack Anders! Det har definitivt härjats en hel del i wikin sedan i våras och det har varit ett mycket bra verktyg som visat sig vara bra för att samla information om de sakfrågor som vi har intresserat oss för. Jag gillar wikin väldigt mycket.
Jag vill också passa på och skicka ut massiv respekt till de perlkodare som möjliggjorde Telecomix-verktygskombon irc/twitter. Utan denna möjlighet hade vi kanske inte alls påverkat lika mycket som vi nu lyckades att göra. Kudos.
Just nu är wikin uppe i ”590,236 page views” och ”7,948 page edits” sedan We Re-Build-wikin sattes upp och siffrorna stiger hela tiden. Det vore kul om fler kunde börja editera i den och gemensamt satsa vidare mot en miljon sidovisningar. Om någon känner sig manad så är det bara att registrera sig på den och börja rota.
Gör mig till tolk för alla ”flugor”, som vaknade upp och upptäckte vad ”spindlarna” höll på med, när jag säger TACK Daniel för din insats! Det som du och nätverket gjort är ovärderligt.
Tack Gun!
Glöm inte att ge dig själv props också för de sakfrågor som du har skrivit om, de företeelser som du har försökt förstå och de problem samt sakförhållanden som du har beskrivit.
Du är ett starkt ljus i din generation som ingår i samtal med yngre generationer och är ett levande exempel på hur man kan överbrygga klyftan mellan generationen som vänder internet ryggen och de som omfamnar och lever med internet.
Fantastiskt! Vi har jättemycket att lära från #telekompaketet. Vissa saker gick fantastiskt bra, andra failade. Det är värdefullt med reflektioner som denna för att vi, och andra, ska kunna patcha buggarna som ju finns i alla projekt.
Ett problem är att det blir en sådan sjuk hets vid flera tillfällen. En hets som vi inte själva bestämmer. Alltså, en slags reaktiv politik där EU-fraktalen sätter dagordningen. Jag tror att vi i framtiden måste tänka mer att det är vi som har kontrollen, vi som bestämmer takten och vi som definierar vad som är internet.
Man måste chilla ofta. Istället för att ta ut segrar och förluster, det tenderar till att bli ahistoriskt, tror jag vi ska fortsätta ha roligt! Festa mycket, göra musik, do it for the lulz, ha fler galna idéer… äta mer fraktalbroccoli 😀
Skönt att det är över. EU höll på att ta kål på min glädje flera gånger, men nu har vi i alla fall skalat av det smutsiga höljet. Byggt byggsatser. Skapat proofs of concepts. Det här funkar! Kopiera oss!
Chäna chrisk, kul att se dig droppa en kommentar här!
Jag kan bara hålla med om att vi har väldigt mycket att lära oss från #telekompaketet. Det gäller inte bara de tekniska aspekterna utan även hur samarbetet har uppstått, flödat och utvecklats. Det vore bra om man nästa år kanske kunde diskutera nätpolitik och nätaktivism när vi har fått lite perspektiv på hela processen.
Någon form av informell utredning eller diskussion kring aktivismen kanske kunde vara något, eller att man i något workshop-format försöker att förutsäga kommande sammansättningar av verktyg och möjligheter som kan användas för att antingen sprida information eller bedriva effektiv nätpolitik. Kanske kunde man ha ett seminarium om nätpolitisk patchning?
Hetsen som var specifikt relaterad till EU-politiken tyckte jag hängde ihop med – precis som du skriver – att vi inte alltid höll i taktpinnen.
Vi såg speciellt under tredjebehandlingen hur de dagliga förändringarna gjorde så att nästan alla helt tappade sugen. Det var helt enkelt för mycket information och ta in och det fanns inga luckor till att påverka då med kommunikéer eller telefonsamtal.
I framtiden måste det finnas en fingertoppskänsla för hur man ser på taktik och strategi. En typisk schackspelare skiljer på taktik och strategi, men en nätaktivist måste även förhålla sig till en mikro- och makronivå hos dessa begrepp, för att EU-politikens maktyta är dynamisk på ett sätt som schackbrädet inte är. Pjäserna har vissa förutsättningar beroende på hur motspelaren flyttar sina pjäser och på grund av att brädet är statiskt. Men maktens korridorer i EU, lobbyismen, Europaparlamentet, parlamentarikerna etc. utgör en rad olika domäner som hela tiden – och i olika hastigheter – förändrar den politiska banan under pågående parti.
Angående chillandet … Jag har verkligen inte givit mig själv tid att ta det lugnt sedan i våras. Jullovet kommer förhoppningsvis att bidra till ett visst lugn där jag hoppas att jag kan ladda batterierna. Apropå inställning, om många andra i klustret jobbade telekompaket ”for the lulz” så var jag mer ”serious business”. Tyvärr var det nog så, men hade jag gjort det ”for the lulz” hade jag nog inte åstadkommit speciellt mycket…
Det är så grymt skönt att det är över!
En liten reflektion:
Telekompaket grejen markerar en annan sak också, tycker jag, som jag inte har sett någon nämna i allt det här. Jag talar om öppnandet av en kontaktyta gentemot ”gammelmedierna” (ffa deras sk nätupplagor). Att jobba öppet i irc och wikis gör att journalister kan lyssna in men även till och med delta i arbetet på ett helt annat sätt, och inte bara ta del av kommunikéer, agera på tips och bevaka det offentliga.
Telekompaketet är följdriktigt också vissa gammelmediernas (DN och SvD mer än andra?) återkomst på banan, lite grand. Det handlar naturligtvis om en viss sjukdomsinsikt efter den katastrofala bevakningen av FRA-grejen (som ju istället fick drivas av en alldeles för ofta faktiskt rätt osympatisk bloggosfär. Yeah, I said it! Shoot me…). Men jag tror också att det handlar om själva formen av aktivism.
Det bör analyseras mer.
Jag tycker att både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har tagit kliv framåt i sin EU-rapportering i och med telekompaketet. Jag tror vi måste tacka webbredaktionerna för detta, för de har verkligen vågat använda nya informationskanaler och haft tillgång till fler röster i debatten. I det stora hela tycker jag att redaktionerna även har lyckats bibehålla en bra objektivitet vilket är imponerande med tanke på alla nya informationskällor som man har haft tillgång till.
Redaktionerna har också förbättrat sig en aning när det gäller bevakningen av internetfrågor. Här finns det dock fortfarande mycket som journalister kan förbättra och lära sig av. Jag tänker först och främst på hur man behandlar och gräver i pressutskick och material som kommer från IT- och telekombranschen. Vissa av artiklarna (som handlar om rapporter eller undersökningar) innehåller inte ens någon analys av materialet, utan man tar oftast sammanfattningen och skriver om den. Detta medför att man missar intertextualiteten och andra viktiga kontexter i vilka man finner möjligheter till att jämföra med materialet man har för handen. Jag har bara under hösten lyft fram tre exempel som har visat på: motstridiga resultat, att undersökningarna inte varit oberoende och där valet av parametrar har skapat en del frågetecken. En av rapporterna var exempelvis från icke-oberoende Business Software Alliance, vilket inte alls problematiserades tillräckligt bra.
Så jag delar din uppfattning Marcus även om jag inte kommer ihåg hur bevakningen såg ut innan FRA-omröstningen.
Angående själva formen av aktivism är jag gärna med effektiviserar den framöver om jag kan. Frågan är bara hur och i vilken kontext. Jag saknar faktiskt en kanal på IRC där man kan kombinera ämnen som filosofi och nätpolitik.
Att starta en irc-kanal är ju mycket enkelt, så vad hindrar dig? 😉 Frågan är dock om man kan upprätthålla tillräckligt flöde i en sådan ”smal” kanal för att den ska vara meningsfull? Själv kan jag bara irc:a mycket sporadiskt (i ett fönster mellan säg 8-10 på kvällen några dagar i veckan…). Hur stor är chansen att det uppstår en intressant diskussion med intressanta människor just då? Jag vet inte. Men kanske är vi tillräckligt många för att det ska funka, kanske kan man använda den vid behov, eller ha ”träffar” på utsatta tider?
F ö är den (icke-)behandling av rapporter och pressmeddelanden du beskriver legio inom journalistiken i stort, och inget specifikt för internet-frågor. Tyvärr. (Note to distributed brain: Tänk ett enkelt program som tar en utvald text från en tidning och söker igenom i texten nämnda företags och myndigheters hemsidor efter matchande källor. ”Denna text är 92 % lik pressreleasen på Business Software Alliances hemsida”. Skulle vara en ögonöppnare för många tidningsläsare…)
Ja, kanske kan man tala om en journalistisk framtid där journalisten helt och fullt accepterar sin arbetsmetods släktskap med socialantropologins ”deltagande observation” och släpper det unkna objektivitets-köret som ingen ändå tror på (allra minst journalister själva).
Var är Ulf Hannerz när man behöver honom? (Förutom att ha varit högst delaktig i skapandet av memet ”slamkrypare” har han ju som socialantropolog skrivit massor om just journalistik, medier och liknande).
Kanske innebär ”objektiviteten” ett stort hinder för journalistikens utveckling? Är journalistik utan ”objektivitet” någonting annat? Och hur behåller journalistiken sin legitimitet utan ”objektiviteten”.
Ovan nämnde jag ju objektiviteten i samband med att jag tyckte att webbredaktionerna har tagit steg framåt i utvecklingen av sin EU-rapportering. Men vad menade jag? Jag menar att även om informationsbruset ger enormt mycket ny information och gör det kanske mer problematiskt att ägna sig åt klassiskt grävande – just på grund av att man är överröst av information och intryck – så kanske objektiviteten ligger i att många olika röster finns med i journalistikens bevakning. Jag tycker att rapporteringen har medfört att alla från politiker, jurister, nätaktivister och politiskt sakkunniga har fått komma till tals, samtidigt som rapporteringen har varit rätt balanserad och tagit upp de problem och olika tolkningar som cirkulerat.
Hur var det under bevakningen av FRA-lagen? Fick aktivister komma till tals på samma sätt som under telekompaketsprocessen?
Som jag skrev i inlägget tror jag att internet kan arbeta närmre med samt samarbeta mer med journalister, just på grund av att det är mycket enklare idag att få hjälp av andra att lokalisera händelser och sakfrågor med nyhetsvärde. En bra journalist har ett stort kontaktnät världen över och i och med ett fortsatt fritt och öppet internet (samt utbyggnaden av infrastruktur), kommer journalistiken säkerligen att utvecklas att flätas samman mer med kommunikationsflöden.
Jag tror att själva transparensen är en kraft som verkar för aktivisterna, dvs transparensen hos de kanaler där aktivisterna jobbar – wikis, irc, Twitter etc. Här ser vi en kvalitativ förändring i och med nätpolitiken: Aktivismen (och det politiska arbetet öht) kan bevakas av både media, sympatisörer och politiska motståndare såsom en ständigt närvarande och pågående dynamik, snarare än genom strängt kontrollerade fönster mot offentligheten, och ett ”spel bakom kulisserna” som måste granskas och avslöjas. Och det är dessutom en fullständig transparens istället för överkodad ”embedding”.
Denna transparens verkar för aktivisterna i opinionsbildningen, och det är på ett sätt nödvändigt tror jag. Plötsliga tillslag och utspel från mer eller mindre ljusskygga organisationer, vars organsiering sker i största hemlighet, kan alltid misstänkliggöras. Dessutom kan det vara svårt för ett kluster utan general och en gemensam (uttolkning av en) sak att kommunicera med den sk allmänheten. Vem är talesperson och hur har den legitimitet inom klustret? Hur enas om ett uttalande? etc.
Transparensen i nätaktivismens kanaler är en politisk kraft i sig.
Oerhört Gripande läsning. De är som du säger omöjligt att säga vad som påverkats när man är inne i fraktalen. Mikael har en bra poäng kring klustrens multiplicitet; en förutsättning är att det på ett individuellt plan alltid är ok att droppa ur, lacka ur eller gå in i reflexive mode. Outtömlig energi finns på klusternivån, inte individnivån.
Småsinthetsmaskinen du skrivr om riskerar alltid att dyka upp i drssa sammanhang, när brist på energi, tid och utrymme infinner sig. Hur den kringgås bör vara föremål för undersökning. Jag tror att man inte ska vara rädd för att skapa skillnad för att sen sammanfogas på nytt i nya konstellationer.
Nu gick jag vilse i Kista. Vi ses!
Tack monki! Det är särskilt svårt att få perspektiv på saker och ting när klustrandet har satt något i rörelse som fortfarande rullar. Vi kan således inte enbart se tillbaka på något som har varit, men inte heller bara förhålla oss till det som sker nu. Det finns inget bra sätt att avgränsa den genererade rörelsen medan den är i rörelse och under utveckling. Var någonstans för vi nedslag för att beskriva detta? Och hur beskriver vi denna process?
Däremot tycker jag inte att det ”på ytan” verkade som klustret hade outtömlig energi i just denna kontext. Men på ett djupare plan tror jag att klustrets bruk av snabbhet i kombination med politik till slut blev omsprunget av ett intensivare och snabbare sätt att bedriva politik, som vi såg prov på under tredjebehandlingen av telekompaketet. Klustret kom i obalans och hängde inte med, samtidigt som jag tror en viss trötthet även infann sig.
Angående bristen på energi och stressen som uppkommer, tror jag vi skulle kunna ta fram tips och råd för lyckat klusterarbete. Kanske kunde man ta fram en lista som en form av nätaktivistiskt netmedikit, där det finns lite tips för hur man upprätthåller ett välmående både på individ- och klusternivå. Sedan är det upp till individerna att rå om sig själva och säga NEJ när det blir för mycket. Individerna som ingår i ett kluster har också ett visst odefinierat ansvar för att andra individer i klustret inte mår dåligt av möjlig arbetsbörda eller tinkstress. Detta är viktigt och får verkligen inte glömmas bort.
Anon jobbar ju teori på irc genom schemalagda ”seminarium”. Som sedan blir bloggposter. Kör man skal går det ju att se diskussionerna även i efterhand. Kan vara något att experimentera med.
Du får gärna berätta mer om idén med schemalagda seminarium på IRC. Det kanske är något värt att blogga om? för det låter mycket intressant. Skulle detta inte kunna vara en fristående typ av seminarieform? Man skulle kunna göra rätt coola grejer med efterföljande dokumentation beroende på om man väljer att editera materialet eller ej.
Intressant om transparensen. Nätpolitiken har ju enbart ett minimum av icke-transparens i form av privata meddelanden (priv på irc, mail, sms) och små gruppdiskussioner (krogrundor, icke-publika irc-kanaler, eftersnack på seminarier) resten är publik. Där sker ett minimalt idisslande och sammanställande i de här icke-publika kanalerna innan det flyttas till mer publika kanaler.
Så klustret blir transparent trots att temporära subkluster kan vara icke-publika.
Det som jag är mycket intresserad av – och som jag antar att sociologerna har bra koll på – är hur krogrundorna påverkar kluster.
Kontaktytsintensifieringarna ska inte underskattas och bör analyseras för att kunna förstå hur individerna som ingår i ett kluster lär känna varandra och hur det senare påverkar klustret. Krogrundorna är livsviktiga för moralen och energinivåerna, men innebär också en annan form av social interaktion som påverkar en större odefinierad grupp på en rad olika sätt.
Ett roligt experiment vore att sätta ihop två grupper som under typ några dagar eller en vecka ska försöka ta fram ett projekt tillsammans. Den ena gruppen får både jobba via nätet och träffas på krogen, caféer och liknande, medan kontrollgruppen bara får kommunicera via internet. Sedan finns det två möjliga scenarion också: Ett där individerna i grupperna redan känner varandra lite och ett annat där alla träffar varandra för första gången. Om man kan göra ett sådant experiment transparent skulle det vara väldigt intressant att följa.
monki: Precis! Man måste dels förtydliga att denna transparens inte är total, men också att den inte är nödvändig för nätpolitisk aktivism (hemliga organiseringer finns ju på nätet också och de utför viktiga arbeten och politiska gärningar). Dock innebär den i och med nätpolitiken en möjlighet som tidigare knappast var praktiskt genomförbar. Transparensen har genom nätet blivit en möjlig ingrediens i det aktivistiska arbetet, och kan vara särskilt viktig för viss breda opinionsbildande aktiviströrelser.
I och med en viss transparens (om ej total), kan journalister, politiker och andra människor få insikt i ett pågående arbete och samtal. Politiken haft svårt för att fånga upp medborgares engagemang som uppstått i de diskussioner och debatter som ständigt pågår oberoende av politiska partier.
Med transparensen och insynen tillkommer möjligheten för andra människor utanför klustret att följa med i arbetet och själva bli en del av klustret.
jag kom precis på en viktig aspekt relaterat till #telekompaketet och det är att det ibland var upp emot 60-80 stycken anslutningar som endast idlade i kanalen. Vad tillför det till klustret? Vart tar idéer och samtalen vägen? Vad tillför idlandet till ett kluster? Medför idlandet några problem?
Bra frågor! Jag idlade själv f ö. 🙂 Ett sätt att ge tillbaka är att såhär i efterhand åtminstone dela med mig av mitt halvt utifrånperspektiv. Men jag tror som sagt att det fyller en funktion som kontaktyta gentemot en mer diffus allmänhet, via mellanhänder som media eller direkt till nyfikna medborgare (som i sin tur kan sprida evangeliet i sina kretsar och kluster). Att acceptera idlare kan helt enkelt vara produktivt och risken för skada är inte alltför stor, tror jag.
En del av den här aktivismens styrka är ju möjligheten att komma och gå, delta på egna villkor, koppla upp sig mot klustret när man kan och med det man kan etc. Denna poäng är på något sätt proportionerlig mot transparensen.
Jag har enormt svårt att definiera vad för känslor som detta inlägg ger mig.. Blandade antar jag. Det har varit en intressant resa, det har gått fort och långsamt på samma gång.
Du var inte ensam om att nästan bränna ut dig, och jag tackar även dig för stödet du gav mig i detta! 🙂 Ensam är inte alltid stark, men en stark svärm är, ptja alltid stark 😉
På återseende!